~Bara jag~

Blir bättre dag för dag~

Varje pass på jobbet känns lite liiite lättare för varje gång. En dag avslutade jag med att skratta hjärtligt ihop med en kollega. Det trodde jag inte skulle hända på länge. Så tråkigt att hon ska sluta, jag kommer verkligen att sakna henne. Hon är en glad, hjälpsam, noggrann, omhändertagande & fantastisk undersköterska. Önskar henne såklart all lycka på nya arbetsplatsen!! Hoppas hon får ett lönelyft oxå!

Jag är långledig då en röd dag infaller då jag ska vara på pass. Men inga chefer är på plats då och då inte jag heller. Nästa gång Det Sjuka Huset kallar är på måndag.

Idag sällskapade jag & mamma till Arken Zoo, Hemköp, Lidl. Nu är hon på Mindrullness & jag har kastat in en fläskytterfilé i ugnen på 125 grader och hoppas få en fin Pulled Pork till kvällen. Ska hämta henne 16:00.

Min arbetsplats är verkligen annorlunda sen innan sjukskrivning. Det är stor omsättning på personal, då inte enbart undersköterskor som söker nytt, utan 3 fantastiska läkare har slutat, ssk är det flera nyutexaminerade (noll erfarenhet av arbete på avdelning) och undersköterskorna flyr avdelningen. Dessutom är vårdtyngden så mycket högre nu. Många med mera behov av stöd och hjälp med allt för daglig hygien, stöttning med mobilisering. Det känns inte som att det är en avdelning som är vad den heter, utan att vi blivit en Geriatrik. Det är så sorgligt. Det ska inte vara en sådan omsättning av personal. När så många byter på så kort tid så är det ett tecken på att något är mindre bra. Och ofta är då problemet ”Ledningen”.. Men ingen säger något. Alla går tysta & missnöjda. Jag älskar mina usk-kollegor. De är helt otroliga människor som är fantastiska på sitt jobb. Men utan rätt stöd och backning o uppskattning av befintlig personal så söker man nytt.

Usch vad jag klagar. Men vad vore livet utan att få gnälla lite, speciellt på sitt arbete. Det sker inom alla olika arbetskategorier.

Nä, ska kolla klart nästa avsnitt av Modern Family innan jag måste åka o hämta mamsen!

Ha de!!

~Bara jag~

Snigelfart~

Så kan jag beskriva hastigheten på min återgång i arbete. Men, 1,5 vecka avklarad, det är inte illa. Och jag lever. Jag har överlevt. Nä, jag lever faktiskt. Även om det är jobbigt, psykiskt påfrestande, jag känner mig så skör och är orolig, så är jag på plats på Det Sjuka Huset! Helt ärligt trodde jag inte det. Trodde inte ens att en dag skulle gå.

Kanske är det nu en vändning sker? Är det nu allt bara ska fungera och Jag ska må bra hela tiden och hitta trygghet o självsäkerheten i mig? Det vore ju drömmigt värre.. Nä, att det kommer motgångar är jag väl medveten om. Och det är inget jag ser fram emot. Känner mig som ett uppblåst ballong i psyket, så är rädd att den spricker och att jag bara tappar all ork, all lust, all kämpaglöd & bara ger upp. Jag vill inte det. Vill inte alls Ge Upp! Vill fortsätta framåt, vill hitta lösningar. Vill kunna vara som ”alla andra” och göra det alla andra klarar av, såsom att arbeta.

Nu är det ledigt imorgon och helgen, så just nu är jag helt slut. Så trött. Ska tvinga mig att duscha innan sängen. Har psykoterapi o b-mott imorgon. Så upp med tuppen!

Tack för titten!!

Puss

maskrosbarn, psykisk ohälsa, psykoterapi, suicidal, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Möte~

Möte med personalansvarig & HR för n anpassad återgång.. –känns inte alls som att jag blir helt hörd, trots att jag använder min röst!

Hur sjutton ska jag få en omgivning att litegrann förstå, när jag inte vill outa mig själv helt o hållet? Jag vill absolut inte berätta allting, jag vill fortfarande vara någorlunda anonym på min arbetsplats, och den biten är jäkligt svår att få behålla, när människor är nyfikna, trångsynta och inte är intresserade av hur människor i omgivningen ”mår”, inte utan att få ”gotta” sig i alla detaljer.

