Etikett: fembarnsmamma

Haft såna glädjerus denna vecka samt så djupa dalar med minnen och minnesbilder från inte så roliga saker. Sen sitter jag o lagrar så mycket inom mig, av besvikelse, ilska & säger inte ifrån när jag borde. Det måste jag ändra på.

Nu riktades alla tankar och känslor, som jag hänt inom mig själv mot En enskild person. Den fick höra exakt vad jag tycker o tänker om allt som varit sedan sensommaren. Olyckan han orsakade, som kunde fått ännu mera förödande konsekvenser o som skämtas bort som ”inget allvarligt”.. Inte bett ordentligt om ursäkt för något som aldrig skulle ha hänt om inte alkohol varit med i bilden. All städning som det fuskas med. Pengar som funnits i överflöd men inte lagts på mat där det är som viktigast att det alltid finns mat för de minsta magarna. Däremot att åka iväg o sova på hotell och supa upp 1000:- i en bar, det är helt normalt, när det inte finns smör, mjölk, bröd, pasta eller frukt.. Hämtmat varje dag nästan i två veckor, räkna hur mycket pengar det är. Och alla dessa jävla ölflak… Det är några i veckan!! Kattlådan som alltid står överfull. Visst görs saker som är bra oxå, självklart, men nu är det knappast de jag håller inom mig. För jag får ta skiten för allt som en annan inte gör. Då riskas andras irritation mot mig, de blir besvikna på mig. Jag har så mycket med mig själv ändå att jag knappast kan stå till svars på varför andra inte kan ta sin del av sitt ansvar! Jag kan bara svara för vad jag kan ha missat, glömt, behöver göra. Och minisarna hemma, då vågar inte ta det här med den andra. De vågar inte! Bara det är så fel. De känner sig inte trygga nog att våga prata eller fråga. Och då får jag ta det.. oxå..!

Ibland blir bägaren överfull och den rinner över. Då går jag på med exakt allt jag får höra och alla besvikelser som läggs på mig, men som måste nås ut till rätt åhörare. Och just då, skiter jag högaktningsfullt i hur hårda ord eller om jag framstår som elak. Om inte andra vågar, då hjälper jag till. Och självklart är jag enormt trött på att alltid vara tvungen att någon gång behöva ta de här diskussionerna med den berörde. För det sker en förändring i kanske 1-3 veckor, sen börjar det om från början med att inget görs på rätt sätt som vi ändå kommit överens om.

Jag är så less på att det ljugs och att saker hemlighålls vägar vissa i närmaste omkretsen/släkten. Många vet inte sanningen om hälften av vad som försiggår. Hur allvarligt ett visst beteende är, något jag påpekade för länge sedan och som är en av orsakerna till att jag ville lämna, detta beteendet har eskalerat. Det är inte bra. Men antingen så har människor skygglappar eller så väljer de att inte se. Jag ser. Jag har återigen påpekat att det måste ske en förändring. Bryta med den där vätskan som förstör människor och deras anhöriga. Speciellt barn.

Så, det var dagens gnäll!

Nu ska här fixad för Pigglets stora 6 års dag! Han ska förhoppningsvis få besök av sin systers vänner, som han älskar så mycket och tycker är så roliga! Haha, han gillar redan att umgås med äldre 😂😂 Kanske ena kussefinen han avgudar oxå kommer!

Puss puss