~Bara jag~

Tacksamhet över veckan~

Hur ofta börjar jag ett inlägg så här? Nästan aldrig! Så för ovanlighetens skull vill jag verkligen ägna det här inlägget åt hur tacksam jag är och hur fin min vecka med barnen varit.

I onsdags var jag med alla mina älsklingar på Yoump i Kungens Kurva. Lite besviken över hur lite upplevelse vi fick för pengarna. Jag har aldrig varit på någon trampolinpark innan. Lämnat av barn på kompisars kalas men aldrig själv varit inne. Kan säga av det jag sett utifrån så är nog den parken som finns i Nacka betydligt roligare och mera prisvärd än den i Kungens Kurva. Men själva ”hänget” med Lina barn är såklart obetalbart och det var härligt.

Torsdag & Fredag gick de tre små trollen på fritids då jag hade läkarbesök och lite annat. I fredags kom exet (barnens pappa) hit och joinade mig & Sara till Arken Zoo & Zoo.se för att köpa värmeplatta till de nya husdjuren Bobbo & Doris. Geckoödlor. Jag fick veta av en olyckshändelse att de flyttat in under pappans vecka. Jag blev skogstokig. Vill inte ha flera djur att ha ansvar för. Tycker det räcker med katten. Men, så började min vecka med barnen och hjärtat smälte lite för dessa speciella små djur så de får bo här. Men exet har ansvar för att det finns mat, att terrariet är rent osv. Jag kan mata och byta vatten.

Bobbo är ljus & Doris mörk

Lite orolig för Bobbo. Han är blind, döv och verkar inte ha något luktsinne. Så han äter inte, varken döda o torkade larver eller levande. Inte bra.

Igår hade Max match på Mälarhöjdens Ip. Trots den hårda blåsten så hittade jag en plats i solen och i lä, så det var bra. Det blev förlust, men laget spelade riktigt bra med fint passningsspel och de ägde bollspelet. De två små var hos mormor.

På kvällen hade vi mello mys. Massor av godis och vi röstade alla med hjärtan på papper.

Idag hade jag tvättstugan. Hade hoppats på hjälp från S, men hon fastnade hos sin kille. Fick då oväntat mycket hjälp av Ebba. Hon var ner tvättkorgen, hjälpte mig att sortera och lägga in i maskinerna. Hon hjälpte mig att hänga all tvätt i torkskåpen och sen sorterade hon strumpor, vek tvätt & bar upp. Hemma fixade alla trollen in sina kläder i sina byråer. På förmiddagen duschade och badade de allihopa utan att jag behövde påminna om att det är ”dusch-dag”. Max lagde middagen. Korv stroganoff med ris, morotsstavar. Han dukade även bordet.

De har städat upp i sina rum. Plockat bort alla leksaker de släpat fram i vardagsrummet. Utan att jag behövt tjata. Kanske borde köpa en triss för ”plötsligt händer det”..

Nä, men jag är så tacksam. Jag är stolt och varm i hjärtat av att se hur mycket de klarar av, hur hjälpsamma de är, och att jag oxå själv låter dom få hjälpa till och få prova och försöka hjälpa till med ”hussysslor”. Annars är jag duktig på att ”göra allt själv” för det går snabbare, mindre tjafs, blir rätt på en gång. Att släppa garden lite är nyttigt för mig. Och att faktiskt se hur bra de kan hjälpa till. De här tre små trollen, kan så mycket, de kommer klara sig utmärkt genom livet. Dom kan & lagar mer mat än deras äldsta syster.

Nu ska jag lägga upp glass, blåbär, choklad & vanilj. Det blir vår avslutning på den här veckan. Och glass gör dom glada!

Puss! Hej! Ses!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Helt Galet~

~ONT:ONDARE:ONDAST~

Igår slog ett ryggskott till. Hittade övningar på Google som jag gjorde och de hjälpte lite grann. Sen hjälpte min mellersta son mig med lite massage innan han hade träning, det hjälpte en hel del. Dock har jag svimning där mina knutor satt, men värt det ändå.

Idag har jag så ont i nacken så jag har svårt att vrida huvudet. Och vaknade med att mina ”kristaller” öronen är i obalans. Sov med öronproppar inatt, första gången på cirka 4-5 månader som jag använder det igen och då blev ”kristallerna” sura. Så när larmet gick på telefonen höll jag på ramla ur sängen pga yrsel. Det går riktigt bra här just nu! Äldsta dottern fick köra bilen imorse, så pass yr blev jag. Vidrigt.

