Kategori: ~Varför~
Bara En sak till som är FÖR MYCKET~
Robban Eriksson! Älskade charmiga stora människa! Ditt liv slutade 12/1-19 och helt utan att vi som älskar dig fick veta något! Så jäkla brutalt och orättvist! Glömmer aldrig den varma kramen du gav mig på pressbyrån på HS, hade jag vetat att det var sista gången jag träffade dog hade kramen varat så mycket längre… Jag & Tessa satt och skratta för bara några veckor sedan till minnet av dig och din svarta Saab!
Nu får du återförenas med din bästa kompis Jonna! Jösses vilka bus ni kommer att göra där uppe!! Hälsa honom att det inte går en dag utan att jag saknar honom och att jag nu känner mig lite mer harmonisk över tanken att ni två är tillsammans.. Som det ska vara! Lev i frihet bland molnen älskade Robban! På återseende 💙
Imorgon ska jag göra en väldigt tidig abort. Låter kanske konstigt, men det här är så otroligt olyckligt och så oplanerat och oönskat just nu. Jag hade inte den minsta misstanke om graviditet förens jag bara skulle kolla min mens kalender och såg att jag var 4 dagar sen.. Tog mässling vaccin för 1.5 vecka sen och man ska inte vara eller bli gravid under 3 månader med tanke på att det är ett levande vaccin som orsakar fosterskador. Så imorgon redan har jag tid. Jag vill verkligen inte ha fler barn. Fem stycken är fullt hus, och jag ska dessutom ut på APL om 2 veckor, väntar svar på ett sjukt jobbigt blodprov så jag varken vill eller kan ens tänka mig en graviditet till. Min rygg skulle dessutom gå av om jag gick en fullgången graviditet..
Och Nej, vi har inte sagt något till ALLA runt oss, så ni som får veta det här får gärna låta det stanna mellan dig och oss… Allt är otroligt jobbigt som det är ändå, utan massa skvaller och tyckande från andra..
Ja, allt är för mycket just nu.. Så mycket tankar, många känslor som ligger dolt, jag orkar inte plocka fram de just nu och börja hantera det. Jag gör det sen när jag är pensionär, för att bli gammal i det här landet är inget att satsa på, då kan jag ändå ta tag i allt bagage i ryggsäcken och braka helt så slipper man kanske bo på gatan iaf..
Nää, missförstå mig rätt, bara jävligt trött på alla motgångar och bortgångar och jobbiga besked som bara väller in över en.. Jag orkar faktiskt inte hur mycket som helst! Känns som en jävla prövning är på G nu igen för att se hur mycket en människa orkar…
Ja, vad ville jag egentligen med den här bloggen då… Bara lätta på trycket i hjärna & hjärta, ventilera med mig själv, och faktiskt verkligen känna att det val jag gjort nu, är det enda rätta valet och exakt det jag vill. Jag vill leva mitt liv med stora barn och inte alltid fylla på med småbarn. Vill hinna ge tid till dom jag har. Jag kommer inte att ångra mig.
Ha en fin natt, dröm sött, och Jonna, ta hand om Robban och säg till honom att hade vi fått veta så hade vi varit med honom ända till sista andetaget!!
Hej hej……
Prov och åter prov~
Så ser sista tiden i skolan ut inför jullovet. Haft 5 prov på 3 veckor, inte dåligt vill jag säga. Och pressen, stressen och prestationsångesten bara ökar.
Idag var jag inte stolt över min prestation. Jag har pluggat, repeterat, skrivit om, bläddrat och upprepat de block vi hade prov på, men ändå gick det så jävla dåligt!! Jag tror jag får MITT FÖRSTA D i samhälle faktiskt. Jag blir så arg på mig själv. Så förbannad över att jag helt tappade det.. Kunde inte ens namnge de 4 jävla grundlagarna!!!! Vafan lixom!!! På torsdag är det avslutning i Samhällen och sen börjar min julledighet. Skickade in ansökan om CSN för C-delen idag då jag såg på min sida på vuxenutbildning att jag är PRIORITERAD plats att börja 7/1-19. Känns iaf vääääldigt bra det. Ska kolla med syo om att läsa psykiatri 1 som extra kurs, då mitt paket på C-delen är färdigt i maj 2019. Då är jag färdig.. Utbildad undersköterska.. Har typ diplom.. Fan vad vuxenpoäng jag fick där 🥳
Sigge blev hemma från dagis idag. Han vägrade gå till dagis imorse. Han la sig ordagrant ner och skrek! Vet inte om han fick en chock av all snö, men han fick följa med hem igen. Han vägrar vantar oxå, vilket inte är det ultimata vintertid..
