Etikett: stolt mamma

~Bara jag~

Blir bättre dag för dag~

Jojjo

Varje pass på jobbet känns lite liiite lättare för varje gång. En dag avslutade jag med att skratta hjärtligt ihop med en kollega. Det trodde jag inte skulle hända på länge. Så tråkigt att hon ska sluta, jag kommer verkligen att sakna henne. Hon är en glad, hjälpsam, noggrann, omhändertagande & fantastisk undersköterska. Önskar henne såklart all lycka på nya arbetsplatsen!! Hoppas hon får ett lönelyft oxå!

Jag är långledig då en röd dag infaller då jag ska vara på pass. Men inga chefer är på plats då och då inte jag heller. Nästa gång Det Sjuka Huset kallar är på måndag.

Idag sällskapade jag & mamma till Arken Zoo, Hemköp, Lidl. Nu är hon på Mindrullness & jag har kastat in en fläskytterfilé i ugnen på 125 grader och hoppas få en fin Pulled Pork till kvällen. Ska hämta henne 16:00.

Min arbetsplats är verkligen annorlunda sen innan sjukskrivning. Det är stor omsättning på personal, då inte enbart undersköterskor som söker nytt, utan 3 fantastiska läkare har slutat, ssk är det flera nyutexaminerade (noll erfarenhet av arbete på avdelning) och undersköterskorna flyr avdelningen. Dessutom är vårdtyngden så mycket högre nu. Många med mera behov av stöd och hjälp med allt för daglig hygien, stöttning med mobilisering. Det känns inte som att det är en avdelning som är vad den heter, utan att vi blivit en Geriatrik. Det är så sorgligt. Det ska inte vara en sådan omsättning av personal. När så många byter på så kort tid så är det ett tecken på att något är mindre bra. Och ofta är då problemet ”Ledningen”.. Men ingen säger något. Alla går tysta & missnöjda. Jag älskar mina usk-kollegor. De är helt otroliga människor som är fantastiska på sitt jobb. Men utan rätt stöd och backning o uppskattning av befintlig personal så söker man nytt.

Usch vad jag klagar. Men vad vore livet utan att få gnälla lite, speciellt på sitt arbete. Det sker inom alla olika arbetskategorier.

Nä, ska kolla klart nästa avsnitt av Modern Family innan jag måste åka o hämta mamsen!

Ha de!!

~Bara jag~

Bara tankar~

Jojjo

Blir så irriterad över hur jag kan bli missförstådd över att jag en viss typ av människa. Du har säkert hört uttrycket ”leva i bubbla” eller att någon är ”fyrkantig”.. Jag är i jämförelse med de uttrycken en ”Stjärna” eller en ”spretig boll”.. Jag förstår inte människor som tänker i en liten fyrkant och inte kan tänka utanför boxen! Speciellt när det är Jag som då blir missförstådd bara för att jag tänker utanför boxen, jag försöker vara trevligt och lyssnar intresserad och ställer frågor. Då är Jag konstig…?

Alltså Nej, jag är så vansinnigt less på att allt jag gör kan misstolkas så otroligt av vissa, och då blir jag utpekad och ifrågasatt. Jösses, hoppa av din höga häst, försök fatta att inte alla har en hemlig agenda i allt de gör, utan det finns de som är sociala och glada och som inte lever kvar i något som var för ett tag sen. Jag kan skilja på Då & Nu.. Men bara för att Du inte klarar av att ”fler bollar i luften” så är inte jag så. Det gör mig oxå ledsen att jag då förlorar en vänskap. Men det är nu & här jag själv förstår att den vänskapen numera är förstörd och har blivit förminskad och skämmig! Jag vill och behöver inte det. Jag vill ha raka rör, ärliga konversationer, få tycka olika, kunna minnas med glädje, men när det inte kan vara så då släpper jag och borstar av mig och går vidare. Jag pallar inte ha dåligt samvete. För mig har allt varit kul, knasigt och förr, värt att ha kvar, men näe, inte nu! Jag ger fan upp!

Och det känns så vansinnigt skönt att jag kommit dit. Att jag tänker så. Att jag följer vad jag känner. Och står på mig.