Har tvättstugan 16-19 idag så det känns ju jäkligt bra att springa upp o ner därifrån med yrsel, ryggskott och nackvärk. Snart bryter jag väl ett ben eller något 🤷🏻‍♀️

Dagen har gått fort. Snart ska alla troll hem från skola igen och kvällsbestyren ska påbörjas. Imorgon tar pappan över och jag flyttar ut.

~Bara jag~

Snart semester~

Snart är jag ledig på riktigt! Ska bli skönt! Jag kommer inte att åka iväg eller något, men jag tänker försöka att fokusera på mig själv och att ta till vara på bra väder, genom att ta mig till någon strand/klippa med en bra bok och bara koppla av och andas. Jag ska verkligen ha som mål att prioritera mig. Bara mig.

Barnen har som vanligt oturen att vara sjuka när jag ska ha dom. Alltid förkylda, hostiga och snor i mängder. Så tröttsamt. Försökte vara ute med dom första veckan men hostan ställde bara till det. I förrgår blev stora S förkyld oxå, och idag har jag själv haft äckel allergi. Skulle dammsugit och skurat idag men jag somnade på soffan. Helt utmattad. Dålig sömn pga hosta på nätterna men självklart vaknar barnen alltid tidigt. Det finns ingen sovmorgon här inte. Så påfrestande psykiskt att aldrig få sova ordentligt.

Men nu närmar sig semester, och jag ska försöka få till så jag oxå kan få två sammanhängande veckor med ledighet, som Robert fått. Speciellt nu när jag är så pass trött och behöver få sova, vila, tanka nu energi..

Nu ska jag kolla på Bolibompa med barnen.

~Bara jag~

Längtar~

Ska åka på en mini vacation med bästa sällskapet! Längtar så himla mycket! Ska bli så spännande & roligt!

Under min barnvecka har jag försökt att vara utomhus med barnen när vädret tillåtit. I parken, ute på mammas gård, våran gård osv. Mamma kom ner med hundarna så satt vi ute och käkade räkor som vi doppade i chili aioli. Barnen åt glass. Jätte mysigt!

Handen läker fortfarande inte riktigt som den ska, gör mäktigt ont emellanåt.

Lekt i den populära appen med bilder på barnen och mig själv. Blir faktiskt riktigt fint! Eller så har jag bara sjukt vackra barn 🤔

Nu tvättas det, igår dammsög jag och skurade golv. Imorgon tar barnens pappa över. Känns tungt i hjärtat, men nu har jag något att se fram emot under min ”fria” vecka så lite lättare att säga Hej Då imorgon!

Ta hand om er!

Passa på att njuta av solen och försommaren!

~Bara jag~

På Helios med N~

Tur i oturen att det är sportlov, så flera bokat av sina tider till Helios i Lilje, då fick N en snabbare tid. Så idag var vi där på uppföljning av EBV. Nya leverprover ska tas om ca 14-18 dagar. Om ca 2 månader vill läkaren träffa honom för uppföljning och ny utvärdering. En fantastisk läkare fick han, som var tydlig och väldigt bestämd men ändå pedagogisk i vad som krävs nu, även av Noel, för att han ska bli frisk. Hon hade tidigare arbetat på NKS och berättade att hon lagt in tonåringar för längre perioder pga det här viruset. Tack o lov går det åt rätt håll, iaf just nu, men det är ändå jätte viktigt att han följer de schemat för mediciner, dricker mycket vatten, alltid äta frukost, två mellanmål varje dag. Detta för att rensa ut infektionen ur hans kropp och skölja igenom ”systemet”. Hon förklarade så himla bra.

Idag går mina barn på sportlov. Eftersom jag hade läkarbesök så har de fått gå till idag på dagis & fritids. Men nu ska de få lite ledigt.. Och jag ska passa på att njuta av tiden med dom innan min vecka är slut och nya rutiner ska införas för mig!

Vi har hundvaktat Bobby sen i måndags. En underbar fralla! Jag kallar honom ”lilla grisen” då han låter som en liten gris. Alla barn blev förälskade i den här coola och härliga hunden. Vilken personlighet alltså! Och han log med hela ansiktet när han njöt av kramar, klappar och kel.

Grisen
Nyfiken på vad Max håller i..
Lite inre heeling till Noel via Bobbys stora hjärta och tillgivenhet..
Bobby och Jag snosar varandra..