Jag är så känslig för ord. Hur man säger en sak och hur orden når mig. Exakt det hände såklart. Utan att ens ha påbörjat min återgång får jag höra vad jag inte får göra för då blir det jobbigt för min närmsta chef. HR såg min reaktion, och försökte lugna mig, men orden har redan slagit till med full kraft. De har redan börjat gro i mig och redan planterat sig som ett mörker och orosmoln.

Jag känner enorm stress. Ångest. Det här kommer bli tufft och svårt. Det kommer innebära sömnlösa nätter och många känslor. Det vet jag. Till viss del är det okej. Det är normalt efter en långtidssjukskrivning. Jag är bara orolig att det kommer bli betydligt mera svårt än jag klarar av. Jag är orolig att jag ska hamna nere på botten igen. Jag som alltid strävar efter att vara bäst på det jag gör. Göra mitt yttersta i alla situationer. Få människor runt mig att må bra och känna sig sedda. Den här prestationsångesten suger faktiskt. Önskar att jag inte hade den. Att jag kan känna att ”tillräckligt” är lagom. Att acceptera att ”mitt bästa” är alldeles lagom. Men min hjärna funkar inte så.

Ja, på måndag börjar jag. Då är jag återigen på ”Det sjuka Huset” och…. där tog orden slut..

~Bara jag~

Ökar corona igen?

Har hört flera som insjuknat i corona sista veckorna. Igår testade min mamma positivt. En granne i hennes hus har varit dålig i tre veckor. Sen har jag hört andra oxå som insjuknat. Dock är det bara de som vaccinerat sig som testat positivt. Är det en variant som kommer nu som går på just vaccinerade?

Jag hade Corona i januari. Så mina 6 månader med antikroppar har löpt ut. Så kanske jag oxå får det igen? Hoppas inte, men om jag får det så har jag iaf antikroppar ett tag till. Glömmer aldrig den vidriga huvudvärken och kroppsvärken jag fick. Den var helt vidrig faktiskt. Är rädd att äldsta sonen ska få det igen. Han blev så jäkla sjuk sist och på det fick han Epstein Barr Virus och där påverkades hans lever negativt. Han har redan nu några år framför sig med leverprover som väntar och en ny kraftig förkylning är det sista han behöver. Men men, det är bara vänta o se vad som händer. Ingen idé att gå händelserna i förväg.

Idag vräker regnet ner, kanske får svamparna i skogen nytta av det? Hoppas kunna komma ut en gång till i skogen och hitta lite mera svamp innan det är försent.

Nu ska jag plocka ihop mina sista grejer innan jag ska hämta mina troll och bege mig hem för en mysig vecka med mina barn!!

Ha det bäst!

~Bara jag~

På botten av botten~

Jag känner att jag sjunker ner djupare i en känsla av vemod och ångest.. Jag orkar inte något mera nu. Jag behöver ändra min situation och mitt liv kraftigt. Förändringen måste komma ifrån mig själv, ingen kan göra något åt min situation än jag.

Och som första steg måste jag inse att jag behöver hitta en ny arbetsplats. Efter min långtidssjukskrivning så blir jag inte bemött på ett trevligt sätt på min arbetsplats. Känner agg och noll förståelse från mina kollegor. Jag förstår att säkert många undrar vad som hänt och varför jag drabbades av utmattningssyndrom, men då ingen direkt frågar så går inte heller jag och berättar.

Jag ska sätta mig och få ihop ett mejl till min chef. Jag ska kontakta psykiatrin angående ny sjukskrivning. Jag behöver helt enkelt tänka om och hitta en nystart, både med det psykiska och i mitt arbetsliv. Jag ska ta tag i min trauma behandling, något jag medvetet ”knuffat” undan pga rädsla för vad som ska komma upp och hur jag kommer må. Jag känner mig ändå väldigt taggad på att genomgå den behandlingen, för i det långa loppet kommer det med största sannolikhet var exakt det som behövs för att jag ska kunna gå vidare med mitt liv. För med det bagaget jag har och som jag aldrig tagit itu med så måste jag genomgå en lucköppning för att kunna acceptera och läka och släppa och förlåta.

Men, den här bloggen ska inte var negativ.

Idag har jag och mina tre små troll lekt frisör! Alla tre är klippta och duschade.

Sigge ”före”
Sigge ”efter”
Så fin så!!