Har kollat på ”Maskinen” på SVT med Anis Don Demina och lite Ato Karlsson. Den va bra! Jag älskar Atos stand up, och tycker att även Anis är bra! Bra kombo!

Nu blir det att bara slappa och chilla innan jag ska komma på vad magen ska få i sig idag.

Jag var bjuden på påskbrunch idag men tror jag förstörde det genom att säga ifrån till en fyrkant!! Well Well, vad göra?

Ha en fin söndag!

~Bara jag~

Gråter~

Jojjo

Här ligger jag o grinar.. Varför vet jag inte. Inte hänt något just idag som gör mig ledsen. Men tårarna bara rinner. Jag ville stoppa gråten. Göra annat. Gråt är ofta ihopkopplat med panik för mig. Men jag lät mig låta tårarna rinna. Försökte andas så lugnt som möjligt & bara var ledsen. Och det först jag gör är att börja leta efter en orsak till att jag är ledsen!!! Istället för att bara låta mig vara just ledsen..

Iof var det många olika saker & faktorer som påverkat mig från förra veckan. Prövningar, känslor, test, andras känslor & tankar. Jag inser ju hur jäkla svårt jag har för att tillåta mig att känna och ta in att jag inte är gjord av stål. Att jag faktiskt är ganska känslig inombords men aldrig tillåtit mig att vara sårbar. Att vara ”stark” är jag bäst på! Alltså på riktigt. Att inte visa med en min i ansiktet vad jag känner är jag proffs på. Att förhindra och stoppa känslor är jag grym på.

Att vara ledsen, gråta, visa sårbarhet och vara mjuk är jag så sämst på. Det här är något jag tycker är jobbigt. Jag är avundsjuk på människor som kan skratta, gråta, visa känslor, visa sina riktiga Jag, prata om jobbiga saker, vågar vara sårbara utan skam, jag är verkligen så avundsjuk påse egenskaperna.

Jag vill vara sån. Kanske inte fullt ut. Men mjuk, sårbar, våga gråta o visa om något är jobbigt. Våga ta emot tröst.

Så nu har jag legat här i ca 40 minuter med tårarna rinnandes. Jag såg på ”Din mamma, Min pappa” och när ena sonen pratade till sin pappa så släppte något inuti mig. Dels en sorg över att jag inte vågar dejta. Och dessa mammor & pappor på tv får det att se s naturligt och fint ut.. Men jag, Inte tror jag det finns någon som faktiskt skulle vilja dejta en 5 barnsmamma. Jag känner mig så lite värd när det handlar om att våga träffa en man. Jag är rädd för att faktiskt bli kär. Att tycka om någon och bli sårad. Jag har min självbild som är min, men andra tycker jag har fel, men jag tycker jag har rätt. Det är ett problem för mig såklart. Det är lättare att bara undvika allt som har med kärlek, träffar, killar att göra. Ändå längtar jag efter närhet. Närhet som att bli kramad, hålla handen, en strykning över ryggen eller kinden, så ni inte tänker annan ”närhet”.. En stor bamsekram. Att få se in i någons ögon och se uppskattning & värme. Men ack, när jag inte vågar, så blir det omöjligt.

Jag har inte heller umgänget att träffa någon ny person via. Mina närmsta vänner bor i Björnlunda, Luleå, Öland, Sorunda. Den jag träffar kommer från samma kompisgäng som jag och där finns inga killar att hitta. Ja, de andra har vi avståndet till.

Ska jag börja med att hitta nya tjejkompisar för att kunna träffa någon snäll man som luktar gott, är singel, öppenhjärtlig, kul, varm??

Nä, med mina murar som sakta tunnas ut, växer oxå längtan efter en vuxen tvåsamhet. Men inte bo ihop, särbo. Längtan & glädjen. Att vara längtad efter. Åtrås..

Just i programmet är de ju ca 13-16 år äldre än mig, och jag tycker de är så fina, modiga, vackra människor. Och att se glimten, gnistrande ögon, det öppnar upp känslor hos mig.