Max har börjat hosta som sjutton nu ikväll, så vet ej hur morgondagen blir för honom. Har gett honom airomir och hostmedicin, men det verkar inte hjälpa helt..
Men snön då, hur underbart??? Iaf för oss med tak över huvudet. Men hemlösa, inte värdigt någonstans, och nu är det en hemsk tid för dom. Läste idag att någon startat #öppnaporten eller liknande, just för att en hemlös ska kunna ta sig in i värmen, kan handla om liv och död. Jag tycker tanken ÄR god, men i praktiken, nej tyvärr.. Alldeles för många kriminella ser sin chans när man ska hjälpa/underlätta natten för de som är tvingade att gå utomhus pga en störd regering, och det kommer att öka inbrott i förråd, narkomaner som lämnar droger och sprutor, hot, och rädsla. Även om tanken är så god och jag önskar att någon skulle bli hjälp, så tror jag ändå inte på det i långa loppet. Varför kan inte välfärdssamhället Sverige ta och satsa på lägenheter för hemlösa? Billiga lägenheter! Ge dom en chans att komma tillbaka in i samhället, få ett värdigt liv, en dräglig vardag?
Har du sett ”36 dagar på gatan”, om INTE, SE DEN! En riktig ögonöppnare.. En käftsmäll som gör att man tänker till..
Nu fick jag massa idéer och tankar som snurrar i huvudet, ska vända alla tankar till trötthet genom att läsa.
Ta hand om er! 💙
Bilbrand i Axelsberg, 9 september 2018~
Så då har idioterna hittat vårt trygga Axelsberg! Vad är det som driver en människa till att kasta brandbomb på andras bilar? Jag kan inte förstå..
Igår kväll, sent, satt vi här och kolla på valvakan. Helt plötsligt hörs en smäll, ”smash and grab”-smäll var våran första tanke. Man hör ett larm tjuta. Kollar ut genom fönstret. Ser ett par komma gående från tunnelbanan, stanna utanför oss och vända blicken mot centrum hållet. Tjejen hoppar högt när nästa smäll kommer.. De står som förstenade. En hög smäll till, ser hur tjejen hoppar högt och typ får flyktbetedskap i kroppspråket.. Öppnar fönstret och ropar ”Är det bilar de bränner??”
Ja-där, säger killen och pekar.
Vi ringer polisen, de hade redan fått larmet. Jag springer ner och ut på gården för att titta.. Dum som man är.. När jag ser lågorna, brandmännen anländer snabbt, fram med slangar, då smäller en av bilarna igen… Det ljudet, den branden, lukten, paniken i kroppen… Varför gör man såhär???
Kan inte låta bli att tänka att det är pga valet.. Att det är politiskt riktat. Att idioter som inte är nöjda med valets riktning åker ut och skrämmer slag på familjer i ett väldigt barnrikt område.. Här ska barnen gå till skolor och förskolor på gatan och passera utbrända bilar. Och varför kan inte människor bara ge fan i andras ägodelar? Respektera andra människor som kanske slitit hårt för att ens ha råd med bil?!?
Jag tycker det är hemskt när det hänt så nära inpå. Att se klipp på Facebook från bilbränder i Göteborg, är något helt annat än att ha det, höra smällarna, känna lukten och att det sker knappt 50 meter från där vi bor.. Jag har aldrig innan kunnat sätta mig in i hur en brandbomb låter när den ”exploderar” på en bil…. Aldrig ens kunnat tänka tanken. Det låter hemskt..
//Hanna
Gjorde allt för att inte ”jinxa” det~
Men inte hjälpte det! Vi trodde på den här 5an! Vi hade hjälp som gjorde att det borde vara VI som flyttar i sommar..
Men nu vet vi! Det är vår hyresvärd som är full av skit! Som ljuger om att lägenheterna ska till bostadsförmedlingen och att det då inte går att ”byta internt”.. Nu vet vi dock sanningen!
