maskrosbarn, psykisk ohälsa, psykoterapi, suicidal, ~Bara jag~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Känns inte bra.. Inte ens lite~

Nu känns det som att min grund håller på att fallera helt. Det som kändes ganska stabilt för en månad sen är bortblåst.

Dela fick jag då vet att jag enbart hade 4 behandlingstillfällen kvar på psykoterapin. Ena blev jag sjuk ifrån, de andra två försvann pga påsken & röda dagar. Så här sitter jag nu i väntrummet och undrar, – är jag ”frisk” nu? Är jag färdigbehandlad?”

Har jag sen i November behandlats för 11 år av trauma i foster hem? 4 år av mina första år i livet? Övergrepp? Allt som varit smärtsamt? Har allt det blivit behandlat och anses som ”rimligt”?

Nej!! Hela min själ skriker NEJ! Jag är inte klar. Känns som jag knappt börjat och nu ska jag vara klar? Det här var inte vad som SAS när jag fick samtalet om traumabehandling. Då hette det att jag inte hade ett slutdatum, vi skulle gemensamt jobba med mina minnen, återuppleva och exponera i min takt. Och det kändes så bra!!

Nu känner jag mig lurad av psykiatrin. Jag har varit tydlig med att jag inte haft förtroende för kurator/psykologer, terapeuter just pga när jag gått hos någon så kommer helt plötsligt en käftsmäll och de säger att ”tyvärr har jag inga flera tider till dig, dina 10 samtal har gått åt”.. Men jag kan alltid söka privat, vilket innebär bekosta själv. Vem fan har råd med det? Inte jag!

Jag litade på den här behandlingen. Jag litade på den informationen jag först fick. Återigen är det jag som blir drabbad psykiskt. Min självkänsla far i botten.

Vad ska jag göra nu?

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Förundran~, ~Härligt~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~, ~Varför~

Ska jag våga~

Ibland vara händer saker, vid helt fel tillfällen. Men ändå känns det ”rätt” & kul och spännande. Men det är bara så fel tillfälle!!

Jag vill verkligen satsa på mig själv nu, på min psykoterapi, bara haft ett tillfälle hos min psykoterapeut, och jag tror det kan bli väldigt bra. Men så från ingenstans så dyker en möjlighet upp, och jag står och velar fram o tillbaka. Jag vet att det här inte är rätt nu. Men jag är oxå rädd att missa en chans!!

Åh va otydlig jag är nu, jag vet det, men vill inte outa allting ännu. Jag är oxå väldigt rädd att det ska bli fel, att historien ska upprepa sig, klarar jag ett sådant nederlag igen, är det kanske rätt ändå? Vågar jag ens?

Alltså, jag är bara så förvirrad just nu!

Ska ta upp det här på fredag med min terapeut, kanske hon har något bra råd att ge mig.

Så förvirrad!!!
adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Godmorgon torsdag~

Klockan hade inte ens hunnit bli 07:00 och E satt påklädd o klar i soffan! Nu borstas tänderna! Plötsligt händer det..

••••• Älskade Adhd! Började skriva det där igår morse ⬆️ Såg nu att jag aldrig avslutade mitt inlägg••••

Idag, Godmorgon Fredag, var barnen på ganska gott humör ändå på morgonen. Det är sista dagen innan höstlovet så M har lite speciella och roliga aktiviteter, S ska ha lite halloween grejer med pyssel, E ska ha gosedjur med och de som vill Rockbjörnen pyjamas med! Lite mysigt att skolan fixar lite extra skoj så här innan lovet!

Själv har jag hur mycket som helst att göra idag. Har läkaren kl 13:00. Måste till Ikea o köpa saft, deras saft är så jäkla god, Stora S vill till Cubus, sn måste jag hinna dammsuga och skura och försöka pimpa hemmet lite inför S födelsedag på Söndag. Har Cup imorgon med M så det är svårt att hinna få något gjort just imorgon. Så idag kommer springa iväg i full fart! Jo, vill få på mig ett set naglar oxå, men behöver dotterns hjälp då mina händer och min vänster arm inte att olydigt fungerar som den ska..

Känns som jag glömt något.. Men ändå räcker det nog med allt jag redan har idag.

Sovit så dåligt både igår natt och inatt. Vaknat sjöblöt av svett och lakanen blöta.. Pga sköldkörteln. Mina värden är extremt pressade och det här påverkar mitt mående och min kropp. Just dessa svettningar är riktigt vidriga. Hoppas läkaren ringer idag så jag kan få ändra dosen på levaxin. Det här är inte rimligt längre..

Nu ska jag vänta in N, så han kan få skjuts till skolan o slippa gå i regnet.

Ha en fin dag!