Nu ska jag hitta orken att ta mig ut i köket och se vad jag ska fixa ihop till barnens magar.. Känner mig så trött dock, och har ingen som helst lust.

Nu har Ebba tappat det helt på Max för att han drack ur hennes vattenflaska så nu är det dagliga tjafset igång oxå.

🤟🏼 ouups, glömde posta inlägget, så det här skrevs vid 16:30 tiden🤫

Ikväll har det varit fullt ös här. Blev makaroner med korv till middag. Då kom Linda hit. Strax efter dök Yasmine in. Så tre stora tjejer, en extremt hormonell tonårskille, och mina 3 små troll!!

Riktigt mysig avslutning på kvällen, alla satt vi i vardagsrummet med popcorn och kollade på Space Jam..

Nu är det krama kudden och sova som gäller! Imorgon kommer Ryggraden hit! Efterlängtat och ska bli mysigt! Kanske lura henne att baka med mina barn, eller få med henne till en park så barnen får leka lite!

Godnatt 😴 SovGodis

~Bara jag~, ~Härligt~

En riktigt bra dag~

Det har varit tufft senaste dagarna. Jag har varit stressad, rädd, orolig så pass att jag mått illa.. Känslorna har inte alls varit i balans.

Igår gjorde jag, eller genomgick, något som för mig blev som en inre seger.. Jag gjorde det som är bäst för mig. Hur jobbigt det än är, hur psykiskt påfrestande det än är, och framförallt en påminnelse om en förnedring som måste upprepas för att jag ska känna att jag gör rätt. Gör rätt för mig!

Idag kom Ryggraden hit. Med CaffeLatte! Och hennes sjuka tankar, ompacknings-mani, påsar osv. Min Crazy BagLady! Vi fixade klart uttunningen av hennes långa o lockiga hår och sen färgade vi underhåretbi en fantastiskt läcker ”stålgrå/blå” färg. Gjorde även som en ombre i topparna i övre håret. Eftersom hon är så ljus vanligtvis så ploppade hennes ögon fram, de blir typ turkosa när hon färgat åt det mörkare hållet. Så fantastiskt vackert!

Tessa! Ryggraden! Crazy BagLady!

Efter att håret var fixat och massor av kaffe drog vi en snabbis till Dollarstore.

Snabbisen blev bara 2 timmar i butiken! Jag har nog aldrig gått så länge inne på DS!!

Hittade en poster. Den är så himla enkel egentligen, men just den enkelheten tilltalade mig massor. Jag ser något i den som berör mig. Den ger en känsla av kärlek, oskuldsfullhet, omtanke o vördnad, baket, ärligt, respekt, värme.

Varför känner jag så starkt för motivet..?

På fredag fyller min Brorestor 45 år! Mamma har handlat lite så vi ska fixa lite plockmat och fira honom. Ska bli trevligt!

Nu ska jag krypa ner o läsa om Psykopaten Silfverbielke. Imorgon ska jag upp vid 9:o för att möta mamma o handla o sedan ska jag skjutsa min vackra dotter till ett möte.

Alltid massor att göra, oavsett min vecka eller inte.. Men, jag klagar inte. Jag vägrar klaga över hur mycket extra tid jag får med mina barn. Det bästa jag skapat, det viktigaste i mitt liv. Därefter kommer min Ryggrad! Utan henne; ingen H a N N a..

AttAtt kära läsare! Tack för titten! Hopps vi ses igen!

Kram! Kyss! Kärlek! Respekt! Hänsyn! Ödmjukhet!!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

1-0 till att ”följa min kropp”~

Jag har sovit.. Nu på kvällen.. Jag blev först så mätt efter middagen, blev hemmagjorda köttbullar med spagetti, helt vanlig mat som känns så lyxigt ibland. Fick iaf en sådan matkoma, så tillslut tillät jag mig att gå och lägga mig i sängen.. Jag somnade som ett litet barn.. Har legat och sovit från o till i 3 timmar. Det var så himla skönt! Vaknade med ett ryck för en stund sedan då min mobil ringde och det stod att det var mitten sonen som ringde. Det var det dock inte. En ärlig människa ringde från M’s klocka då han hittat den utanför sin bostadsadress. Min tro på mänskligheten blev genast starkare! Tänk vad snällt att han tog sig tiden att kolla och ringa till ”Mamma” i telefonlistan.. Känns väldigt bra! Tusentals varma Tack för snälla, hjälpsamma och ärliga människor!! En ⭐️ på himlen lyser för dig & din goda handling!!