Den går raka vägen till hyresgäster som bott mycket kortare än oss i huset, men då mannen är egenföretagare och hjälp värden med mindre arbeten så ger man dom större lägenhet bara ”sådär” (knäpper med fingrarna), en familj med 2 barn går före en FAMILJ MED 5 barn! Behovet är inte viktigt längre tydligen! Medmänskligheten för läääääänge sen utdöd! Lojalitet grannar och vänner emellan finns inte!
Tårarna forsar! Frustrationen kokar i bröstet! Ilskan vill ut genom att döda någon!
Jag orkar inte mer! Jag gör inte det! Vår familj går under! Vi gör allt för våra barn, men jag orkar inte längre! Stora barnen mår skit, jag mår skit, R mår skit…. Vi närmar oss snart en separation då vi inte står ut såhär längre. Vi klarar det inte. Vi kan inte andas längre… Jag vill inte mer…. Vill INTE!
Inget går enligt planen~
Hur mycket otur kan egentligen få drabba EN familj? Hur mycket prövningar ska man behöva utstå? Om det finns en Gud så sitter han/hon däruppe och asgarvar åt min familj just nu! Måste var hysteriskt roligt att se en sjukskriven mamma med konstant smärta ta hand om 3 småbarn ensam som dessutom är sjuka med feber, hosta och väldigt sänkt allmäntillstånd. Dessutom ska den lilla hunden ut och mamman som har svårt att gå, ska då rasta vovven såklart, men med 3 småbarn? Hur går man tillväga?
Och pappan i familjen åker in akut till sjukhus i lördags kväll pga smärtor i mellangärdet. Det visar sig att han har fått hål i magsäcken och måste opereras. Jag tror det kallas ”perforerat magsår” men är inte säker. Nu ligger han på sjukhus och oroar sig för mig, jag är hemma och oroar mig för honom. Hur kan det vara rättvist någonstans????
Han är nu opererad, ligger med slang genom näsan ner i magsäcken, och efter operation har han även dränage från magen.
Jag lider med min man. Den smärtan han hade här hemma var hemsk. Jag är så glad att jag stod på mig och tvingade honom att åka till akuten. För envis som han är skulle han såklart inte åka upp. Tur att han gjorde det, vem vet hur mycket värre det kunnat bli om han inte fått så snabb hjälp som han fick.
Men alla problem kvarstår. Nu kommer han bli sjukskriven med restriktioner (såklart) och det är ju en självklarhet. Men jag ser problemen som nu kommer. Nu är vi 2 vuxna med olika former av handikapp, och 5 barn som kräver sitt & en liten oskyldig hund som blir missunnad.
Tro mig, jag kommer göra allt för att R ska kunna få vila och läka, jag kommer lägga bort min smärta och köra på. Men med risk för att jag kommer få mera värk och så, men det får jag ta.
Min mamma ska ta vab för barnen för att hjälpa mig, istället är hon nu hemma och agerar psykolog till min missbrukande storebror!
PRIORITERINGAR!!! Betyder inte mycket för somliga!
Varför ska allt hända oss OCH alltid på en och samma gång?
Önskar alla en fin dag!
Mitt vardag är upp å ner~
Det här med tonåringar. Det är inte lätt någonstans. Hon är ändå 14 (snart 15) & jag tycker vi varit ganska skonade från det hör med tonårsrevolter, problem, lögner, sex, alkohol, rökning osv.
Men det kan jag nog svälja nu. Nu får vi känna på hur det är att vara förälder till tonåring, och vet Du..?!? Vi har 4 till kommande tonåringar att ta itu med 😳
Det här är alltså bara början.
Jag försöker göra mitt yttersta och kör med öppna kort med henne. Och jag tror hon verkligen försöker vara så ärlig tillbaka hon förmår. Men ibland går det nog inte. På sätt å vis förstår jag, det gör jag faktiskt, men det betyder ju inte att mitt hjärta blöder och tårarna rinner.
Det är väldigt mycket ”bus” bland tonårstjejer här i Hägersten. Och med ordet ”bus” har jag då förmildrat sanningen.
Jag har gått varje torsdag i ca 5 vevors tid på möten med 4 andra föräldrar, där vi träffas med våra tonåringar och pratar! Pratar & pratar! Sätter ihop regler, ställer krav, försöker få fram lite sanning om vissa saker osv. Det har varit väldigt givande. Och vi kommer fortsätta med dessa träffar. Nu ska vi inom kort ha ett för bara oss föräldrar. Alltså första mötet utan barn, då vi har massor att prata om som kanske inte de behöver höra.
