Etikett: framtidens uska

~Bara jag~

Redan tisdag~

Jojjo

Och ett jävla oväder!! Det blåser iskallt! Riktigt svinigt isigt kallt! Inte alls härligt!

Klädde barnen med varma kläder från topp till tå, vill inte att de ska vara barn som fryser så fort de ska på utelek på skola & dagis.

Har plockat lite hemma, packat min väska, druckit min collagen-boost och nu kolla jag på slutet på Nyhetsmorgon. Ligger och drar mig lite inför att lämna och åka till mitt andra boende eftersom kvinnan som bor där alltid ska ha så jäkla kallt hemma! Fönstren öppna året runt så det är fan alltid bara 16-17 grader inne. Efter en vecka där så har mina fötter förfrusit.

Nu blev jag sugen på kaffe.. Men min mjölk är slut. Måste ha Oatley ”No cow No mu” i kaffet annars är det inte gott.. Jag tror iof att jag kanske har en halv kvar hos mamma.. Så kanske värt förfrusna fötter ändå..? 😛

Tjo!!

~Bara jag~

Det sjuka huset~

Jojjo

Två dagar. Bara två onyttiga dagar som är sammanlagt 10 timmar. Och 10 timmar är ju ingenting, eller?

I måndags tappade jag helt talförmågan. Redan på plats på Det sjuka huset när någon kollega hälsade och ställde vanlig trevliga frågor så fastnade orden i min mun. Det tog bara stopp. Jag kände mig så otroligt korkad. Medans jag försökte svara på en vanlig fråga då glömde jag bort vad fråga var och vad mitt svar var..? I tisdags kände jag mig hjärntrött. Ni vet, kan liknas vid första dagen på ett helt nytt arbete, där du inte vet någonting, och du bara försöker hänga med, utan att egentligen förstå varför? Jätte svårt att förklara. Jag försökte att städa lite, fylla på material, hänga med i ronder mm. Men ändå kände jag mig dum.

Missförstå mig rätt nu, jag vet att jag kan mitt jobb, jag kommer inte utsätta någon annan för fara, jag har varit tydlig med att jag behöver få komma in i alla rutiner, checklistor, möten och rond, i min egen takt. Jag har avsagt mig allting som kan påverka mitt arbete negativt, just pga att jag inte vill göra fel. Jag är ändå nöjd med att ha varit där två dagar, 10 timmar. Imorgon är det dags igen. Idag är en vilodag, att vila hjärnan, slippa alla larm och människor, reflektera och känna efter hur jag klarat mina två första pass. Hade jag börjat jobba som man ska efter en sjukskrivning skulle jag varit på jobbet 1,5-2 timmar varannan dag. Men då jag bad om att få min vecka med barnen mera ”fri” från pass, så blir det istället 5 timmar per pass. Inte alls den ultimata lösningen, inte ens säker på att det är den bästa för mig, men jag är tacksam över att min chef och schema-ansvarig tar sig tiden att försöka fixa om ett väldigt personligt schema utefter mina önskemål och förutsättningar så att jag kan få prova att jobba såhär. Det är bara hålla tummarna. Och hoppas på det bästa.

Jag önskar att jag kunde knäppa med fingrarna 🤌🏼 och bara bli helt harmonisk i hjärna och kropp och inte alls ha kvar min ptsd, min utmattning, mina ångestsattacker. Och jag tror att alla som lever med psykisk ohälsa önskar exakt detsamma.

Igår efter jobbet åkte jag till bostadsadressen och packade ner lite kläder innan jag åkte upp till mitt ”varannan-vecka-hem”. Jag la mig i soffan och skulle kolla på andra säsongen av Bäckström, hann se 1,5 avsnitt innan jag somnade!!!! På soffan!!! Ni som känner mig, vet att det är extremt sällsynt att jag somnar på dagarna! Det händer typ inte. Jag vaknade av en blöt tunga i örat.. Det kan ju vara trevligt, men nu var det en hundtunga, som slafsade runt. Pepzi var jätte glad att jag låg på hennes soffa.

