~Bara jag~

Älskar hur ljust det blir med snö~

Det är en väldig skillnad på humöret nu, märks på barnen med. Inte lika mycket tjafs på morgonen med kläder, de verkar förstå att det är kallt & blött och då krävs varma och vattenavstötande kläder!

Kom hem igår, tvätten är överfull. Det såg ut som ett fullständigt kaos, men han kom o städade upp golven iaf. Men när det inte tvättas så finns inga strumpor eller byxor till barnen, det blir problem för mig.

Jag har ett riktigt skov med min hypotyreos just nu. Mega trött, nedstämd, frusen dagtid, svettas på nätterna.. Tog en dusch nyss och kändes som att jag tappade allt mitt hår i duschen. Hatar den här förbannade sköldkörteln.

Fick en förfrågan om julafton igår. Men är kluven och tackar nog Nej. Jag vill såklart fira med mina barn, men det borde kunna ordnas att vi gör det tidigare på dagen. Jag vill inte tränga mig på eller få någon att känna sig obekväm pga mig, då kommer jag att känna av det och det gynnar inte mitt egna mående. Så det blir en väldigt annorlunda jul i år, men så blir det när man separerar. Allt blir annorlunda. Nya traditioner, nya rutiner, man märker vilka som finns och vilka som inte finns och det på gott o ont.

Jag hade andra besöket hos min psykoterapeut i fredags och längtar tills på fredag när det är dags igen. Jag känner att jag vill ha en aktivitet.. Och då menar jag inte just specifikt att träna eller så, menar att träffa nya människor genom lika intressen. Jag vill ha flera umgängen. Men släpper aldrig de människor som står mig nära, ni är inte utbytbara!! Vill mest se vad det finns för mig.. Nya bekantskaper, bli mer social. Men det är nog ett önsketänkande. Jag är låst i mig själv pga vad som hänt de sista 1,5 åren plus alla äckliga minnen från min barndom. Jag hoppas att psykoterapi är det som hjälper mig släppa det gamla, bearbeta det jobbiga och gå vidare med glädje och lugn i kropp & själ.

Dags att börja sätta upp julstjärnor i fönstren. Men jag orkar inte. Och vill inte. Igår fick jag höra att ”*piip* inte gillar julen och får ångest av julen”. Att det är stressigt med jul!!”

Då tappade jag all ork! Vem är det som alltid pyntar? Alltid rullar 100 köttbullar? Alltid lagar all mat och städar? Som försöker få ihop en trevlig tid innan jul? Som dessutom ska hinna, ha råd, slå in och gömma julklappar? Jo Jag.. Inte sjutton är det någon annan i min familj som lyfter så mycket som ett lillfinger inför advent och julemys..!?! Jag kände bara att all luft gick ur mig och jag funderar på att skita i stjärnor i fönstren. Strunta i julkalendrar, jag har ändå inte råd. Även om jag skulle ”pynta” får jag ingen hjälp att ta bort pyntet efter jul så det blir bara dubbelt så mycket ångest, ågren, stress för mig. Med utmattning, Ptsd, på,adhd, hypotyreos så är det inget jag orkar göra i år. Hoppas barnens pappa känner för att göra mysigt för barnen. Jag orkar verkligen inte.

Önskar jag kunde packa en väska o dra iväg under jul. Slippa alla måsten. Slippa besvikna ögon. Bara blunda och stoppa huvudet i sanden som alla andra!

~Bara jag~

Känslan av att vunnit på lotto~

Jag har aldrig vunnit på lotto, men kan tänka mig att de som gjort det känner ett stort lyckorus, känner sig starka och ser positivt på framtiden. Nu pratar jag inte om att vinsten är några hundra kronor, jag menar en vinst som gör en ekonomiskt oberoende ett tag. Den känslan av en storvinst!

Så känner jag idag!

Jag vaknade vid 06.. Kissnödig, pigg och utvilad. Somnade inte om utan höll mig vaken, koka kaffe, tog på mina nya tröningsbyxor från Lager157. Och jag kände, för första gången på mycket länge, att det är en bra dag. Jag är glad och energisk, trots en förkylning som härjar i kroppen.