Efter klipp och dusch blev det att dammsuga av hela lägenheten och skurat av golven i hall, kök, vardagsrum. Måste själv duscha av mig igen oxå då jag fått hår på kroppen när jag klippt.

Igår kom min bejb hit och vi drack lite vin, kollade på ”Quiet Place” & ”Quiet Place II”.. Riktigt trevligt! Klippte av ca 15 cm av hennes hår oxå.. Hon åkte imorse, saknar henne som fan och vill ha henne baka..

Min Bejb & Jag ♥️

Nu ska jag fortsätta med fix här hemma, innan middagen måste planeras och fixas!! Suck!!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Härligt~

Stora älskade dottern~

Jag skrev inget på sociala medier på din födelsedag, jag ville vänta o se hur du firades av familjen som var nära dig.. Det ångrar jag nu att jag gjorde!

Jag skulle tjoat & hurrat HÖGT på alla sociala medier som jag har, för det mitt fina barn, är du värd! Jag skulle aldrig medvetet välja att inte uppvakta dig!

Den 21/4 föddes hon, året var 2003. Jag blev mamma för första gången. En liten söt flicka med vackraste gröna ögonen jag sett. Än idag de vackraste ögonen på en vuxen kvinna. Men för mig, alltid mitt lill barn! Nu är du 19 år fyllda, humoristisk, älskad av många och så otroligt viktig i mitt liv!

Grattis bästa Sara! Jag älskar dig överallt & ingenstans, för alltid!

Drinkar på Pinchos
Mormor kollar in menyn med Sara
Överraskad tjej då en av bästa tjejerna kom in med blommor och sjöng ”Ja må hon leva”.. Tack Yaz♥️
Maaaat!!
Mera maaaat!!
Lilla sangrian gick inte hem hos Yaz
Sara hade bättre pokerfejs, men njae, ingen av dom gillade rödvin.. Mera sangria åt mig 🤣

Tack älskade barn för att jag får vara med och fira dig, en dag så kommer du säga att du är upptagen med dina fina vänner och då är inte jag så rolig att ha med! Och Grattis till 19 år på den här planeten & tack för alla skratt och all kärlek du ger mig!

Du är och förblir min lilla stora tjej, jag älskar dig!

Vi hade en grymt trevlig och rolig kväll på Pinchos på Folkkungagatan i fredags!! Det var första gången där för oss alla och det var en väldigt trevlig upplevelse. God mat, goda drinkar, jätte serviceminded personal. Sara visste inte att jag bjudit in Yaz, så när hon kommer in och nerför trappan och sjunger ”Ja må hon leva” högt och med röda rosor till Sara så blev hon väldigt överraskad! Så skönt att Yaz även lyckades lura Sara så bra med att hon hade annat planerat för kvällen. Tror det var något som överraskade och gjorde hennes kväll lite extra bra!

Efteråt gick tjejerna vidare till sina hak och mamma o jag tog en Bolt hem. Så mätta i magen och på ett fnissigt humör.

Väl hemma bytte vi om till myskläder, jag sminkade bort fejset, vi la oss på varsin soffa redo för att bara mysa bort maten och kvällen. Då ringde Catten, och sen blev det lite fest hos henne. Hon hade en 2 årig amstaff tik på besök och då blev naturligtvis jag helt lyrisk och ville träffa pulpen! Så jäkla söt hund, sprang fram överallt och trodde nog hon va en chihuahua 🤣

Det blev väldigt roligt, mycket musik och skratt. Så lördagen var lite halvseg men skön ändå..

Igår låg jag och segade bort söndagen på soffan och kollade på komedier.

Idag var det jobb på Det Sjuka Huset! Trevliga kollegor och många glada miner 🤘🏻♥️

Så, när jag kom hem tog jag ett varv med dammsugaren och sedan skurade jag av golven. Det var bara dags att göra rent litegrann. Imorgon ska jag på uppföljning på psykiatrin med läkare och rehabkoordinator. Och hem till mina barn!

Tack för titten!

~Bara jag~

Det släppte lite~

Det har tagit tid att hitta mig själv som ”uska”. Jag har känt mig vilse, osynlig, dum och korkad. Men idag, på eftermiddags jobb så kände jag att jag gick på automatik och typ visste vad som behövdes göras. Jag tog för mig mer & kände mig inte lika nollad när det kom till mitt arbete. Kändes riktigt skönt.