Jag blev våldtagen på en dejt i slutet av året 2020. En dejt jag trodde på. Verkade vara en snäll man. Vi hade pratat med varandra i 7-8 månader innan vi träffades. Hans söner var hemma. Men jo, han lyckades ta min kropp utan godkännande. Jag hamnade i chock. Han höll i för min mun när jag sa Nej.

Han anmäldes. Lades ner pga ”Ord mot Ord”.

Där bestämde jag mig för att mina dagar med en man kan räknas som avslutade. Jag har mina ärr. Han gav mig nya sår. Han förstörde så mycket då han valde att ta min kropp och förnedra mig när hans söner är i samma lägenhet. Skammen jag har, gör att jag tappat tron på mig själv. Jag är nog inte skapt eller gjord för att älska eller älskas. Jag ska nog vara ensam med mina barn. Hård som stål. Inte få värme och kärlek. Inte åtrå eller åtrås.

Men ja, jag sörjer vad jag inte kommer få uppleva. Jag sörjer när jag ungdomarna prata om sina föräldrar, jag sörjer när jag ser deras lycka & skratt. För jag är satt på en bänk utanför allt det där.

Idag är ingen bra dag… ♥️

~Bara jag~

Tacksamhet över veckan~

Jojjo

Hur ofta börjar jag ett inlägg så här? Nästan aldrig! Så för ovanlighetens skull vill jag verkligen ägna det här inlägget åt hur tacksam jag är och hur fin min vecka med barnen varit.

I onsdags var jag med alla mina älsklingar på Yoump i Kungens Kurva. Lite besviken över hur lite upplevelse vi fick för pengarna. Jag har aldrig varit på någon trampolinpark innan. Lämnat av barn på kompisars kalas men aldrig själv varit inne. Kan säga av det jag sett utifrån så är nog den parken som finns i Nacka betydligt roligare och mera prisvärd än den i Kungens Kurva. Men själva ”hänget” med Lina barn är såklart obetalbart och det var härligt.

Torsdag & Fredag gick de tre små trollen på fritids då jag hade läkarbesök och lite annat. I fredags kom exet (barnens pappa) hit och joinade mig & Sara till Arken Zoo & Zoo.se för att köpa värmeplatta till de nya husdjuren Bobbo & Doris. Geckoödlor. Jag fick veta av en olyckshändelse att de flyttat in under pappans vecka. Jag blev skogstokig. Vill inte ha flera djur att ha ansvar för. Tycker det räcker med katten. Men, så började min vecka med barnen och hjärtat smälte lite för dessa speciella små djur så de får bo här. Men exet har ansvar för att det finns mat, att terrariet är rent osv. Jag kan mata och byta vatten.

Bobbo är ljus & Doris mörk

Lite orolig för Bobbo. Han är blind, döv och verkar inte ha något luktsinne. Så han äter inte, varken döda o torkade larver eller levande. Inte bra.

Igår hade Max match på Mälarhöjdens Ip. Trots den hårda blåsten så hittade jag en plats i solen och i lä, så det var bra. Det blev förlust, men laget spelade riktigt bra med fint passningsspel och de ägde bollspelet. De två små var hos mormor.

På kvällen hade vi mello mys. Massor av godis och vi röstade alla med hjärtan på papper.

Idag hade jag tvättstugan. Hade hoppats på hjälp från S, men hon fastnade hos sin kille. Fick då oväntat mycket hjälp av Ebba. Hon var ner tvättkorgen, hjälpte mig att sortera och lägga in i maskinerna. Hon hjälpte mig att hänga all tvätt i torkskåpen och sen sorterade hon strumpor, vek tvätt & bar upp. Hemma fixade alla trollen in sina kläder i sina byråer. På förmiddagen duschade och badade de allihopa utan att jag behövde påminna om att det är ”dusch-dag”. Max lagde middagen. Korv stroganoff med ris, morotsstavar. Han dukade även bordet.

De har städat upp i sina rum. Plockat bort alla leksaker de släpat fram i vardagsrummet. Utan att jag behövt tjata. Kanske borde köpa en triss för ”plötsligt händer det”..