Träffat min dotter och bästa vän! Hur lyckligt lottad är jag inte??

Men så slog det ner som en blixt, jag ska ha samtal med min psykolog idag, återkoppling på Trauma bedömningen, kvalificerar jag? Uppfyller jag kriterierna för behandling?? Där blev det mörkt i mitt sinne. Jag kände direkt att dagen har börjat så bra att nu kommer jag få negativa besked och så står jag mellan ”stolarna” igen och kommer känna mig värdelös och utlämnad.

13:15- Psykologen ringer. Mitt hjärta slår fort & hårt. Jag får det svar jag ändå vill ha! Jag har nu diagnosen Ptsd. Jag uppfyller kriterierna. Det finns skäl till att jag mår som jag mår då Ptsd & Utmattningen ”bråkar & krockar” med varandra. Jag kommer få behandling. Jag är hörd & sedd!

För mig är inte Ptsd’n ett negativt besked. För mig förklarar det mycket. Jag kanske kan försöka vara snällare mot mig själv nu, när jag vet att allt som jag varit med om faktiskt slagit tillbaka och skriker inuti mig och försöker tala om för mitt undermedvetna att något är fel. Något måste göras. Och nu kommer jag få den behandling jag så länge velat ha. Det kommer absolut bli tufft och det kommer göra ont. Men med rätt verktyg och rätt ledarskap så kommer jag kunna leva på ett annat sätt i framtiden med min Ptsd. Den kommer kanske inte längre vara en fiende! Jag är så glad. Spänd och förväntningarna är höga. Jag ska ge mig själv all kärlek och all cred för att jag står ut med mig själv. Jag ska ta hand om och vårda min kropp som varje dag kliver upp ur sängen och hänger med i allt jag tar mig för. Jag ska älska mig själv! Till 100% nu och alltid! För det förtjänar jag!

Tack Prima Liljeholmen och min psykolog för att Du lyssnade och gav mig av din tid!

~Bara jag~

Dags att besikta psyket~

Nästan så jag känner mig osäker på om jag blir godkänd..? Det är ju mitt egna psyke jag pratar om så hur sjutton kan jag vara osäker..?

Idag har jag varit såå effektiv. Sovit så dåligt inatt, ville ta mig en liten sovmorgon med tanke på att min barnvecka börjar idag. Så blev det såklart inte. Alla ringer mig när jag sover, behöver sova, försöker vila, är upptagen på läkarbesök eller jobbar! Det måste vara något magiskt när jag är upptagen, som att alla känner det på sig..

Iaf, efter att ha blivit väckt, utan att fått sova, så var det bara kliva upp. Mina grejer packade jag igår så det var klart. Drack kaffe och sedan ner med allt i bilen, åkte till Vip och tvättade bort all fågelskit från min fina bil. Den var täckt av bajs, såg ut som en ” såg ut som en röd/vit dalmatiner”.. Efter det åkte jag o tanka. Sen till Coop och handlade lite till middag i veckan. Nu sitter jag på Prima Vuxenpsykiatri och tror jag ska till min läkare. Eller kanske är det min rehabkoordinator jag ska träffa..? Fick ett meddelande i telefonen om att jag hade tid idag kl 15 så nu är jag iaf här. Imorgon ska jag till Handkirurgen i Lilje, äntligen ska knölen bort! På torsdag ska jag på ”bedömning inför Trauma-behandling”.. På fredag fyller sista aprilbarnet år. Veckan kommer att gå fort känner jag.

Vad gör ni? Jobbar? Sitter o njuter av våren? Städar? Berätta!!!

Vad ska ni göra på Valborg??

Ha en fin vecka!!

~Bara jag~

En helt vanlig dag~

Nästan

Studsar upp ur sängen, fylld av energi och bara ä liiiite panik över att jag igår parkerade på städgate-sidan och måste ut o flytta på bilen.. Men annars pigg och glad!

På med kläder, ut i kylan.. För att inse att det är ONSDAG och det inte är städgata!! Haha, bara gå in igen & starta parkeringen!

