Etikett: fembarnsmamma

~Bara jag~

Onsdag= ledig~

Jojjo

Tre små troll kom iväg utan minsta problem idag! Glada & pigga!

Men så har vi den dära lite trögstartade 16 åringen, som aldrig går upp av något av 47 ställda larm! Inte vaknar även fast solen ligger på och lyser upp hela hans rum, aldrig störs av att jag ställt upp sovrumsdörren och ropar på honom ca var 3:dje minut, inte hör att jag står bredvid hans säng och knackar i väggar, garderobsdörr eller i händerna!!!! Jag blir som less på dessa förbaskade mornar! Denna trötta 16 åring! Jag tjatar & tjatar & tjatar! Jag vet att jag var morgontrött i tonåren, men såhär jäkla illa minns jag inte att jag var.. Fy farao!!!!

Har du en del att försöka hinna med o fixa idag, men när han strular då förskjuts mina planer och jag blir jäkligt stressad!

I helgen har Maxi hemmamatch, ska bli kul att gå på! Igår var det bara jag & Sigge som hängde efter skolan, Ebba stannade till hos två kompisar på väg hem från skolan och Max hade fotbollsträning.

Sovit piss dåligt inatt. Haft ont i ryggen som bara den. Blir så arg på vårdcentralen och läkare. Det står att alla ska förnya recept i GOD TID, minst så du har medicin för 5 dagar innan du behöver nytt recept. När Jag då följer den uppmaningen, men Läkaren inte förnyar ändå, vad fan ska man då göra? Jag har ätit medicinen i flera år, inget nytt som uppkommit där. Är det såhär vården ska vara? Ska det behöva bli en ekonomisk fråga för att få vård och jag är tvungen att gå till privata läkare för att klara av mina dagliga sysslor utan att gråta av smärta? Inte kunna sova pga ryggvärk? Blir så förbaskat trött på det här!!

Klagat nog nu, ska väl in o ställa mig o applådera över huvudet på sonen igen!!

~Bara jag~

Förberett morgondagen~

Jojjo

Det är fasiken att plocka på mig VUXENPOÄNG!! Åkte o tanka bilen, köpte cigg (mindre viktigt att poängtera iof) och tvättade av min älskade röda i biltvätt! Nu är hon inte längre törstig och hon riktigt glänser i sin mörkröda lack!!

Min bil är så älskad av mig! Hon är min första alldeles egna bil! Och jag vet med sorg i hjärtat att hon inte kommer hålla så många säsonger till. Hon är ändå 23 år ca, genomgått renoveringar för sammanlagt 30000:- så det sista jag fixade på avgasrör & bromsar är det sista ingreppet hon får. Men oj vad jag kommer sakna min S80! Så skön att köra, bra utrymme.. Enda nackdelen är att hon är dyr i drift!

Men om jag bortser från allt det där, imorgon kommer hon vara snyggast på vägen, haha!!

Två dagar har jag njutit på ballen och sol ☀️. Jag som har så svårt att sitta i solen, börjar alltid mega svettas och får typ panik, men har lyckats att tanka solens strålar 2 dagar i rad. Kanske blir idag med, vem vet! Solkrämen är på ifall att jag hamnat på ballen idag igen!!

Eller kanske lägga mig nere på gården med en bok, sola lite baksida? Hmm.. Får se hur det blir!

Imorgon är det Det Sjuka Huset som gäller igen. Tror min sista session med terapin är på fredag. Nu i fredags var den avbokat pga klämdag. Förra fredagen var Sigge sjuk med astma och krupp så jag kunde inte gå. Känns som att jag blivit snuvad på massor av behandlingstillfällen och nu är det ”slut”.. Det som mig. Det retar mig. Vart ska jag nu få hjälp med att hantera min vardag och prata av mig?

Tankning av ☀️igår
~Bara jag~

Blir bättre dag för dag~

Jojjo

Varje pass på jobbet känns lite liiite lättare för varje gång. En dag avslutade jag med att skratta hjärtligt ihop med en kollega. Det trodde jag inte skulle hända på länge. Så tråkigt att hon ska sluta, jag kommer verkligen att sakna henne. Hon är en glad, hjälpsam, noggrann, omhändertagande & fantastisk undersköterska. Önskar henne såklart all lycka på nya arbetsplatsen!! Hoppas hon får ett lönelyft oxå!

Jag är långledig då en röd dag infaller då jag ska vara på pass. Men inga chefer är på plats då och då inte jag heller. Nästa gång Det Sjuka Huset kallar är på måndag.