Det finns så mycket jag vill skriva men som jag inte kan skriva ner. Det kanske kommer senare, men just nu är det så fruktansvärt mycket som hänt på så väldigt kort tid att jag själv inte hinner med riktigt. Vissa saker är riktigt hemska. Alla är inte mitt barn med i, men kanske åskådare & det är heller inte okej.
Idag drogtestade vi vår dotter!
Och jag tackar gudarna, fåglarna, asfalten, ja ALLT för testet var NEGATIVT!!! Det kändes så jävla skönt att iaf se att hon inte har droger i kroppen. Anledningen till att vi drogtesta, behåller jag för mig själv. Vi kommer att överasska med drogtest lite då och då, för att hålla koll. Just nu har hon utegångsförbud pga rökning (cigaretter) & hur länge, det vet jag inte.
Ikväll kom mamma över o åt köttgryta med oss. Den blev riktigt bra. Hade fläskkarré, rödvin, vitlök, buljong, färska champinjoner, små gurkor som stektes med lite tomatpuré och mjöl. Sen fick det koka länge. Hade i morot på slutet. Riktigt gott blev det!
R är på julbord med sitt jobb ute på Fjäderholmarna. Jag & Sara har kollat på julfilmer, ätit chips med smak av julost, rekommenderas verkligen, pratat och bara tagit det lungt. Noel käkade hos en kompis och kom hem från henne vid typ 18.30 och han gick o la sig i rummet direkt. Så knappt sett honom nu ikväll. Imorgon ska vi ha i lite blå färg i hans tokblonda hår så lägger upp bild på det sen. Ebba & Max & Sigge sov allihopa innan klockan var 20.00. Så jäkla soft fredagskväll! Jag drack ett glas vin till maten, sen hade jag matkoma och bytte ut vinet mot en kopp te och sen vatten.
Nu är klockan way past my bedtime & jag ska ta o sova. Men känner mig inte trött riktigt. Missade att ta propavanen när jag tog melatoninet, så har inte fått den där trötthets effekten som jag behöver. Men får testa att somna ändå!
Godnatt!
Hej~
Idag har det regnet & mini-stormat både här inne på landet och ute. Lika snabbt som tornadon drog fram, försvann de och blev istället patetisk.
Ni som läser min blogg vet att vi är många här på min mans familjs landställe.
Vi är 3 familjer som (hoppas jag gör allt för att våra barn sover bra, blir omhändertagna osv) kämpar om utrymme. Det är trångt. Det är riktigt trångt o vi lever alla nära inpå.
Idag blev svärmor tydligen störd av hur alla vi andra sover, eller hur hennes älskade dotterbarn får plats. Tydligen, om jag förstår rätt, så måste "någon" irritera sig på detta, och säkerligen beklagat sig till sin mor (min svärmor) som då går i taket och ger min dotter oerhört dåligt samvete. Men tydligen gör det inget. För mina barn har bara RÄTTEN till EN familjevåningsäng här.. alltså plats för ca 3 personer. Vi är 7 i familjen. Min man sover på soffan..
Det som gjorde mig väldigt besviken idag är att nu när "bråket" är igång så finns det EN person som inte säger ett enda ljud. Bara sitter o lyssnar.
Sen ska vissa åka bil! Andra packa ihop o åka hem, men INGEN står fan till svars för vad problemet är????
NU BER OCH BÖNAR JAG OM ATT VI SOM ÄR HÄR, VI MED BARN UNDER 15 år KANSKE KAN PRATA MED VARANDRA OM DET ÄR NÅGOT SOM STÖR/irriterar OCH INTE SPRINGER TILL NÅGON ANNAN SOM SKA STARTA BRÅK OM SÄNGPLATSER som faktiskt inte berör henne!
Vad hände med vår vänskap? Kärleken mellan oss?
Jag trodde vi alla var vuxna. Jag trodde att VI med barn löste problemen själva..
Vi ska respektera Simons diagnos, det gör jag, har inga problem med honom alls….. Men vem respekterade Noel, visade extra hänsyn kring hans diagnos? INGEN har fan gjort det! Och Sara med reumatism som alla i min mans familj vet vad det innebär, var är förståelsen för henne?
Jag hade hoppats att en Ende person pratat på och sagt sitt idag. Inte bara suttit som en mussla, låtit mamma sköta snacket….
