~ I’m the One and Only ~
…. corona ….
Ja, hela världen är drabbad av detta elaka och nya virus. Klart som sjutton att allt just nu handlar om Corona. Alla inlägg på Facebook, Instagram, Twitter osv.
Något som dock retar mig någe så otroligt mycket ÄR att De flesta, majoriteten faktiskt, skriver
Jobbar kväll. Blev en så mycket bättre kväll än vad jag först trodde. Har skrattat, känt att jag gjort en förändring, ställt upp och räckt ut en hand till kollegor som behövt mig, serverat Keldas sparrissoppa till en patient som visst hade egen hemmagjord soppa i patientkylen, vilket jag inte visste.
Men *piip* njöt och pratade om hur fantastiskt denna soppa är, att det är mycket grädde i och att den kokat med vitt vin för den där ”touchen” av vin som gör soppan perfekt. Döm av min förvåning när jag inser att *piip* verkligen tror att den äter SIN HEMKOKTA sparrissoppa men egentligen serveras Keldas Sparrissoppa och bara njuter och skryter om sitt mästerverk…?!
Är det inte otroligt hur psyket kan lura en?
Men men.. Såhär i efterhand är det bara lustigt..
Imorgon är det 2 läkarbesök med 2 av barnen. Så härligt att alltid pricka in lediga dagar eller vara tvungen att byta pass för att kunna besöka sjukhus och mottagningar.
Idag såg Sara en person i Axelsbergs centrum som gick med munskydd! Och Max kommer hem o berättar att TVÅ elever i hans skola går med munskydd I SKOLAN!!! Alltså wtf??
Om man är smittad stannar man väl för fan hemma?!? Om man är orolig för att bli smittad kan man väl oxå vara hemma några extra dagar och inte skicka barn till skolan med MUNSKYDD?!? Tänker jag fel??
Nu har det ju även visats sig att smittorisken är väldigt hög och att man absolut inte behöver ha varit utomlands för att testas positiv för Corona. Jag hoppas på att sjukhus och mottagningar får bli mera generösa för att testa människor med influensasymptom, och inte bara testa de som varit i riskområden. Testa den som vill, testa alla med hög feber, varför snåla in på att testa, det är väl bättre att kunna utesluta helt än att bara låta människor gå runt och eventuellt smitta flera andra.
Ja… Det här är bara början.. Corona kommer skrivas in i historieböckerna och landet Sverige kommer att minnas som det trögaste och segaste och mest förnekande landet i Europa!
Så, nu hoppas jag John Blund vill komma och ligga lite på mig.. Sååå trött, men såååå pigg i hjärnan.
GodNatt på er!
Puss Divan
…av mitt huvud.. Måste bli bättre och återuppta ett aktivare bloggande. Det är så satans skönt att bara skriva av sig.. Bara ösa ut ord och tankar..
Trots att jag mått piss så fick jag höra bara positivt på Saras utvecklingssamtal. Hon bara växer och växer både i sig själv och utåt sätt. Utvecklas, tar mer plats, visar hur hon tar till sig det hon lär sig och verkligen använder sina nya kunskaper på ett positivt sätt och på ett professionellt sätt. Stolt över hur långt hon kommit efter sina 3 helvetes år i högstadiet i Entré skolan i Gröndal. Fy vilket misstag det var att låte henne börja där.
Men gymnasiet är ”annorlunda”.. Allt hänger på den enskilda individen. Hur han/hon vill ta till vara på skolan, hur mycket tid som ska investeras i skolarbetet osv. Och Sara bara imponerar! Hon bara växer, tar för sig, tar ansvar, vill bara utvecklas och kliva utanför sin ”comfort-zone” och våga fortsätta och kämpa framåt. Från E & D betyg i alla ämnen i högstadiet har hon nu C i medel i alla ämnen!!
Med rätt lärare och mentorskap, uppmuntring och en ”jävlaranamma” klarar man fan precis exakt vad man vill! Det är Sara ett starkt bevis på!
Sen, för att bli lite ”djup”, så vet hon allt om mig. Allt om vad jag gått igenom. Vad jag fått resa mig upp ifrån, alla rykten och all skit jag växt upp med, men hon har sett att jag reste med g och motbevisade skiten ur mitt förflutna. Jag vet mitt värde. Jag vet hur det är att vara på ”botten” och verkligen kämpa sig upp.. På toppen är jag dock definitivt inte, men jag är väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, att jag vågat tro på mig själv, att jag har människor runt mig som tror på mig och älskar mig villkorslöst, att jag är på en plats i livet, där jag är nöjd.