Idag sällskapade jag & mamma till Arken Zoo, Hemköp, Lidl. Nu är hon på Mindrullness & jag har kastat in en fläskytterfilé i ugnen på 125 grader och hoppas få en fin Pulled Pork till kvällen. Ska hämta henne 16:00.

Min arbetsplats är verkligen annorlunda sen innan sjukskrivning. Det är stor omsättning på personal, då inte enbart undersköterskor som söker nytt, utan 3 fantastiska läkare har slutat, ssk är det flera nyutexaminerade (noll erfarenhet av arbete på avdelning) och undersköterskorna flyr avdelningen. Dessutom är vårdtyngden så mycket högre nu. Många med mera behov av stöd och hjälp med allt för daglig hygien, stöttning med mobilisering. Det känns inte som att det är en avdelning som är vad den heter, utan att vi blivit en Geriatrik. Det är så sorgligt. Det ska inte vara en sådan omsättning av personal. När så många byter på så kort tid så är det ett tecken på att något är mindre bra. Och ofta är då problemet ”Ledningen”.. Men ingen säger något. Alla går tysta & missnöjda. Jag älskar mina usk-kollegor. De är helt otroliga människor som är fantastiska på sitt jobb. Men utan rätt stöd och backning o uppskattning av befintlig personal så söker man nytt.

Usch vad jag klagar. Men vad vore livet utan att få gnälla lite, speciellt på sitt arbete. Det sker inom alla olika arbetskategorier.

Nä, ska kolla klart nästa avsnitt av Modern Family innan jag måste åka o hämta mamsen!

Ha de!!

~Bara jag~

Snigelfart~

Jojjo

Så kan jag beskriva hastigheten på min återgång i arbete. Men, 1,5 vecka avklarad, det är inte illa. Och jag lever. Jag har överlevt. Nä, jag lever faktiskt. Även om det är jobbigt, psykiskt påfrestande, jag känner mig så skör och är orolig, så är jag på plats på Det Sjuka Huset! Helt ärligt trodde jag inte det. Trodde inte ens att en dag skulle gå.

Kanske är det nu en vändning sker? Är det nu allt bara ska fungera och Jag ska må bra hela tiden och hitta trygghet o självsäkerheten i mig? Det vore ju drömmigt värre.. Nä, att det kommer motgångar är jag väl medveten om. Och det är inget jag ser fram emot. Känner mig som ett uppblåst ballong i psyket, så är rädd att den spricker och att jag bara tappar all ork, all lust, all kämpaglöd & bara ger upp. Jag vill inte det. Vill inte alls Ge Upp! Vill fortsätta framåt, vill hitta lösningar. Vill kunna vara som ”alla andra” och göra det alla andra klarar av, såsom att arbeta.

Nu är det ledigt imorgon och helgen, så just nu är jag helt slut. Så trött. Ska tvinga mig att duscha innan sängen. Har psykoterapi o b-mott imorgon. Så upp med tuppen!

Tack för titten!!

Puss

maskrosbarn, psykisk ohälsa, psykoterapi, suicidal, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Möte~

Jojjo

Möte med personalansvarig & HR för n anpassad återgång.. –känns inte alls som att jag blir helt hörd, trots att jag använder min röst!

Hur sjutton ska jag få en omgivning att litegrann förstå, när jag inte vill outa mig själv helt o hållet? Jag vill absolut inte berätta allting, jag vill fortfarande vara någorlunda anonym på min arbetsplats, och den biten är jäkligt svår att få behålla, när människor är nyfikna, trångsynta och inte är intresserade av hur människor i omgivningen ”mår”, inte utan att få ”gotta” sig i alla detaljer.

Jag är så känslig för ord. Hur man säger en sak och hur orden når mig. Exakt det hände såklart. Utan att ens ha påbörjat min återgång får jag höra vad jag inte får göra för då blir det jobbigt för min närmsta chef. HR såg min reaktion, och försökte lugna mig, men orden har redan slagit till med full kraft. De har redan börjat gro i mig och redan planterat sig som ett mörker och orosmoln.

Jag känner enorm stress. Ångest. Det här kommer bli tufft och svårt. Det kommer innebära sömnlösa nätter och många känslor. Det vet jag. Till viss del är det okej. Det är normalt efter en långtidssjukskrivning. Jag är bara orolig att det kommer bli betydligt mera svårt än jag klarar av. Jag är orolig att jag ska hamna nere på botten igen. Jag som alltid strävar efter att vara bäst på det jag gör. Göra mitt yttersta i alla situationer. Få människor runt mig att må bra och känna sig sedda. Den här prestationsångesten suger faktiskt. Önskar att jag inte hade den. Att jag kan känna att ”tillräckligt” är lagom. Att acceptera att ”mitt bästa” är alldeles lagom. Men min hjärna funkar inte så.