Men jag var pigg iaf! Sovit bra inatt. Inte jätte jätte ont i ryggen när jag vaknade. Så har tagit min vanliga medicin och druckit mitt kaffe, och mitt vanliga kaffe, fått i mig en shake. Fått svar från en tjej angående en säng jag fått, som mamma hjälper mig att hämta!

Haft mitt första samtal med kurator/rehabkoordinator angående återgång till arbete. Många blandade känslor, tro mig, samtidigt vill jag så innerligt ha tillbaka min vardag och ett någorlunda ”vanligt” liv. Jag fattar att jag har en lång och jobbig resa framför mig, men jag är villig att försöka och göra mitt yttersta. För jag mår inte bättre i det långa loppet av att vara hemma. Jag behöver sakta ta mig ut och jobba mig tillbaka.

Igår gick jag på en timmes promenad! Hela min kropp mådde så bra på kvällen. Kinderna var rosiga och knoppen trött..

Jag bröt ihop helt o hållet häromdagen. Jag bygger upp mycket inom mig och från ingenstans kan jag bara tappa min fasad & nu upptäckte jag att mina AirPods var borta. Jag älskar mina AirPods. Jag har de ofta till att lyssna på podd eller avslappningsmusik. Och nu är de poff puts väck BORTA ur min ”resväska” som jag flyttar med mellan hemmet och mitt andra hem. Jag vet att de låg där i i Tisdags när jag flyttade hem för mammaveckan.. Och så behövde jag dom i lördags och då finns de inte. Den saken fick tårarna att spruta och jag grät och kände mig helt trasig. För många är det kanske en ”petitess” men för mig kan en sådan sak få min värld att rasa. Jag kan inte ha vanliga hörlurar då sladden är i vägen och de är obehagliga. AirPods’en fick jag av min mamma gör bara 5-6 månader sedan och de har använts flitigt.. Nu är de borta 🥺

Nu väntar jag in att mamma ska komma med sängen, hon har tillgång till släp och hämtar den åt mig! Så jag ska rensa lite i rummet så jag kan fixa i ordning här när den anlänt. Men först ska jag boozta mitt inte med lite Collagen & dricka en halv liter vatten!

TjoFlöjt!

~Bara jag~

Psykiatrin på schemat idag~

Kl 14 ska jag träffa min läkare. Hoppas på att få veta mera om när min trauma behandling kan börja. Eller åtminstone hur lång väntetiden är nu.. Vårdcentralen kan inte göra mera för mig, nu måste psykiatrin ta över.

Vaknade och mådde ganska bra idag. Kände mig lite glad. Länge sedan som jag vaknade så, så jag tar det till mig och njuter av det.

Sitter i pyjamas i sängen, dricker kaffe. Ska snart möta upp mamma och få tillbaka min bil. Efter det är det dags att fixa mig inför läkarbesök, typ tvinga in en tandborste i munnen och byta kläder. Mer än så orkar jag inte.

Sovit lite halvknas inatt. Vaknar vid flera tillfällen. Så sovit ganska oroligt, men ändå glad idag. kanske berodde sömnproblem just inatt på, att jag igår körde mamma lite snabbt till Dalens sjukhus, till G som är inne på sluttampen. Mamma är som hon är, hon lyckades väcka upp honom så han pratade lite, försökte skoja.. Men ack så mager han var. Bara skinn & ben kvar. Han har varit (är) en snäll man som hållit mamma sällskap, fast han bara var inneboende. Säger bara ”Fuck Cancer”.. Bara 6 månader sedan de började behandlingen.

Ska njuta av mitt kaffe och prata sönder Myran & Minan.. Tror som börjar ledsna på mig och mitt prat, haha..

Kram på Er!

~Bara jag~, ~Dagligt~, ~Känslan idag~

Februari 2020~

Dags att rensa huvudet lite.. Det har varit så många läkarbesök och bokade tider överallt de senaste tre dagarna. Mina tre lediga dagar jag haft! Inte en sekund av vila eller återhämtning, vilket den lediga tiden egentligen ska bestå av.