Det bor en ”fighter” i alla. Det gäller att orka ta fram den fightern och hänga med i tempot och inte ge upp. Alla får motgångar. I olika nivåer. Man kan välja att slås sönder & man kan välja att inte låta sig besegras. Alla har ett val. Motgångar är en lärdom. Lär av motgången och gå ut lite starkare, eller ge upp. Det är ett val.
Jaja, nog om detta.
Stolt över mina barn, stolt över min plats på jorden, med eller utan en helvetes kopia-förkylning till Corona, och nu ska jag kräla via golvet in i Ebba & Sigges rum och städa upp.
För inte är jag ”hemma sjuk själv” utan Ebba är oxå förkyld och hostig och tjock i luftrören.
Och nu har hon ”lekt” jordbävning i deras rum o de ser förjävligt ut.. Nu får mamma jobba lite.
Just ja, träffade min bror förra veckan. Han såg ok ut, problem med ryggen dock, lider med honom där. Jag ska röntga om min rygg i april, så vet helvetes smärtan han har.
Ha det!
Kan fan inte tro gott om människor längre. Här, i mitt bostadsområde, finns så mycket barnfamiljer och överallt finns barn och ungdomar. Ungdomar som busar, ungdomar som inte gör någonting osv osv
Igår var Noel ute med tre kompisar och busringde på dörrar. Ja, så irriterande jobbigt för den som bor där, men så sjukt roligt för barn och ungdomar. Vem har inte själv någongång busringt eller plingar på en dörr och sedan sprungit o gömt sig??
Igår, blev lägenhetsinnehavaren, en 44 år gammal man, pappa till 2 barn, så arg att han tar strypgrepp på en 12 år ung pojke. Han lyfter en annan 12 årig pojke i luvan på jackan och hoddien, så han blir hängd i luften och sedan kastas iväg på golvet, 2 andra 12 åriga barn sliter han i armarna så de ramlar runt och den här mannen, 44 år gammal två barnafar, försöker DRA IN DESSA POJKAR i sin lägenhet!
WTF!!!!!! Vad tänkte han göra med pojkarna om han fått in de i lägenheten? Varför går han på barn med fysiskt våld?
En polisanmälan mot denna vidriga vuxna man är såklart upprättad från alla 4 pojkars föräldrar. Mannens grannar såg även det här då de öppnade sina ytterdörrar när de hörde pojkarna skrika.
Hur FAN tänker en förälder till två barn, när han utan problem kan använda fysiskt våld mot 4 unga pojkar? Pga att de en gång plingade på hans ytterdörr??
En av min sons förälder gick till den här mannen och plingade på och frågade vad han gjort och hur han tänker… Mannen stod då fortfarande och skakade av ilska i kroppen.
Ena pojken, han som blev tagen med strypgrepp, är den enda av barnen som är mörk i hyn, stod längst bort från mannen innan han blev våldsam och mannen kastar sig över honom och tar strypgrepp.
Jag är så vansinnigt jävla arg. Jag vill gärna själv gå och plinga på hos honom och fråga hur hans lilla hjärna fungerar.
Självklart kan man bli irriterad på barns ”pranks” men att strypa, hänga ungar i luften via deras kläder, putta omkull dom….?????
Nä. Fy vad jag tappar förtroendet för vuxna människor. Vi som ska finnas som trygghet och stöd i samhället för unga vuxna. Föregå med gott exempel, förhindra misshandel och mobbning.
Så…
Over and out för nu!
Dags att rensa huvudet lite.. Det har varit så många läkarbesök och bokade tider överallt de senaste tre dagarna. Mina tre lediga dagar jag haft! Inte en sekund av vila eller återhämtning, vilket den lediga tiden egentligen ska bestå av.
Sara är nu insatt på ELVANSE för sina ADD-symtom. Började i fredags för en vecka sen & på måndag ska det följas upp med blodtryck och puls kontroll på Bumm. I tisdags var jag med henne till folktandvården för att begära en prövning för tandställning till ”specialisten”. Nu ska den sk specialisten sitta och bestämma om hon kan få det beviljat och underlaget denna person ska bestämma det utifrån är 3 fotade bilder på Saras tänder/mun & via 2 rader text den hennes tandläkare.