Ja, på måndag börjar jag. Då är jag återigen på ”Det sjuka Huset” och…. där tog orden slut..

maskrosbarn, psykisk ohälsa, psykoterapi, suicidal, ~Bara jag~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Känns inte bra.. Inte ens lite~

Jojjo

Nu känns det som att min grund håller på att fallera helt. Det som kändes ganska stabilt för en månad sen är bortblåst.

Dela fick jag då vet att jag enbart hade 4 behandlingstillfällen kvar på psykoterapin. Ena blev jag sjuk ifrån, de andra två försvann pga påsken & röda dagar. Så här sitter jag nu i väntrummet och undrar, – är jag ”frisk” nu? Är jag färdigbehandlad?”

Har jag sen i November behandlats för 11 år av trauma i foster hem? 4 år av mina första år i livet? Övergrepp? Allt som varit smärtsamt? Har allt det blivit behandlat och anses som ”rimligt”?

Nej!! Hela min själ skriker NEJ! Jag är inte klar. Känns som jag knappt börjat och nu ska jag vara klar? Det här var inte vad som SAS när jag fick samtalet om traumabehandling. Då hette det att jag inte hade ett slutdatum, vi skulle gemensamt jobba med mina minnen, återuppleva och exponera i min takt. Och det kändes så bra!!

Nu känner jag mig lurad av psykiatrin. Jag har varit tydlig med att jag inte haft förtroende för kurator/psykologer, terapeuter just pga när jag gått hos någon så kommer helt plötsligt en käftsmäll och de säger att ”tyvärr har jag inga flera tider till dig, dina 10 samtal har gått åt”.. Men jag kan alltid söka privat, vilket innebär bekosta själv. Vem fan har råd med det? Inte jag!

Jag litade på den här behandlingen. Jag litade på den informationen jag först fick. Återigen är det jag som blir drabbad psykiskt. Min självkänsla far i botten.

Vad ska jag göra nu?

~Bara jag~

Nummer 3 av 4 avklarade~

Jojjo

Fast ska det vara rätt så är min förstfödda nu fyllda 20 år! Helt otroligt hur vuxen hon är! Jobb, körkort, kärlek, ambition, självständig och allt detta kryddat med en stor portion humor och ödmjukhet!

Sara 20 år

Vi gick ut o åt på Kinamuren i Odenplan. Så gott. Dock blev det tequila som efterrätt och det kanske ställde till det lite. Min kära mamma skulle få N under bordet, riktigt där hamnade han inte men däremot blev ett annat litet utrymme hans kompis 😛😂

Min vuxna älskling

Det vart en tokig och rolig kväll. Jag hoppas hon är någorlunda nöjd även om det säkert inte riktigt blev som planerat! Men hon drog ju på efterfest så det blev bra!

Ett aprilbarn kvar att fira och det är på Lördag! Puha!!

Idag kom jag hem till barnen. Väntar in dottern så vi kan äta och sedan blir det en tidig kväll.

På bar 5 dagar har jag bytt däck på min bil 2 gånger och med min ömma kropp kan jag lova att det värker. I rygg, höfter, ben, fötter, näsben (lyckades slinta när jag lyfte av ett däck och tog emot med ansiktet), händer & nacke. Så sur att jag hämtade fel däck från landet så nu är vinterdäcken på igen tills jag kan åka o hämta rätt däck!

~Bara jag~

Så fucking stolt~

Jojjo

Över mig själv! Jag har satt ner foten. Dock har jag pratat högt för mig själv, morrat & svurit, men jag har verkligen förstått vad Jag vill och vem eller vilken typ av människa jag vill ha i min närhet. Jag är så glad för den insikten!

Det känns befriande att själv inse, att sätta mig först. Det har nästan varit så att i alla ”konversationer” jag haft med mig själv, slutat med att jag skrattar åt någon annans patetiska åsikt kring vänskap! Jag vet att det kan framstå som att jag är elak nu, jag ska inte döma någon annan, men, när någon behandlar min omtanke på ett fult sätt, vänder min snällhet och vänskap emot mig själv, då jävlar sa jag ifrån! Och det känns så himla bra! Något positivt som kommit av terapin! Skönt att äntligen stå upp för när jag känner mig felbehandlad och fullfölja det som behövs för att Jag ska må bra! De ni..?! Det är framsteg!!