Nä, men jag är så tacksam. Jag är stolt och varm i hjärtat av att se hur mycket de klarar av, hur hjälpsamma de är, och att jag oxå själv låter dom få hjälpa till och få prova och försöka hjälpa till med ”hussysslor”. Annars är jag duktig på att ”göra allt själv” för det går snabbare, mindre tjafs, blir rätt på en gång. Att släppa garden lite är nyttigt för mig. Och att faktiskt se hur bra de kan hjälpa till. De här tre små trollen, kan så mycket, de kommer klara sig utmärkt genom livet. Dom kan & lagar mer mat än deras äldsta syster.

Nu ska jag lägga upp glass, blåbär, choklad & vanilj. Det blir vår avslutning på den här veckan. Och glass gör dom glada!

Puss! Hej! Ses!

~Bara jag~

Cup, cup, cup & cup~

Jojjo

Tänk att Smarre nu ska börja spela 7-manna!? Så fort allt gått sen han började i laget. Han har utvecklats enormt och han växer inombords. Idag var en tuff Cup, men så lärorik och visst hade han kul!

ReymersCup 2022. Lidingövallen.

Det var en mysig dag med honom! Var 20:onde minut fick jag möjlighet att sitta ner o prata med honom på tu man hand! Det händer inte ofta när man har fem barn..

Hemma efter Cup’n brakade helvetet loss. Jag o tonåringen blir osams. Han trycker på varje jäkla knapp han kan och han gör det med ett leende. Pekar finger till syskonen. Får småsyskon att gråta. Kastar sönder kontroller. Han säger saker och jag likaså. Jag ångrar mycket såklart. Men i stundens hetta, det bara blir så.

Hämtade E från kalas kl 15, sedan hem o dammsuga o skura golv o hänga tvätt. Hämta Stora S vid 17. Hem o äta middag. Sen duscha barn och mig själv. Kolla lite tv, och så äntligen är det dags att be barnen gå och sova! Fick ca 20 minuter av total tystnad med bara mig själv. Då passade jag på att färga ögonbrynen. Att bara sitta o slappna av går ju inte. Så nu ligger jag i sängen, tårarna bränner efter bråk med sonen. Tröttheten av all stress. Andningen är väldigt högt upp i bröstet.. Men jag har iaf nyfärgade bryn 🤷🏻‍♀️.. Jo, jag hann boka en tvättid till imorgon oxå. Den passar in perfekt lagom till att jag har inskolningssamtal med Lilla S!

Att leva med adhd, ha barn med npf-diagnoser, där allas diagnoser är så olika men ändå lika, det är ett rent helvete. Det är omöjligt att förstå varandra, självklart är det så, ingen av oss förstår sig ens på sig själv. Det blir konflikter. Bråk. Hårda ord. Ångest & ånger för allt. Men imorgon börjar allt om igen o vi kommer fortsätta tjafsa och bråka. Är så trött på det här, vet inte riktigt hur jag ska göra för att komma ur de här bråken som blir. Det finns inget sätt att undvika eller parera. Jo, om jag aldrig gick in genom ytterdörren kanske..? Men det kommer inte hända. Inte så länge jag lever. Jag kommer aldrig att lämna eller överge mina barn.

Det har varit en otroligt snabb vecka ändå med barnen. Det har varit något nästan varje dag. Onsdag & Torsdag var det kast av gammal soffa och hämta nya soffan. Fredagen bara sprang förbi. Lördag promenad ner till sjön. Söndag Cup, Kalas, städa. Imorgon tvätta o inskolningssamtal. Tisdag ska jag åka igen. Snart fyller minstingen 6 år! Det ska vi såklart fira med pompa o ståt! Han vill verkligen ha riktig tårta på sin födelsedag och det ska han självklart få! Han som väntar så tålmodigt på sin födelsedag. Alla storasyskon fyller i april och han är sent på året. Men nu är det snart hans tur!!

Ska ta och försöka få kontroll på andningen nu & läsa bort alla tankar.

Godnatt vänner!