Min man är sjukt trött på att ALDRIG kunna göra rätt. Allt hänger på om hans syster tyckt o tänkt något annat. Vi måste hela tiden tänka på henne.
"Stackars V behövde diska" Stackars hon behöver avlastning o sova."
Skit-bajskorvig-blogg, jag vet. Men ibland lessnar man bara…
God natt!!!!!
Mors dag 2017~
Firade min mamma med blommor som gick i lila! Lia rosor! Super söta tyckte jag! Hon fick även ett kort och en trisslott. Jag tycker att (av min egna erfarenhet och tolkning) jag har först nu när jag blivit äldre lärt mig att verkligen se och uppskatta vad min mamma gör för mig! Så nu är det väldigt viktigt att jag får ge henne uppskattning iaf en dag på året 💜
Mina barn kom med 7 trisslotter till mig! Och kramar & pussar. Älskade fina ungar! Jag är stoltast & lyckligast i världen över att få vara er mamma.
Vi åkte hem från landet idag. Efter en långhelg där. R & Matte har byggt på nya huset. Jag har suttit ute i stort sett hela dagarna. Bara njutit av sol och värme och glada barn. Mamma kom ut på landet i torsdags kväll, något jag & mina ungar uppskattar väldigt mycket. Tyvärr inte lika uppskattat hos alla. Väldigt tråkigt då stämningen gick att ta på emellanåt. Och mina stora barn känner sig ”undanskuffade” och inte lika välkomna hos sin farmor jämfört med dom barn som kallar henne mormor. Självklart har jag oxå sett och märkt det här, men känner lite att det är ”hon” som gör det här valet att stöta bort sina sonbarn och hon kommer förlora på det i slutänden. Självklart är mina två äldsta väldigt ledsna då hon inte lyssnar på dom när dom försöker prata med henne, eller bara springer och ser efter kusinerna. Men men, jag säger som så hon kommer förlora på det i slutänden.
Jag känner mer och mer att Ensam är stark och ska nog börja leva efter det mottot.
Några bilder från landet⏬
En väldigt blandad kompott av bilder. Men så har jag ju i stort sett varit ute hela dagarn suttit i min nya solstol. Barnen har flockats där jag är, både mina och svägerskans kids, och jag tycker det är så roligt med deras umgänge så jag njuter av det. Tråkigt bara att aktivera och underhålla alla barn inte står lika högt i kurs som att duka eller duka av. Jag har fått både den ena och den andra piken under dagarna och i slutänden blir jag förbannad och arg. Att rita med barnen eller ligga och sova på dagarna? Vilket är bäst? Då borde det väl belönas ganska lika, jag aktiverar så hon kan sova. Men allt man får är uppånervända leenden och utfrysning ur gemenskapen. Lite i stil med mobbning tycker jag. Så nu känner jag mig inte alls speciellt välkommen dit längre. Kanske ska hålla mig borta helt o hållet..
Nu måste jag ta och läsa. Och sova!
Puss & godnatt ❤️
Är bekymrad~
#prayforstockholm
Att det är helt sjuka kan hända, varsomhelst i världen, det vet jag.. När det drabbat Paris, Berlin & London har jag tittat på nyheterna med skräcken bultande i bröstet och lidit så med alla människor.. Nu har det hänt i Sverige! Tyvärr inte oväntat, men otroligt chockerande, vidrigt, olustigt och läskigt. Svårt att förstå vad som hänt i Stockholm idag. Att det är en terrorattack är ett FAKTUM. För vilken normal människa vill utsätta sina medmänniskor för det här?? Oavsett färg, språk eller religon, så är det en Terrorist som gjort detta, därav en terrorattack.
Jag lider med de som förlorat någon idag! Jag lider med alla som skadats idag! Jag lider med alla som arbetat och gett av sig själva och hjälpt till och på så sätt fått ärr i själen.. Jag lider med Sverige! Jag lider & sörjer för och med Stockholm och Stockholmare!
Jag har kramat lite extra på mina barn ikväll. Känt sån enorm glädje över att få en liten hand i min, ett ögonkast, ett skratt! Så ofantligt lycklig lottad jag är! Alla mina nära & kära är okej! Ingen är fysiskt skadad, men psykiskt skadade är vi nog alla på olika sätt. Av rädsla, av ångest, av frågan utan svar ”Vad händer nu?”
Ta hand om varandra! Kramas! Älska! Ge och ta kärlek!
~Alltid En Diva~ 