Sara är nu insatt på ELVANSE för sina ADD-symtom. Började i fredags för en vecka sen & på måndag ska det följas upp med blodtryck och puls kontroll på Bumm. I tisdags var jag med henne till folktandvården för att begära en prövning för tandställning till ”specialisten”. Nu ska den sk specialisten sitta och bestämma om hon kan få det beviljat och underlaget denna person ska bestämma det utifrån är 3 fotade bilder på Saras tänder/mun & via 2 rader text den hennes tandläkare.

Nu har vi ju inte fått svar ännu om det blir avslag eller ej, men redan nu är jag förbannad över att någon som aldrig träffat Sara, pratat med henne, fått höra hur hon mår psykiskt av sina sneda framtänder, ska avgöra om hon ska få hjälp med tandställning eller inte…!

I onsdags var det ett annat bokat besök och efter det åkte jag och var med Max i hans skola. Det finns vissa saker han säger som får mig att ”hajja” till och känner att något inte står helt rätt till i skolans miljö. Självklart var typ 20 elever i hans klass sjuka just denna dag och jag fick inte riktigt den inblicken jag ville ha. Så ska ta en dag längre fram i vår och vara med en heldag då.

Max ritar

Igår, torsdag var det dags för halvårskontroll på Reumatologen på ALB Solna karolinska. Ny läkare, kanske den hon ska ha nu några tillfällen framöver. Mycket noggrann läkare, hon läste på ordentligt och jag verkligen grundlig i att lära känna Sara och få veta hur hon mått/mår och vad som ska kollas extra osv. Nya remisser till Olmed, nya prover för att kolla TSH, prover för Humira, prover för att se om Saras kropp motarbetar Humiran. Fick rådet att boka tid på Gyn ganska omgående, för att hennes mensvärk inte alls är ”normal”.. Alltid massa ”nya” saker som tillkommer känns det som, aldrig att vi går dit och bara ”allt är toppen, inga konstigheter, ses om ett halvår”… Det händer lixom aldrig..

Idag har Sigge feber. Såklart! Så nu är jag ”ledig” men hemma med sjukt barn. Helgen är det inga jobbpass inbokade, utan ”ledig helg” med alla barn hemma och sjuka barn bland dom! Känner mig lite sliten faktiskt! Eller inte sliten, men trött. Vill verkligen få möjlighet att VILA. Sova några extra timmar och bara njuta av tystnad och lugn. Kunna ligga på rygg i soffan, stänga av teven, stänga av ljud och vibration på telefon och höra absolut ingenting.

Jaja, vem är jag att gnälla egentligen! Finns de som har det betydligt värre men som inte klagar för det. Bara att tänka positivt och köra på… Rakt in i kaklet bara.

Tack för att Du kika förbi!

Puss puss Divan

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Slappt~

Har tappat greppet lite om det här med att blogga. Mycket beror det på att jag helt brukar lägga ner sociala medier under sommarmånaderna och istället fokusera på att umgås med familjen och vänner.

Men nu ska jag försöka ta mig i kragen tänkte jag.. Jag saknar att blogga. Saknar att skriva av mig på kvällen. Det är nästan lite som en terapi i sig.. Släppa på tankar och ord, ge dom utrymme i text och på så sätt slappna av i hela kroppen.

Så, vad händer här då.. Inte mycket egentligen. Ebba och Sigge går på dagis, Max har nu klarat inskolningen i Förskoleklass eller ”Nollan” & hitills har det gått bra. Noel går sista året på mellanstadiet nu & Sara har börjat år 1 på gymnasiet, Hantverkslinjen med inriktning Stylist!

Jag sitter som på nålar och hoppas så innerligt att jag ska få jobbet på barnradiologen. Hoppas hoppas dom väljer mig! Försöker samtidigt att inte tänka på det för mycket! Men ändå rycker jag till varje gång telefonen ringer.. Men men, håll gärna tummarna lite till för mig!

Var på psykiatrin idag och fick nya recept för 3 månader. Ska på drop-in i november och sen ny läkartid i 2020.

Ja, det här var ju intressant, eller inte, men nu ska jag ta och läsa lite och förhoppningsvis somna snabbt och vakna av mobil-larmet kl 6.30 och känna mig pigg och utvilad!