~Bara jag~

Söndag~

Jojjo

Igår var Siggis här nästan hela dagen. Idag kom både Ebbis & Siggis hit medans Maxen gick på sin första Djurgårdsmatch! Känner att jag verkligen saknar mina barn. Nu har jag haft jättemycket den här veckan, med rensning, städning och besök av barn, så veckan har gått väldigt fort, men känner hur det suger i magen av saknaden efter mina barns små armar, skratt & kramar. Samtidigt är det just dessa grejer som kan göra mig galen ibland. Men hursomhelst, de är mina barn. Fina ungar!

Imorgon ska jag försöka lära ut hur man virkar mormorsrutor. Får se om jag fortfarande har det i mig..

Nu hoppas jag att fullmånen kan ta ett brejk från att stötas med min sömn, jag längtar efter att få sova en hel natt, vakna pigg o utvilad.

På torsdag ska jag till Psykologen igen. Ytterligare en dag som kommer bli extremt jobbig känslomässigt..

Så, ”Baj Baj”! SovGott!

~Familjen~

Lördag & perfekt höstväder och match för M~

Jojjo

Nu har mellanbarnet spelat i sin fotbollsklubb ett tag och nu börjar matcherna bli en del av planeringen på riktigt.. Helgerna består nästan alltid av matcher på olika ställen och det är faktiskt kul! Jag är ju en mamma som gillar fotboll, spelade själv som barn, älskat att gå på mitt favoritlags Dif’s matcher och satt naturligtvis i klacken! Det här var innan 5 barn anlände, men jag har mycket positiva minnen från matcherna, min egna fotboll och tiden i Järnkaminerna!

Fotboll är kul!! Lilla S har oxå börjat träna med Knattarna samma dag som M tränar, så det är himla skojigt! Ska försöka se om det finns någon aktivitet för E att börja med. Det är en hel del energi som behöver utlopp ur hennes lilla kropp. Hon är så lik sin storebror N i både sätt och humör, att jag känner en viss oro för hennes tonårstid, som nu förtiden börjar vid 10-11 års ålder, och det är nog bra att få in henne på något som hon gillar innan den där värsta perioden börjar..

N har haft sin vän Musse här inatt. Han är så jäkla rolig den killen, verkligen så mysig, rolig och har ett hjärta av guld. En bra vän med andra ord! N har mest såna vänner där det är en sådan mäktig Bromance att jag blir alldeles varm i hjärtat!

Nu ska jag få i mig mitt kaffe innan jag ska plocka fram varma o bra kläder till oss som inte springer oss varma på fotbollsplanen, så vi kan Heja Högt på vårt bästa ”Tellus-Asp”!!

Puss kram & ha en underbar dag i höstens krispiga och vackra väder!!

~Bara jag~, ~Förundran~

Älskade höst~

Jojjo

Hösten är min favorit årstid. Har varit en del i skogen, älskar att se färgskiftningar på löven, se hur löv faller till marken och känna den här svalare friskare brisen mot huden. Jag hatar att svettas. Kan stå ut när jag tränar men annars vill jag bara inte svettas.

Så temperaturen ute är så passande för mig.

M’s fotboll är igång. Mycket matcher på helgerna. Och han är duktig. Han är teknisk med bollen men framförallt, han har kul!! Han älskar att få springa med bollen, känna tillhörighet med sitt lag och senast, i lördags, när de mötte Dif var hans kusin med o tittade, och M ser upp till honom. Han är oxå en fotbollskille och nog lite av en idol för M!! Så det var kul! I söndags spelade de i Bredäng och hans lag vann med 9-4! Äntligen fick de en rejäl revansch! Nu är det inte vinsterna det handlar om, det är att han hittat något han tycker om, någonting som höjer hans självkänsla och att han får ha kul. Om han behåller intresset för fotbollen, det återstår att se. Hans val. Bara han mår bra, vill spela själv och känner att det ger honom något positivt.