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Obehagligt~

Igår blev min son och hans vän erbjudna godis av 3 främmande killar i 15-18 års åldern. Kl 19 utanför vår lokala lilla Ica butik.

Ena killen tar upp en mobil och fotar min son. Han visar även att han tar kort på honom!

VARFÖR?? Vad får killar i den åldern att ge godis till två 9 åriga pojkar & sedan ta bilder med sin mobil?

Jag tycker det är väldigt obehagligt och gör allt i min makt nu att få ut den här händelsen i mitt område, till skolan, till andra föräldrar. Jag som själv har barn även i åldern 15-19, pratar givetvis med dom oxå, om att aldrig ge eller ta kontakt med yngre barn.

Jag har pratat med mina 3 yngsta idag, om vikten av att är de med om något som känns ”konstigt” så ska de alltid komma hem o berätta för mig eller deras pappa. Min son bröt ihop igår av ångest & gråt, och sa ”mamma, jag tror jag har gjort något fel”..

Självklart ska han inte ta emot godis från främmande människor, men det är tonårskillarna som gjort det största felet. Dom ska ha något bakom pannbenet, vett att aldrig ta kontakt med yngre barn. Min son har lämnat bra signalement om deras kläder så jag har redan spridit det till lokala grupper och vuxna i mitt område.

Jag tror det är viktigt att föräldrar, överallt, lyfter vikten av att barn aldrig ska prata med, svara på, ta emot saker från personer de inte känner, oavsett ålder & kön!

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Nä du ligger ner o kvider, finns det alltid någon~

~dom vill sparka dig lite extra så att du inte glömmer bort hur dåligt du redan mår!!

Det är faktiskt sant! Idag blev jag så förnedrad av den som ska ha hand om min ”trauma/ptsd” behandling. Han sa fint, att han inte ville framstå som ”nedlåtande” men han sänkte all min sista självkänsla och ork så pass att jag just nu känner att livet , på riktigt, är meningslöst. Hade jag inte, poängterar INTE, haft barn, hade jag gett upp det här livet för länge sen. Varför i helvete ska jag leva om jag inte kan få den hjälp jag behöver när det behövs? Är jag mindre viktig och mindre prioriterad hjälp/behandling & vård just för att jag har fler barn än 2? För tydligen, om man har barn, som blir sjuka o du måste boka av ett besök, i mitt fall är det 4:ta barn, som ”kan” bli sjuka, och ställa till det med mina inbokade läkarbesök, då är JAG inte längre prioriterad behandling. Nä, då ska jag förklara mig, typ be om ursäkt, för varför jag inte kommit på de besök jag haft, o varför de avbokats.

Herre min jävla gud, att stå o trampa på någon som bönar o ber om hjälp, som NU har den uppbackning i form av barnvakt mm som krävs för att kunna gå en fullständigt traumabehandling, och får mig att känna mig ännu mera värdelös, fast jag förklarar exakt hur det varit, och hur det är nu, och att jag inser NU FÖRST att jag inte klarar av allting själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har alltid försökt att klara allting själv. Aldrig bett om hjälp. Alltid ansett att mina problem enbart är mina o att andra inte ska blandas in, med andra ord har jag ALDRIg bett om hjälp. Nu fattar jag att jag måste be om hjälp. Jag måste ha ett nätverk runt mig för att klara av mitt egna psyke.

Allt som hänt, alla onda minnen, allting som bara växer sig mörkare inombords just nu, är övermäktigt. Jag har ingen glädje kvar. Jag känner verkligen att livet är meningslöst. Alltså MITT liv. Jag lever enbart för mina barn. Jag vill inte lämna dom men jag tvekar enormt på mig själv som mamma o undrar ibland om det inte vore bättre om jag bara inte fanns. Jag orkar bara inte längre & idag bekräftades den känslan ännu mer, att jag, som mamma till många barn, inte är något psykiatrin vill satsa på, just för att jag kanske behöver boka av besök pga sjuka barn. Alltså får en kvinna, mamma, inte ha barn som blir sjuka, för då är du inte i behov av behandling? Eller?

#primaliljeholmen #traumabehandling #ptsd #utmattningssyndrom

~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~, ~Varför~

Lösenordsskyddad: Förvirrad & orolig~

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

~Familjen~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Kul, kul INTE alls kul~

N har inte repat sig sedan coronan han hade för 4 veckor sedan. Han har ständigt haft feber som kommit och gått, som mest har han varit feberfri 2 dygn innan tempen gått upp igen. Han har ont i bröstet, mycket tjockt slem i hals och lungor, ständigt täppt i näsan, äter och dricker inte som en snart 15 årig kille bör göra. Urinen är jätte mörkt.