Sovit bra inatt oxå. Vaknade vid 6 tiden av att jag var så kissnödig, men dum som jag är så låg jag kvar till 7:30 innan jag gick på toa. Varför går jag inte och kissar när jag behöver? Det var ju inte så att jag kunde sova vidare med full pissblåsa..? Nu har jag fått i mig mediciner, kaffe och hinner blogga. Vet inte alls vad jag ska göra idag. Inga planer alls, förutom att jag ska duscha sen. Jag känner mig så jäkla rastlös, men ändå totalt slut. Jag vill göra något, men vet inte vad..

Okej, för att ändå peppa mig själv, när jag någon gång i framtiden kollar tillbaka på mina inlägg här, så måste jag säga till mig själv;

Hanna
Att du tog modet till dig att gå tillbaka till ditt jobb, trots att tårarna forsat, hjärtat dunkat i miljoner slag i minuten, ångesten fått dig att tappa andan, men att Du ändå försöker. Du är modig! Du är stark! Du låter inte alla kroppsliga symtom hålla dig tillbaka! Du ”tar tjuren vid hornen” och Du försöker. 
Mer kan du inte göra. 
Att Du just nu inte kan le, inte kan skratta, inte kan prata är enbart tecken på hur fokuserad Du är. Det kommer att släppa när Du kommit till rätta i ditt arbete och insett att Du är bara människa. 
Du kommer göra fel (ur Ditt egna perspektiv) men det gör inget. Den som dömmer Dig hårdast är Du!
Du är grym! 
Du är här!
Du väljer dig själv. 
Bra jobbat Hanna ♥️

Jag behöver jobba med att peppa mig själv. För just nu är den jobbigaste biten väldigt psykisk.

Jag är totalt livlös i ansiktet. Ingen mimik. Jag är så sjukt fokuserad. Jag är annars en så glad och sprallig personlighet på min arbetsplats. Jag skrattar och skojar. Jag har alltid bidragit med skratt och humor. Varit en uppskattade undersköterska bland mina kollegor. Jag känner själv att jag inte är samma person just nu. Och det ger mig prestationsångest. Därför blir det att jag sluter mig, pratar inte, tar inte ögonkontakt, ler inte, skrattar inte. Jag är som i ett vakuum utan att tillåta mig själv att slappna av. Men det kommer! Visst…?

Tack för att Du tog dig tiden att titta förbi!

Jag ska försöka skriva av mig här så mycket jag kan, uppdatera kring min återgång till Det Sjuka Huset. (Det är MITT uttryck, jag startade det, och har märkt att flera av mina kollegor tagit efter det, men JAG ”myntade” uttrycket) Jag ska skriva om varje framsteg, motgång, beteendeutveckling, när jag ler på jobbet första gången, när jag slappnar av och hittat tryggheten i mig själv som Världens Bästa Undersköterska!!

Så, framtidens-Hanna, Du är Fantastisk!!

~Bara jag~

Nästan precis 1 år~

Jojjo

… har gått sedan jag blev sjukskriven..

Och idag har jag alltså satt mina fötter i det ”Sjuka huset” igen.

Jag är totalt tömd på ork och energi. Orden fastnar i min mun. Jag känner mig ”dum” nästan. Men jag antar att det kommer vara såhär ett tag. Imorgon är det dags igen och jag försöker bara andas och ta dag för dag. Eller minut för minut är nog mera sant. Eller nja, sanningen är, jag räknar sekunder!

Nu ligger jag på soffan. Bup ringde för uppföljning gällande N’s medicin byte. Jag fick tvinga mig själv att svara och prata. Så enormt slut är jag i huvudet. Jag hoppas att detta kommer göra att jag sover riktigt bra inatt.

Första dagen tillbaka på Sjuka Huset, med utmattningssyndrom, ptsd, ångest och stressorerna på helspänn. Lite stolt över att jag iaf lyckades med idag.

~Familjen~

Barnen-vecka~

Jojjo

Blir lätt tyst här på bloggen när jag är med mina barn. Dom får min tid och jag deras.

Veckan (tisdagen) började med besök från T. Hämtade ett bord som var på ”Bjussa”. Hem till barnen, E var hemma sjuk med feber & snuva. På torsdagen ringde M’s skola hem honom, han hade ont i bröstet & hosta. Så på fredagen fick även Lilla S vara hemma. M fick hög feber natten till fredag. Lilla S hade feber inatt. Har haft video-samtal med läkare kring alla tre barnen, fått hostmedicin och luftrörsvidgande. Även corona testat. Negativa.