Igår tog jag en dans med snabeldraken (om du inte vet vad det är, skäms inte, jag fick veta vad det betydde när jag var 30+, det betyder Damsugare) och diskade lite, kastade sopor, packade ihop min ryggsäck med det jag måste ha med hem och tvätta. En del kläder lämnar jag kvar här i min låda, men har mina favvokläder som får åka med fram o tillbaka när det är veckobyte.

Ska dricka upp kannan med kaffe som jag bryggt, sn ta ett varv o se så det ser sjysst ut innan mamma kommer hem, jag har hunnit åka hem till mina troll då!

Så skönt att högtiden är över. Det har varit en prövning att sitta helt solo när man ser och hör familjer mötas upp för påskfirande. Men jag klarade det med. En ny erfarenhet. Inte så kul erfarenhet, men nu är den avklarad. Glad att midsommar är min vecka med mina barn! Och jag ska börja kolla upp vart det firas riktig midsommar med stång & lek som vi kan delta i. På landet finns allt planerat o färdigt av föreningen, men jag måste börja hitta andra ställen med firanden då jag inte är där ute längre.

Ha en fin vecka!

~Bara jag~

Så tyst & lugnt~

Jojjo

Alltså, runtomkring mig!

Inuti mitt huvud är det mera drag och ljud. Men det är det ju jämt. Men när jag är så här helt ensam, kan jag nästan börja garva åt hur mitt liv är med min Adhd. Nu först jag inser hur jag funkar.

Skulle bre en knäckesmörgås. Vet inte varför jag då öppnat micron. Tycker den är smutsig så börjar plocka ut glasunderlägget o diskar det, skrubbar väggarna. Sen står jag med disktrasan i handen och tvättar av vardagsrumsbord & sedan min skänk i mitt rum.. Kvar på bänken ligger en ensam knäcke o väntar på smör & ost! Jag fattar inte själv vad som hände, men såhär i efterhand så skrattar jag högt åt mig själv.

Åkte o köpte cigg förut, så nu ska jag bälja i mig kaffe & vatten och min stackars knäcke som väntar på mig!

Livet är ju bara för roligt ibland!

Det här är MITT egna uttryck! Om du vill låna det, länka till min blogg eller ”Joso81”!

Glad påsk 🐣

~Bara jag~

Här sitter Jag och är helt fantastisk~

Jojjo

Känner så just nu.. Första gången på 24 år jag är ensam, utan barn, utan vänner, helt själv. Det är väldigt annorlunda och konstigt.. Men jag kan. Jag gör något utan andra. Det är nyttigt.

Andra dygnet ensam. Det går strålande. Katterna springer så fort jag kommer in i samma rum som dom. Tror att dom helt ledsnat på min röst och allt mitt prat. Dom ”mjauar” inte ens efter mat, jag får påminna dom om att det är middagsdags. Dom är så trötta på att behöva lyssna på allt mitt prat, stackars katter.

Dammsög o skura golv här tidigare. Och såg hur jäkla skitig toan var i stora badrummet så blev tvungen att rengöra den. Höll faktiskt på att spy, men nu är den ren.

Hmm, vad mer.? Vet inte. Jag är så otroligt ovan och obekväm i det här att vara ensam och själv. Men jag lär mig. Jag försöker tänka att jag behöver det här. Efter 21 år med en man och våra barn, så har jag inte gått in i ett nytt förhållande. Alltså måste jag ”på nytt” lära mig leva själv och sköta allt ensam. Det är väldigt nyttigt & lärorikt. Hade jag träffat en ny man, då hade jag kunnat undkomma den här erfarenheten, men jag vill inte att mitt liv ska gå ut på att jag måste ha en partner eller en annan person att hela tiden luta mig mot. Jag vill lära mig att vara själv. För först nu uppskattar jag tystnaden, mina tankar, jag kan göra vad jag vill o allt på mina villkor, det är kul. Det är nödvändigt.

Ska fortsätta kolla min serie innan jag får gå o lägga mig. Fast jag kan ju gå o lägga mig nu om jag vill, jag är ju ensam och har ingen att anpassa mig efter. Jo, jag ska gå ut med sopor först, tömma kattlådan i gå ner i kasta det. På ”Gösta” har de nu stängt sopnedkasten och hänvisar till att kasta sopor på gården i nya behållarna. Så det ska jag göra innan jag går o lägger mig!

Glad Påsk på er!