Nu har vi ju inte fått svar ännu om det blir avslag eller ej, men redan nu är jag förbannad över att någon som aldrig träffat Sara, pratat med henne, fått höra hur hon mår psykiskt av sina sneda framtänder, ska avgöra om hon ska få hjälp med tandställning eller inte…!
I onsdags var det ett annat bokat besök och efter det åkte jag och var med Max i hans skola. Det finns vissa saker han säger som får mig att ”hajja” till och känner att något inte står helt rätt till i skolans miljö. Självklart var typ 20 elever i hans klass sjuka just denna dag och jag fick inte riktigt den inblicken jag ville ha. Så ska ta en dag längre fram i vår och vara med en heldag då.
Igår, torsdag var det dags för halvårskontroll på Reumatologen på ALB Solna karolinska. Ny läkare, kanske den hon ska ha nu några tillfällen framöver. Mycket noggrann läkare, hon läste på ordentligt och jag verkligen grundlig i att lära känna Sara och få veta hur hon mått/mår och vad som ska kollas extra osv. Nya remisser till Olmed, nya prover för att kolla TSH, prover för Humira, prover för att se om Saras kropp motarbetar Humiran. Fick rådet att boka tid på Gyn ganska omgående, för att hennes mensvärk inte alls är ”normal”.. Alltid massa ”nya” saker som tillkommer känns det som, aldrig att vi går dit och bara ”allt är toppen, inga konstigheter, ses om ett halvår”… Det händer lixom aldrig..
Idag har Sigge feber. Såklart! Så nu är jag ”ledig” men hemma med sjukt barn. Helgen är det inga jobbpass inbokade, utan ”ledig helg” med alla barn hemma och sjuka barn bland dom! Känner mig lite sliten faktiskt! Eller inte sliten, men trött. Vill verkligen få möjlighet att VILA. Sova några extra timmar och bara njuta av tystnad och lugn. Kunna ligga på rygg i soffan, stänga av teven, stänga av ljud och vibration på telefon och höra absolut ingenting.
Jaja, vem är jag att gnälla egentligen! Finns de som har det betydligt värre men som inte klagar för det. Bara att tänka positivt och köra på… Rakt in i kaklet bara.
Tack för att Du kika förbi!
Puss puss Divan
Haft sammanlagt 6 kvällspass med en dag ledig.. ”Ledigt”… Om man anser att man på sin lediga dag har barn hemma med feber och snuva, tvättbart som attackerar, golv som behöver dammsugas och skuras. Det är vad ”en ledig dag” innebär när man arbetar inom vården. Jag är psykiskt så utmattad just nu. Minsta ord, röstläge, pryl kan få mig att gråta.. Jag kan inte ta emot kritik, varken positiv eller negativ.
Jag känner i hela min kropp att något mer kommer hända snart.. Det är inte bara Kalles död som hänt, utan något mer kommer… Jag vet inte vad, men känner mig smått orolig..
Tårarna rinner.. Oron kryper i ryggraden.. Ångesten lurar bakom varje hörn och vill äta upp mig..
Men jag orkar fortfarande lite till. Jag ska och jag kan.
Fick ta en semesterdag på torsdag då jag ska ta bort stygnen ur munnen. Det är sååååååå välbehövligt! Det är otroligt välkommet just nu. Efter ikväll är jag ledig 5 dagar! Ska bli så skönt. Hoppas jag.. Bara barnen håller sig friska.
Nu ska jag fortsätta kämpa i mig kaffet, sen sätta på mig stödstrumpor och förbereda inför att åka till jobbet. Sista kvällen innan långledigt!! Jippie!!!
Ha det fint allihopa!
Idag var en sådan morgon..
Allt som varit, med tanden, tandläkarskräck, tungt på jobbet, sjuka barn, Kalle som dött, minimalt med sömn… Jag bara grinade! Tårarna sprutar!
Stress stress stress…
Alla måsten, alla bokade läkarbesök, hinner inte sålla bort eller för den delen handskas med mina känslor. Allt hamnar i skymundan inuti mig tills jag nu bara exploderar..