Bortamatch mot Dif

Igår var det dags att rösta i valet. Även om jag tycker det finns en viss charm och samhörighet i att rösta just på valdagen, så funderar jag faktiskt på att förtidsrösta nästa gång. Att stå i köer är inte min grej. Och detta val var min barnfria vecka, så jag hade planerat att gå med mamma o rösta. Men då hon satt som rösträknare i Skhlm, så fick vi försöka gå när hon hade rast, och då hann vi inte promenera ner till vår vallokal som jag alltid gjort i tidigare val. Så det blev bil. Inte alls lika speciellt.. Nytt att ha med min äldsta dotter i vallokalen dock. Hennes första val. Hennes första gång att få säga välja vad hon vill ska hända i Sverige under nästkommande 4 år. Jag minns första gången jag fick vara med o rösta. Det var pirrigt. Och kändes stort. Jag kände mig nästan lite ”viktig” som fick möjlighet att tycka och tänka kring våra partier. Nu får jag och alla andra vänta och se vem som ska styra politiken i vårt land.

Idag sov jag ganska länge. Ända till 10.. Har varit uppe mellan 7-9 varje morgon, men idag behövde jag sömn. Ladda batterierna inför mammaveckan!! Jag väntar tid på Vc för att kolla upp en ”åkomma” & helt ärligt, det gör mig lite nervös. Har fått lite andra oroande symtom som jag måste nämna. Jag har hittills undvikit att googla, jag är ingen läkare o tänker inte sitta och sätta diagnoser på mig själv. Men ibland bara känner man att något är knasigt. Att det känns fel.. Och det får min läkare ta reda på.

Jag är rastlös i kroppen. Vill ut. Ut i skogen. Ut och börja träna, ut och få i mig friskluft. Jag vill bara känna mig frisk, fri, självsäker & stark! Och jag ska ta tag i det under kommande vecka. Löfte till mig själv.

Ta hand om er!

~Bara jag~

Student 2022~

Jojjo

Vilken dag det blev! Så mycket känslor, kärlek, tårar, lycka och skratt!

Jag kunde inte vara en stoltare mamma till dig S än vad jag är just nu. Du fixade 13 år av blod, svett och kamp i skolan. Du klarade av alla ämnen med grymma betyg. Du motbevisade Entreskolan i Gröndal, som kuggade dig i matematik och sänkte din självkänsla enormt, men med rätt stöd och en lärare (Diana) som trodde på dig så har du klarat av alla ämnen, speciellt matten med toppbetyg! För att du är bäst! Och när du måste kämpa då jäklar gör du det med bravur!!

”Nu börjar ett nytt kapitel i ditt liv, nu ska du skapa din egna framtid, leva ditt liv, ha dina vänner nära, skapa dina egna minnen för livet, och vilka vägar du en tar, så finns jag här alltid & oavsett. I både toppar och dalar, med och motgångar, så är jag aldrig mer än ett samtal bort. När du behöver mig för att berätta en kul grej, skrika ut sin ilska, gråta ut din sorg, eller bara för att säga ”Hej”, så finns jag här! Fortsätt nu att bygga på ditt liv och din framtid. Jag älskar dig, dina syskon älskar dig, din familj älskar dig!!

”””Vi, Sara, jag och syskon, Robert, är Er evigt tacksamma som kom o förgyllde Saras stora dag. Med all kärlek och erat glada humör, det hade inte blivit detsamma utan er!”””

Puss Divan

~Bara jag~, ~Familjen~

Äntligen~

Jojjo

Dagen är här.. Dagen som det smusslats med, allt hemlighetsmakeri, all planering!!

Om några timmar ska ballongerna ut och sättas upp, flaggorna ska fästas, borden dukas och Min Förstfödda ska Springa Ut från Gymnasiet med sina vänner, för sista gången tar hon sig ut genom skolans dörrar & det är så väldigt stort!! Alla hennes närmsta släkt & vänner är där, alla för Hennes skull!!

13 år av hårt slit med skolan är över och ett nytt kapitel börjar! Jag kunde inte vara stoltare än vad jag är nu!

Jag kommer vara trött imorgon, men det ska bli så enormt skönt att äntligen få visa Sara allt jag gjort för henne. Eller vi, ska jag kanske säga.. Att hon ska få se sitt plakat, få uppleva den här dagen och jag hoppas så innerligt att den blir bra för henne och att hon känner sig uppskattad, sedd & älskad!

Grattis till Studenten, du är Först Ut och du gör det med bravur!!