Det kallas ju inte ”VABRUARI” utan anledning. Dessa förbaskade virus som härjar och allt är inte corona. St jag testade barnen var pga läkarens rekommendationer, just för analys av smittspridning/smittspårning mm.

I lördags städade vi (jag & Lilla S) vårt rum. Han var med till en början och slet ut allting men ledsnade sen. Så där satt jag på golvet och rensade legot från hår, tejp, kludd, damm, loombands. Rummet var så äckligt! Tog ca 4 timmar att rensa ut trasiga leksaker, överdrivet med böcker de aldrig läser, sönderklippta papper, dockkläder med hål i, trasiga bilar.. Det blev 6 st pappkassar fulla med trasiga saker. Och vilken skillnad i rummet. Passade på att sälja av grejer de inte använder och skänkte bort en del. Känns bra att kunna hjälpa andra som är i behov av saker vi inte behöver. Kul att bortglömda leksaker kan få ett nytt hem!

M hade börjat på förmiddagen att möblera om och rensa & dammtorka, dammsuga i sitt rum och då bliv Lilla S inspirerad. Jag var inte taggad. Lååååångt ifrån taggad.. Men efteråt; satan i gatan vad bra det blev!! Ändå värt träningsvärken, svettningarna, ont i rumpan.. Passade på att dekorera om en av barnens möbler. Den hade gula skjutluckor innan, hur fult gula som helst, och ser nu ut såhär:

Babyboomen & dekorplastad möbel

Blev riktigt nöjd med resultatet! Väggarna ska målas om. Ha börjat kolla på Rusta, älskar deras väggfärger. Stora S har Tundra i sitt rum och från pissgul tapet, till en matt grå färg. Så jäkla bra täckning & lätt att använda, knappt någon doft, så är att måla med väggfärg från Rusta det enda rimliga alternativet. Lätt att göra om oxå!! Jag hade tänkt att ansöka om en renovering via hyresvärden, då tapeterna i lägenheten suttit i ca 25 år, aldrig tapetserats om på 25 år, och plastmattorna har stora hål och märken här & där, men jag orkar inte. De har endast 2 ansökningstillfällen per år, och hyresvärden är en snål jävel när det kommer till omtapetseringar. Så jag ska måla själv.

Ja, nu är Febrari igång, och om allt går som det ska så ska jag börja, sakta och säkert, återgå till jobb snart. Det är med enormt blandade känslor kan jag säga. En del av mig längtar så till mina arbetsuppgifter, kollegor och avdelningen. En annan del skriker Nej o ger mig panikkänslor, säger att jag inte är redo, ej färdigbehandlad med min ptsd, utmattning, stress.. Men jag vet att jag inte kan (eller bör) gå hemma för länge. Blir bara svårare att jobba då. Man blir lat av att bara gå hemma. Även om jag tvingar mig ut på promenader, försöker aktivera mig så gott jag kan, så blir livet väldigt mycket mera stillasittande av hemmaliv jämfört med arbetsliv. Och innerst inne vill jag tillbaka till innan sjukskrivningen. Även om jag känner att jag gärna haft mera redskap med mig. Ska träffa kurator i veckan för första gången. Även han som ska sköta min återgång i arbete. Men första tiden vi hade så blev han sjuk. Nu blir första besöket väldigt nära dagen för återgång. En sådan sak stressa mig och ger mig extremt mycket ångest och panik.

Ikväll blir en tidig kväll. Jag är så trött och längtar efter sängen och boken.

Hoppas ni alla haft en skön helg!!

~Känslan idag~

Två på en dag~

Jojjo

Jag har bestämt att 2022 ska bli året då allt vänder. Året då jag ska tillbaka till mig igen. Jag ska gå med huvudet högt och kämpa tills jag blöder. Jag ska tillbaka till mitt jobb, jag ska arbeta igen, sedan om jag ska vara kvar på Kirurgen eller prova något nytt, det bestämmer jag när jag kommit ut på golvet igen. Men jag ska ta tillbaka min ryggrad, min styrka, hitta glädjen, bli harmonisk, och skratta igen. Nu får det vara nog med motgångar och negativa vibbar och energier. Jag tänker inte låta psyket eller andra förstöra mig som människa. Jag har lika stor rätt att må bra som alla andra. Jag förtjänar att få leva mitt liv så som jag vill leva. Det kommer inte att ske på en dag, men i år ska det ske.