Nästan så skönt att jag längtar efter flera timmar på Det Sjuka Huset, men jag vet att jag måste skynda långsamt. Sovit asdålift inatt. Haft så mycket konstiga drömmar, nästan då det känts som att jag varit vaken, det kändes som att det jag drömde verkligen hände på riktigt. Riktigt jobbigt. Och tidigt imorse började det ringa på dörrar o telefon här och där blev sömnen drabbad. Så hoppas på att kunna sova riktigt gott inatt.

Lyckades byta till morgonpass imorgon, så slipper det bli så stressigt när jag på eftermiddagen ska hämta barnen. Den här veckan har gått väldigt fort. Kanske för att jag faktiskt jobbat 5 av mina 7 barnfria dagar..!? Idag har det varit strålande väder oxå, bara det lättar upp sinnet litegrann.

Bjuder på denna 😂

När jag lämnade Det sjuka Huset så hade jag jackan uppknäppt & när jag öppnade bildörren strömma det ut värme från bilen. Precis som det kan göra på sommaren. Så blev att köra hem utan jacka. Riktigt härligt!

Tänka att min äldsta son blir 15 år imorgon! Vart tar tiden vägen..? Tyvärr rök vi ihop idag, kanske var det mitt fel, men jag är så slut i mitt huvud och jag hade bara klivit innan för dörren efter jobbet.. Så ledsen att det blev så.. Och jag hoppas innerligt du kan sluta kalla mig för de där orden. Jag blir så ledsen varje gång. Jag älskar dig mer än du kan ana, och är så mega stolt över det du presterar! Glöm aldrig det ♥️

Nu ska här läsas och sedan sova 🛌

~Bara jag~

Letar nytt~

Jag har bestämt mig för att söka mig vidare i livet. Jag tror det är det bästa för mitt egna välmående. Att typ börja om, testa något nytt.

Jag vet att jag är en person som lätt blir uttråkad och känner ”nu kan jag det här” och då måste jag hitta nya utmaningar.

Nu dök mitt drömjobb upp. Klart som fan att jag sökte det! Men jag är ganska säker på att jag inte kommer få det, men jag måste ju iaf försöka. Jag borde egentligen ”sitta ner i båten och komma igång ordentligt efter min långtidssjukskrivning” men när drömjobbet dyker upp, en tjänst som sällan blir ledig, då måste jag ju bara söka den! Sagt o gjort, så fick det bli!

Kväll på Det sjuka huset idag. Jag stod som vanligt inte på tavlan, känns så otroligt ”ovälkomnande” när ens namn inte är med bland kvällspersonalen. Men jag hittade lite jävlaranamma och tog för mig själv och klev in i Blå grupp. Blev en trevlig kväll, fanns en del att göra och tiden gick fort. Även om jag kan hamna i en känsla av helt tom i huvudet, helt utmattad, ångesten kryper i huden, man jag kämpar ändå på. Livrädd för att det ska smälla till igen, men jag kämpar verkligen så mycket jag kan.

Imorgon är det kväll igen.. De hade lagt mig på tisdag oxå, men där satte jag ner foten.. 4a pass i rad/4a dagar i rad när jag precis kommit tillbaka från långtidssjukskrivning, med en paus dag på onsdag för att sedan jobba torsdag, Nej, där räcker det. Måste fixa hjälp att hämta barnen på torsdag, men tisdagen tog jag bort. Jag kommer krascha helt igen annars. Blir snart jag En patient själv på Det sjuka Huset!

Så trött. Så tom i huvudet. Ändå tiotusen tankar som snurrar.

Over and out 🤦🏻‍♀️

~Bara jag~, ~En snabbis~

Vardagsbestyr~

Jag känner att det är vår i luften.. Jag får då verkligen behov av att städa och röja. Vill kasta gammalt skit, få undan onödiga saker, rensa ut skåp osv..

Min mamma vecka fick jag rensat i hallen. Blev en svart sopsäck fylld med gamla svettiga och trasiga skor som inte används. Jag rensade tv-bänken i vardagsrummet, den blev helt ren o fin och jag flyttade in bland mina orkidéer så en fick stå på tv-bänken. En sådan liten grej hör enorm skillnad för mitt välbefinnande. Jag dammsög av hyllan över soffan, den hade 1,5 centimeters damm över sig, så jävla vidrigt!