Han som redan har en ganska känslig tröskel när det kommer till ångest ligger nu och trissar för panikattack konstant. Ringde vc idag, vill ha en snabbsänka på honom. Självklart har inte vc tider att erbjuda, men fick rådet att söka akut med honom. Med tanke på hans ålder, och det långdragna förloppet av för lite vätska och mat och dåligt allmäntillstånd, trodde hon att han kunde behöva dropp och naturligtvis kolla sänkan. Så nu är han med sin pappa på ALB-akut. Hoppas han kan få hjälp att må bra och komma ut ur den här långdragna sjukdomen. Jag tror definitivt att han åkt på en ”post-covid”-infektion/virus. Vad jag förstått kan en del yngre åka på följdsjukdomar upp till 10 månader efter en covid-19. Han är så less på att vara sjuk. Han vill verkligen till skolan. Han saknar skolan.

Lilla E kräktes inatt. Nu har hon druckit lite coka cola med vatten, ätit en tugga av rivet äpple. Kräket verkar vara över. Fattar inte vart det kommer ifrån. Ingen annan är sjuk. Ingen i skolan var sjuk förra veckan. Vi har inte träffat någon som har/haft magsjuka. Hoppas att det stannar med henne. Så natten har varit ganska vaken, för mig, E, N & lilla S.. Ingen skola idag med andra ord. Har tvättat upp sängkläder och filtar, sprayat och tvättat rummen med ättika och desinfektionsmedel, vädrar, dammsugit. Senare blir det att skura golven.

När fan ska alla sjukdomar gå över?? Vi har varit så välsignade sedan corona kom, inte haft en ENDA magsjuka på 2,5 år!

Nu kollar vi på Coraline, en av barnens favoritfilmer. Jag gillar den oxå, en av de bättre filmerna, så helt okej att de väljer den. Lite spännande, lite läskig, lite rolig. Väldigt annorlunda och spännande. Innan har den bara funnits med engelskt tal, men barnen har inte brytt sig, den är väldigt talande och tydlig även utan att förstå språket. Men nu fanns den på Apple ITunes Movies med svenskt tal!

Jag ska sitta en stund, sen ta mig ner på apoteket o hämta ut mitt Levaxin, gå och handla lite blåbärssoppa och salta kex. Så E kanske kan börja gå i sig lite i magen. Ska nog köpa vätskeersättning med. Provade att ge henne en Resorb Mango-smak men den gillade hon inte. Varför ska vätskeersättning vara så ”äcklig” för barn??

Aja, ha en bra dag, en trevlig måndag!

~Men USCH~

Dag 2 sedan positivt Covid-19 test~

Igår trodde jag mitt huvud skulle explodera. Jag hade så ont och mådde så illa av värken. Jag låg o pressade in fingrarna i skallbenet..

Sedan kom febern. Har legat mellan 38.3-39.8. Så fort jag tar febernedsättande så kommer svettningarna. Trodde inatt jag skulle kunna vrida ur mitt lakan. Så vidrigt.

Och smärtan i kroppen. Jag har ont överallt. Armbågarna, vaderna, fotsulorna, höfterna, ryggen, magen & mellangärdet. Gör så ont att bara ligga ner.

Sjukvårdsrådgivningen sa att så länge jag kissar 4-5 gånger per dag, tar Alvedon och nässpray så kommer det snart att vara över. Om jag inte får andningsbesvär såklart, då är det 112 som gäller.

Min äldsta son testade positivt för Corona igår oxå.

Men jag hoppas det vänder snart. Det enda positiva är att jag & han får antikroppar!!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Lösenordsskyddad: Så förvirrande~

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

~Dagligt~, ~Förståelse~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Inte gett upp~

Gällande David Tobias, jag har fått många mejladresser och jag har försökt mejla er alla. Om jag inte mejlat DEJ och Du vill ha kontakt med mej, så har jag mejl : joso81@live.se

Jag heter Johanna Larsson Söderberg på Facebook, men då jag har sekretess på mitt konto kan man inte lägga till mig som vän. Men du kan skicka ett meddelande till mig så får vi kontakt där.

Vi är många drabbade. Du är absolut inte ensam i det här. Vi finns för varandra, och jag vet att många valt att försöka leva med de ord den här personen utdelat, samtidigt finns en skräck ritad ända in i ryggmärgen, en skam, en fråga om ”var/när/hur/varför?” Och vet Du, vi ska få svar på det. Vi ska få rätt. Det händer mycket nu och jag vill ha så många som möjligt med mig. Kanske finns en det ett ljus i mörkret..?

Så sök kontakt med mig, så löser vi allt efter det!

Tillsammans klarar vi allt.. Vi ger aldrig upp!

Kram på Er!