💟2022 blir året jag tar tillbaka min värdighet och återupptar mitt liv💟

För att se ljuset måste man ibland kräla bland den vidrigaste smutsen, och det har jag gjort. Så nu är ljuset så välkommet & efterlängtat.

This is my time to live, take back my life. Because i’m fucking worth it!

”Att Att” bästa ventilen i världen!

Pussen & kramen

~Bara jag~

Lojalitet & förståelse~

Jojjo

Idag, eller ikväll, är jag riktigt irriterad. Eller snarare besviken på hur vissa med småbarn, kan uttrycka sig och trycka ner andra människor med dumma ord och kommentarer. Hur de, som själva vet hur helvetiskt det kan vara, när ens barn blir sjuka. Speciellt om en person har många barn. I mitt fall vet vi att jag har många barn och ett barn med en fruktansvärt jobbig kronisk sjukdom som verkligen påverkar henne hårt när hon blir sjuk. En ”vanlig” förkylning blir ofta så mycket värre för henne.

En kollega, som själv har barn, ”bara” två dock, fäller kommentaren ”nämen Hej, jobbar du här? Det var så länge sen..” och gick skrattandes vidare, för hon tyckte hon var jätterolig. Jag svarade ”nä jag är bara här på prov”.. Men vad vinner man på att säga saker som man vet kan vara sårande? Hon kunde frågat mig hur jag eller barnen mått istället. Eller kanske tagit reda på andra faktorer innan hon lägger en fånig och löjlig kommentar. Jag skulle verkligen vilja se henne ”leva mitt liv i min familj i en månad” så ska vi som om då kanske ser skillnaden mellan en ”Svensson-familj” och en storbarnsfamilj. Grejen är att jag tar åt mig, dels för att jag aldrig skulle säga såna saker till andra. Aldrig någonsin! Jag tar reda på fakta och visar hellre medmänsklighet än att bete mig som en ”bitterfitta”.. Å andra sidan säger det här så mycket om henne som människa än vad det gör om mig. Jag behöver inte trycka ner någon för att må bra. Jag vill hellre att alla runt mig ska må bra. Och lyfter gärna andra med ord och handlingar. Men sån är jag..

Nu har jag fått ner den här händelsen i text och då kan jag lägga den åt sidan.

Haft en bra kväll på jobbet! Många bra människor jobbade kväll och det gör så mycket för tryggheten och känslan på avdelningen. Jag var x idag. Men det vart fullt ös en kort period med bäcken, , urinmätningar, kräkningar som ska mätas o skrivas upp, urinscanningar, mat, allergier och hitta rätt typ av mat, och sen urinscanningar igen. Men det är lite kul oxå, då springer timmarna iväg och passet tar slut snabbare.

Kom hem och blir mött av stora S och Znirpan. Så mysigt när dotter och hund nästan alltid möter upp mig i Örnsberg. Idag var det dags att ge S hennes Enberg efter 2 veckors uppehåll pga att hon varit sjuk. Hennes pappa var onykter när jag kom hem. Väldigt tråkigt tycker jag. Varför är han hemma? Han är inte sjuk.. Och kan man dricka då kan man gå o jobba.. Inte samtidigt såklart, men man är inte speciellt sjuk om man kan dricka whiskey o bli onykter ”mitt i veckan” tycker jag.. Kumde nästan misstänka att han druckit redan när S hoppa in i bilen. Syntes på hennes kroppsspråk att det var ”något” & nu fattar jag vad det var.

Blir så irriterad.

Nu ligger jag i sängen bredvid Lilla s och han ligger och skrattar i sömnen! Riktigt hjärtligt skratt. Så gulligt! Men nu är det på väg över till gråt så ska krama om min lilla pojke!

Godnatt! SovGottis! Dröm Söttis

~Bara jag~

Grattis till ”Alltid En Diva”, alltså mej själv~

Jojjo

Nu är jag stolt ägare av min blogg och har en egen domän! En gång, för många år sedan var jag så dum att jag la upp min blogg på någon annans domän! Det skulle vara så tryggt och bra. Bara det att personen i fråga, som ägde domänen, blev dumpad av min kompis ock såg då till att låsa min blogg på hans domän. Inte bara det, när jag väl fick tillgång till den igen, då hade han raderat & tagit bort både bilder och inlägg. Det gör jag aldrig mer om! Så idag såg jag till att bli ägare till ALLTIDENDIVA så nu är det domännamnet BARA MITT!!! Lite löjligt glad faktiskt!