Igår satt jag och ritade. Jag försökte spinna vidare på att få till tatueringen/skissen som S bett mig om. Något som symboliserar henne & mig.. Väldigt svårt, vill ju att det ska vara fint, personligt, vackert och rätt. Men svårt för mig att veta vad som är rätt för henne. Även om jag känner henne väl, så är det väldigt exklusivt att bli ombedd att rita något som ska pryda hennes kropp.. Fick lite prestationsångest, men min första idé är påbörjad & den känns bra.. Får se om jag kan spinna vidare på den eller om jag ska byta spår & inriktning.

Idag har jag verkligen vara varit så trött. Och det är så skönt ty tillåta mig själv att bara släppa alla tankar och negativ energi och vila och försöka hitta styrkan i kroppen & läka lite inombords..

Men att ha utmattningssyndrom, adhd, ptsd och vara mamma till 5, samtidigt bara En människa är inte lätt. Just nu är livet väldigt tungt. En liten enkel fråga ger mig panik och ångest och kan utlösa panikkänslor. När telefonen ringer, den har ringt 10 gånger idag minst och det är bla en person som inte vill något konkret alls, då blir jag tokig. Det rings bara för att och för mig finns inget bara för att. Jag har mina triggers och telefonen är en trigger. Telefonen bidrar till ångest, stress och kanske måste jag svara på frågor jag inte hittar svaret på..? Med alla olika syndrom och utmattning så är ett Hej ibland svårt att uttala. Tänk då om någon ställer 511 frågor. Då blir min tunga helt torr och hjärnan får kortslutning. Jag önskar att jag kunde stänga av telefonen, men det går inte. Jag måste vara tillgänglig och nåbar, det är min skyldighet som mamma. Som människa oxå..

Är så sugen på att kolla på film. Funderar på att låna paddan och sätta på en film och mysa ner mig under täcket, fylla upp glaset med vatten och göra kväller här och nu.. Det skulle vara mysigt faktiskt. Och välbehövligt.

Så får det bli!

Ta hand om Er alla! Kramas & skratta så mycket Ni kan! Vem vet när något roligt händer nästa gång 🌺

Puss puss Jojo

~Känslan idag~

En unge kvar~

Av mina Aprillisar.. Nu, med facit i hand, så rekommenderar jag ingen att skaffa 4 barn samma månad.. Det är dyrt, stressigt och inte alls kul när det kommer till just födelsedagar!

Idag var min människa här och höll mig sällskap! Världens bästa tjej! Tack fina för sällskap och skratt & för att du är ”räddaren i nöden” åt mig! Utan dig ingen Hanna!!

Finns bara En som Dig! Unika vackra människa! ”Ögon i Nacken”

Just nu är äldsta sonen hemma med en kompis. Känns så skönt att dom vill vara här. Är van vid att jaga och leta, nu sitter de och spelar tv-spel på hans rum och skrattar & skojar, så underbar känsla i hela magen ♥️ Innan stod de och stekte bacon som de käkat som mellis..

Stora tjejen har gått för att möta en kompis, jag laddar för att hämta hem de 2 yngsta trollungarna. M borde komma hem snart han med, säkert med A med sig. Gissar på att dom små+A kommer gå ut och lattja med nya kompisen Jessie på gården när de kommit hem. Så skönt, medans jag fixar middag, så är det bara ropa in dom för att äta, sen lite mys i soffan och dusch ikväll innan sovdags.

Jag längtar till nästa vecka. Har inga direkt speciella planer, men alltid blir jag lite överraskad, och som en väldigt smart person sa; sänk garden lite successivt och se varsom sker.. vet att det är rätt, men ingen vill bli ”bortglömd”.. Jag ska nog iaf börja vara mera Johanna och tillåta mig njuta till 💯 och våga släppa på vissa hämningar.. Vem minns En fegis…?

Det var nog allt för idag. Mår liiiiite bättre just idag, dela för att jag fått träffa min älskade vän, min son är hemma med en kompis.. Och just idag, i nuet, tänker jag njuta av känslan och lyckan här och nu! Så det så!

Puss & Kram

~Bara jag~, ~Familjen~

Äts upp inifrån~

Nu har livet helt plötsligt tagit en ny vändning.. Helt plötsligt blev allt bara så tungt och mörkret omsluter mig.. Jag vet inte längre vilken väg jag ska välja för att hitta ut. Hela jag, varenda liten cell är i upplösningstillstånd, lungorna vill inte längre ta in den luft som finns, hjärtat vill inte följa mitt egna blodomlopps rytm..