Ha det fint!

/Hanna

~Känslan idag~

Hatar min sköldkörtel~

Alltså idag på vårdcentralen så fick jag (efter 5-6 år) veta att jag har en autoimmun hypotyeros, mitt egna immunförsvar angriper min sköldkörtel produktion. Mina egna jäkla celler går emot mina egna jäkla hormoner, så jäkla elakt!!!! OCH Den är för evigt. Ska lämna nya prover imorgon. Ev kan det sen bli ultraljud på den, men det beror på svaren.

Min hud då, alla kliande jäkla utslag som dykt upp från ingenstans, men som absolut inte vill ge med sig…

Har utslag på benen oxå. Tog odling på ett av de nyare utslagen. Får se vad det visar.. Salvan hon skrev ut finns såklart inte att få tag på. Så typiskt! Jag kliar sönder mig och ser ut som ett jäkla monster på armar och ben, blir tokig snart.

Har ont i huvudet oxå, kan såklart bero på min hypotyeros, men väldigt irriterande.

Jag har något problem med spottkörteln, beror på alla mediciner som jag äter som torkar ut salivutsöndringen i munnen.. Alltså.. Min egna kropp motarbetar sig själv. Varför?

Äsch, blev allmänt grinig och låg nu.

Vi hörs!

~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Lucia 2016~

Jag älskar Lucia! Att få gå och se barnen i luciatåg är så otroligt roligt & mysigt! Blir lika rörd varje gång 😌

I år missade jag Maxs luciafirande på dagis! Så ledsen för det! Jag trodde det var 8.15 men det var visst en halvimma tidigare, så när klockan var 7.15 och jag fick veta när det var insåg jag att vi inte skulle hinna. Sigge låg fortfarande i sängen, Max var inte påklädd men det var däremot Ebba.. Så det blev inget av att åka ner. I Saras skola var det årskurs 5 som hade Lucia i år och i Noels årskurs 4.. Men mina underbara barn lussade för oss här hemma istället! 


Sara styrde ihop ett litet program som de körde för oss! Sigge var oxå med med blått presentsnöre på huvudet! Tack fina barn för att ni ställde upp och lät mamma se ett Luciatåg! Ni är bara bäst! 

På fm, runt halv tolvisch, gick jag & Max, Ebbis & Siggis ut på promenad med Ziri. Vi gick en ganska bra promenad och Ebba orkade gå hela vägen. Hon är en riktig liten ”knallare”. Vi kollade på barn på ett dagis som lekte, stod på bron ovanför tunnelbanan och såg två tåg komma, det var lite ”wow” tyckte dom. Sen gick vi hem och öppnade julkalendern. Och jag hängde tvätt (igen) vek in rentvätt, damsög, skällde på busiga och olydiga barn, fick damp på alla leksaker som dom kastar ut på golvet, och allt detta uppnådde en ganska så hög decibel men Siggis sov så gott i vagnen i drygt en timme. 

Imorgon är det Psyk!! Äntligen! Ska få träffa min nya läkare, får se om hon stannar kvar eller om hon oxå ska sluta helt plötsligt.  Imorgon är det nog stor chans att jag får börja med concertan igen! Kanske det kan bli lite ordning o reda i skallen på mig! 

Nu ska jag läsa, sen sova… Hoppas jag..

Puss

~Bara jag~

Full rulle~

Ja, dagarna rullar på väldigt fort nu. Känns som ett evigt och totalt kaos här hos oss just nu, men det är nog så det kan vara i vår situation! 

Noel har fyllt 9 år! Igår fyllde han! Känns sjukt konstigt att barnen blir äldre medans jag inte åldras någonting 😜

   
    
   
Han valde Hamburgarprinsen till middag, det är ju tradition hos oss att på sin födelsedag får man bestämma mat. 

Idag har jag träffat arbetsterapeuten ang boll/kedje/fiber täcke. Ska på utprovning förhoppningsvis redan nästa vecka! Sen får vi se om det kan vara något för mig. Jag är villig att prova allt minst 1 gång! 

I övrigt springer dagarna iväg samtidigt som de står helt jävla stilla

Ha de! 

Puss