Jag har ändå bloggat kontinuerligt i ca 12-13 år. Har så mycket kul att titta tillbaka på. Jag verkligen älskar min blogg! Min lilla ”ventil” när livet är tungt eller mitt ”lyckopiller” när jag vill bevara minnet av något för alltid!

Idag lyckades jag få skit för något en annan ställt till med. Vet inte hur det lyckades bli mitt fel, men skickligt av den personen att lyckas avsäga sig allt eget ansvar och få det att bli mitt fel.. Vad ska man säga??

Det är tur ibland, att Jag vet med mig själv vad jag står för. Att jag aldrig skulle lägga över vad jag tycker eller tänker i huvudet på någon annan. Jag låter aldrig mina känslor styra så pass att jag ”hatar” öppet och ”lurar” andra till att tycka som mig, för att det i slutänden ska gynna mig..! Det tycker jag är ett väldigt fegt och fult beteende. Och svagt.

Idag, kära vänner, är det FREDAG!! Jag ska jobba imorgon! Jag ska till det Sjuka Huset!! Jag ska jobba helgen! Det ska bli så kul att komma tillbaka! Vi som fått expandera vår avdelning oxå. 61:an har tagit över hela plan 9. Ska bli riktigt spännande att få se hur annorlunda det ser ut. Jag har såklart missat hela ”ommöbleringen” och planeringen, så det kommer kännas som en helt ny arbetsplats fast med bekanta ansikten! Så kul! Nästan lite ”pirrigt i magen”..

Är så glad över att må så pass bra att jag kan (o får) jobba. Så länge jag bara har hosta som symtom så får man arbeta. Detta enligt www.folkhalsomyndigheten.se . Nu har jag bara en lite halvt envis hosta kvar! Tjolahopp!!

Idag har Max’s varit hemma. Han har gjort lite läxor med mig. Vi har läst och svarat på frågor och räknat lite matematik. Och TACK O LOV så kan jag faktiskt hänga med i hans matte! Om ”stora S” eller ”N” har matteläxa kan jag inte hjälpa till. Det är som att läsa kinesiska eller arabiska för mig. Bara massa tecken typ och ingen sammanhängande logik alls.

Ändå ska jag nu ta steget att ta kontakt med en SYV för att få hjälp att läsa den ”matten” jag behöver ha för att få läsa till Sjuksyrra! De ni, det är fan läskigt! Men jag känner att jag måste. Visst kan jag få jobb nästan vart som helst som uska, men jag får faktiskt bättre lön och roligare ansvar om jag blir ”syrra”.. Det har ändå alltid varit en dröm, och ärligt, jag blir ju inte yngre. Nu har jag jobbat ett år som undersköterska. Lärt mig massor och känner att jag är inom rätt arbetsområde, men vill utöka mina kunskaper. Så, varför inte?

Nu ska jag ligga på rygg en stund i sängen innan 2 små troll kommer hem. Sen ska jag ta hunden på en promenad. Blir en tidig kväll eftersom jag ska jobba imorgon!

TjoHej på Er!

Trevlig helg!

~Bara jag~

No pain, No gain~

Jojjo

Jag är ingen trevlig morgonmänniska, alla som känner mig vet det. Jag har blivit ”liiiite” bättre med åren, men fortfarande HATAR jag mornar!

Jag avskyr speciellt att jobba kväll och behöva kliva upp tidigt. Men, eftersom T inte vill behöva jobba 30-40 minuter längre på eftermiddagen så har jag ett schema där jag endast jobbar kväll. Det innebär såklart att jag får lämna barnen varje dag. Vilket betyder att jag måste upp runt 6-6.30 varje morgon. Med min Adhd, så innebär det att vid 13 tiden är jag helt mentalt slut. Psykiskt trött. Och då kliver jag på mitt arbetspass kl 13.30. Jag är konstant trött. Mentalt slut. Men, vad göra? –Det finns ingen annan lösning!

Längtar lite tills Sigge fyller typ 10, då kan alla barnen gå till o från skola själv. Ja, de tre yngsta kommer alltid ha sällskap av varandra, så ensamma går de ju inte.