Jag har knappt sovit. Knappt ätit. Inte velat känna efter eller ta in något. Allt är bara så mycket lättare att bara knuffa bort och låta mig själv isolera allt jag tycker, tänker & känner. Vill inte låta någon komma nära. Ingen får se hur trasig jag egentligen är. Fasaden byggs upp och murarna börjar hitta sitt fäste. Jag mår såklart allt annat än bra, och jag är inte ensam om att må så, så ingen offerkofta kommer fram på mig. Jag gör vad jag måste för att överleva en dag i taget. Även om varje ny dag är en ren jävla plåga. Att öppna ögonen gör ont. Att sluta ögonen är ännu värre. Paniken kliar i min hud, stickningarna i tungan gör sig påminda konstant.

Men vilka valmöjligheter har jag? Finns det någon lösning?

Svaret är: kämpa på. Kliv upp, andas bara, fyll lungorna, inse att varenda dag kommer att vara skit jobbig, inget kommer att gå att förutspå, det finns ingen skriftlig manual till livet, speciellt inte livet som förälder, bara fortsätt gå upp varje dag. Kämpa med varje andetag, försök ignorera stickningarna, fyll dig med kärlek. Försök att le. Någon gång är denna tid ett minne. Att se tillbaka på. Just nu är det en kall och brutal och jävligt jobbig vardag, som jag måste ta mig igenom.

För, hur jobbigt det än är, finns inte ”ge upp” i min ryggrad. Jag kan aldrig ge upp. Den ”lyxen” är inte för mig. Bara kämpa lite till. En dag i taget.. Ett andetag i taget.

Blunda… Titta… Andas… Älska…. Känn inget..

~Bara jag~, ~Förundran~, ~Känslan idag~

Reflektion~

Synonym

Det här är vad kommande dagar ska ägnas åt. Att reflektera. Men försöka göra det logiskt. Att jag ska hitta logiken i det jag reflekterar över och försöka att stanna där. Inte låta hjärnan överarbeta utan träna på ett avslut. Nästan som att använda sig av ”papegojan” inom psykiatri. Den har jag faktiskt haft stor användning av. När jag väl lärde mig hur jag kunde använda ”papegojan” visade det sig snabbt hur användbar och hur viktig den är. För att vara tydlig. För att kunna sätta punkt. För att avsluta något som jag upplever jobbigt eller krävande. Nu är det dags att reflektera med logik och därefter sätta punkt.

Har tre bokade tider med kuratorn. Känns skönt. Måste fixa sjukskrivningen oxå. Jag behöver en paus från mina måsten och hitta en balans med kropp och känslor. Hitta den stabila grunden att stå på, som jag tillfälligt tappt men jag kommer hitta den igen. Jag behöver bara tillåta mig att vara svag en stund för att orka bli stark igen.

Livet är extremt stressigt just nu. Och då menar jag extremt. Jag har så mycket jag behöver göra, men just nu finns inte orken. Jag gör det mest viktiga såklart. Jag tillåter inte mig själv att bara ligga o stirra in i väggen, jag gör det som behövs för att må lite bra, jag njuter av mina barn. Jag njuter av mina fantastiska barn som är så otroligt roliga människor. Jag försöker lyssna när dom pratar. Höra hur de utvecklats sedan min förra vecka med dom. För vet du, Hur mycket som händer under EN vecka ifrån sina barn??? Det vet man inte förren man lever ett varannan vecka liv. På en vecka händer massor. Jag har aldrig tänkt på det förut, eftersom jag haft mina barn varje dag, varje minut. Nu bara utvecklas de i rasande fart, de pratar annorlunda, tänker på massa olika saker. Det är sjukt häftigt att lyssna när de pratar.

April månad närma sig med stormsteg. Mina Aprillisar fyller år.. 18, 14, 8 & 6 år! Så stört! Min äldsta blir myndig 🙀 Hur är det ens möjligt? Hon föddes ju nyss. Hon är fortfarande min lilla bebis. Stoppa tiden, snälla, stanna upp litegrann bara. Jag hinner inte med.. Jag som fortfarande är 20 i huvudet kan knappast ha en dotter som fyller 18 år? Nä….

Dags för reflektion. Med tydlig punkt!