Gick runt och hittade trasiga saker som låg på golven som även de fick flytta ner i en sopsäck. I badrummet fanns mängder av tomma schampo/dusch flaskor, (varför?) som även de fick nytt hem i sopsäcken..!

Att få rent och fint och rensat gör underverk för min själv verkligen. Jag blir lugnare och känner mig gladare faktiskt.

I måndags var jag på Bumm med Ebba. Helt ärligt förstod jag inte varför vi var där, tydligen ville ”vi” påbörja medicinering för henne, men jag har inget minne av att jag bokat tid för det..? Så vi screenade av alla frågor, men jag vill avvakta med medicin in i det längsta. Hon är ju snart 7 år och jag vet ju av erfarenhet att medicin är jätte bra, men biverkningarna på just aptit och så är mindre bra.

Vi kom lite tidigt till Huddinge så vi bestämde oss för att ta en fika innan Bumm. Hittade ett café och både jag & Ebba var så kissnödiga att vi frågade om att få låna toaletten. ”Vi har ingen toalett” säger den höggravida tjejen i kassan…”

Jag fattar att man kanske inte har en toa för 340 gäster varje dag, men en mamma med en dotter som ska fika och frågar akut efter toa & då får Nej, det fanns inga andra kunder där heller.. Men hon tipsade om en offentlig toalett vid McDonalds. Vi sprang dit. Kostade 5 kr.. Jag betalar och Ebba springer in före mig, drar ner byxorna och släpper ut kisset. När hon reser sig från toan ser jag BLOD PÅ HELA TOARINGEN, kanyl förpackningar i toan, blod på toapappershållaren… Fick panik! Skrubbade henne med vatten o tvål, tvättade av sitsen och med ångest halvstor jag själv o kissade. Golvet var fullt med aska efter cigaretter och papper med blod. Narkomanerna hade haft fest på den offentliga toaletten under natten!!

Ebba blev väldigt äcklad och ville ut från toan direkt. Vilket jag förstår. Hon förstod nog inte att några människor suttit med sprutor o nålar där inne, hon såg blodet o trodde nog mera att någon dött.

Jag var så arg när vi gick ut därifrån så jag vrålar ”Äckliga jävla KNARKOMANER”

Utanför står byggarbetare, mammor med barn i barnvagnar & ja, ni förstår nog blickarna och även att jag chockade halva Huddinge Centrum med mitt inte så glada utrop!

På eftermiddagen köpte jag några Norrlands Guld ljusa öl, mellanöl, för att sitta på mammas balle i solen och bara njuta. Fick sällskap av en vän. Vi pratade och skrattade. Hon kämpar oxå med återgång i arbeta så vi har en del gemensamt.

Igår blev en slappdag, tog mig en välförtjänt sovmorgon, när mamma kom hem gjorde vi tonfiskröra med pasta, kollade på tv och jag somnade på soffan o vaknade vid 05 och bytte då soffan mot min säng. Läste lite men somnade snabbt om. Vaknade strax innan 10 idag, liiiiite senare än vad jag hoppats på. Men men, kaffet är drucket, solen skiner. Huvudet mår okej, ångesten är under kontroll. Jag ska jobba lördag o söndag. Imorgon ska jag besikta bilen.

Ja, så såg mina senaste dagar ut. Nu ska jag komma på i vilken ordning jag ska göra saker nu, ska jag duscha först o sedan gå ut och gå, ingen powerwalk bara ut o tanka lite sol o luft.. Vi får se!

Kram o puss

~Bara jag~

Nästan precis 1 år~

… har gått sedan jag blev sjukskriven..

Och idag har jag alltså satt mina fötter i det ”Sjuka huset” igen.

Jag är totalt tömd på ork och energi. Orden fastnar i min mun. Jag känner mig ”dum” nästan. Men jag antar att det kommer vara såhär ett tag. Imorgon är det dags igen och jag försöker bara andas och ta dag för dag. Eller minut för minut är nog mera sant. Eller nja, sanningen är, jag räknar sekunder!

Nu ligger jag på soffan. Bup ringde för uppföljning gällande N’s medicin byte. Jag fick tvinga mig själv att svara och prata. Så enormt slut är jag i huvudet. Jag hoppas att detta kommer göra att jag sover riktigt bra inatt.

Första dagen tillbaka på Sjuka Huset, med utmattningssyndrom, ptsd, ångest och stressorerna på helspänn. Lite stolt över att jag iaf lyckades med idag.