Nu sitter jag i soffan, känner tröttheten lägga sig som ett tungt moln över mig, men att sova/vila nu vore idiotiskt. Då funkar inte mitt huvud igen vid 18 ca. Bara att hålla igång. Har hantverkare här som fixar vårat handfat på lilla toan. Det gamla släppte från väggen, så nu får vi ett nytt.

Jobbar lördag kväll igen. Ytterligare en dag på helgen på jobbet. Fattar inte hur jag la mitt schema, misstänker att de ändrade mitt schema efter att jag la in min planering. Att jobba en dag i helgen, är helt värdelöst!!

Nu ska jag glo lite mer på buketterna, dricka en shake och bara sitta här innan jag får dra till jobbet.

Ha det!!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

6/7-2020~

Jojjo

Idag var man åter tillbaka i tjänst på Det Sjuka Huset. Det är inte bra att vara ledig EN vecka och sen jobba. Jag tror min hjärna hann gå ner i ”semester-mode” alldeles för mycket under förre veckan.

Jag åkte ut med familjen till landet på fredagen. Fick några dagar med extrem värme, lite väl varmt enligt mig, men sen kom det bättre temperatur. Lagade lax i foliepaket på grillen med kokt färskpotatis och romsås på min födelsedag som vi bjöd på. Så gott! Sara & Mamma kom ut och överraskade mig! Blev sååå glad, det var verkligen oväntat. Och älskade ungen hade bakat sin speciella kladdkaka med massa kladdig frosting på och svägerskan kom med nyplockade jordgubbar från deras trädgårdsland. Så mysigt och uppskattat.

Veckan gick förvånansvärt fort. Åkte hem i fredags igen, tvättade på lördagen. Tog en pw på förmiddagen på lördagen och drog på mig värsta vidriga skavsåren. Helt fruktansvärda och så jävla smärtsamma. Men men, det får man ta om man vill vara ”duktig”..

Känner mig slut som människa i övrigt. Känner mig allmänt nedstämd och allt känns tråkigt. Ser knappt fram emot tre veckors ledighet heller, varför vet jag inte. Vi brukar inte dra iväg någonstans på somrarna, och i år blir det definitivt inga större utflykter med tanke på corona. Men, inget kul händer. Att vara på landet funkar… Några dagar, sen är det inte roligt längre.

I helgen som kommer så flyttar en liten katt in hos oss. Min födelsedagspresent från mamma. En liten flicka-kisse. Längtar lite nu, hon kommer lyfta mitt humör lite tror jag. Så, ska vara hemma med henne lite från det att hon flyttar in så hon får vänja sig vid sitt nya hem. Tänk, Lilla Hunden får en ny kompis! Ziri som saknat vår katt Killen så mycket! Dom var ju verkligen bästa kompisar dom två. Hoppas att Ziri och BisseBebisen klickar lika bra.

Nu ska jag läsa lite och sen hoppas jag John Blund kommer fort och söver mig.

Ha det fint!

Ta hand om er!

~Bara jag~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Anställd Undersköterska~

Jojjo

Nu har jag fått mitt första jobb som Undersköterska!

Jag är Uska på avd 61 på Danderyds sjukhus! Började 6.45 och slutade 14.45.

Dagen har rullat på bra. Vissa moment som kände mig trygg med, andra som var nya och roliga att lära!! Dessutom har jag för första gången tagit blodprov idag! Tre rör!!! Så jäkla mäktigt! Så jäkla läskigt men ändå… vilken cool känsla!!!

Jag är STOLT över mig! Så STOLT!!!!

Längtar redan till imorgon och alla nya utmaningar jag ska möta!

Att vara just Ny är något jag känt mig lite orolig för, men det behövde jag inte alls vara! Jag blev så välkomnad, av både kollegor och chefer! Alla på min våning mötte mig med fast handslag och ett stort leende och önskade mig varmt välkommen! Kändes magiskt! Nästan som att det inte var på riktigt! Jag får nästan påminna mig själv om att det är på riktigt! Jag kan bära ”min uniform” med stolthet och vara riktigt stolt över min namnskylt och att mitt namn hänger ihop med en avdelning!!

Jag är sååå trött och slut! Har så mycket som snurrar i mitt huvud.. Så mycket att ta in!

Så…. Vi hörs & ses 💙