Saker som sker och händer människor i min omgivning. Människor som lever farligt… Varför?
Känner mig som en kass mamma, har aldrig tid att sitta ner med barnen.
Jag längtar så till min lediga helg som nu kommer. Ska bli vansinnigt skönt! Och behövligt.
Allt snurrar. Måste duscha. Måste skynda mig.. Inte bli sen till jobbet..
Måste.. Alla dessa måsten…
Jösses vad tungt vi haft på avdelningen sista tiden. Helt sjukt höga vårdpoäng på alla grupper.
Men allt går om man vill. Bara kämpa på! Det är trots allt inte jag som är sjuk..
Nu är det tredje kvällspasset som väntas imorgon, och hoppas innerligt att det kan roddas om lite eller att iaf några ska vidare på rehab.
Men attans vad kul jag ändå har på jobbet. Idag var jag x för första gången. Hade fullt upp hela kvällen, men fann ändå tid att tvätta sköljen, städa expeditioner, fylla på skåp, tvätta o städa behandlingsrummet.
Riktigt kul att ha lite mera att göra, eller snarare annat att göra!
Jaja, nu ska jag läsa, lämna 3 små troll imorgon o sen vila.
Idag blev aset vräkt! Den där sketna tråkiga tanden som faktiskt lagats 2 ggr men sen ändå gått sönder och tillslut plågat mig med smärta..
Idag blev den efter 45 minuter utdragen. Tandläkaren var helt fascinerad, tydligen sitter mina rötter fast i tandbenet som berget. Hon var nästan helt svettig efter uttagningen. Jag, ja, jag tror jag dog typ 3 ggr, glömde andas 3475 gånger, svimmade av och till.. Näe, kanske inte riktigt så dramatiskt. Men hela besöket tog 1 timme. Jag fick 2 tabletter lugnande vid 12.00. Vid 12.45 började hon bedöva, och vid 13.00 började matchen med att få ut tanden. 45 jävla minuter för att få loss rötterna. De satt verkligen så hårt fast! Hon hade aldrig sett något liknande.
Nu är den ute iaf. Kaputt! Känns så skönt.. 3 stygn fick sys, men det känns bara skönt tycker jag, att det inte är ”öppet” och fladdrar runt därinne.
Ska äta en låg dos Kåvepenin i 7 dagar för att inte riskera att få tandinfektion.
Hungrig är jag, men äta kan jag glömma. Bedövningen har inte släppt helt, så blir nog soppa och yoghurt senare.
Imorgon är jag ledig! Känns skönt, sen jobbar jag dag på onsdag, kväll torsdag & kväll lör-sön.
Detta var en pytteliten uppdatering om det stora jag gjort idag. För mig var det ett enormt stort steg att ens komma iväg till tandläkaren. Så jäkla stolt över lilla mig!
Puss puss
Vi slapp iaf att vara magsjuka under julen. Det var första ggn på måååånga år. Jag hade en bruten lilltå dock och innan hade jag fått kristallsjukan.. Och Ebba hade ögoninflammation och öroninflammation. Så sjukdomar har vi haft, men bara hos mig och Ebba.
Men nu, när 2020 börjat, då kom den förbannade magsjukan även till oss. Började hos Ebba. Sen blev Noel sjuk. Gick ett par dagar och på söndagseftermiddagen började Sigge kräkas. Så jag vabbade i måndags. Igår började Max säga att han mådde illa. Förberedde med hink och allt, men än så länge inget. Nu får barnen vara hemma veckan ut. Dels för att på E & S förskola cirkulerar magsjukan hej vilt och vi tänker fan inte riskera att det kommer en vända till. Jag jobbar hela helgen, vilket jag ser fram emot just nu.
Att bara få lämna hemmet, lämna alla ljud, alla ungar, allt plock som blir extra när ungarna är hemma. Lämna all disk.. Bara lämna ”mamma-Johanna” hemma och gå och jobba och vara undersköterska och kanske faktiskt få lite uppskattning för vad man gör för en annan människa. Bara känslan att få vara en glad vuxen är så himla mycket värt.
För även om jag älskar mina barn, så är det ett rent helvete att vara ”ledig” från jobbet men samtidigt vara hemma med sjuka barn.
Igår hade vi tvättstugan 10-14. Det behövdes efter all turbulens här hemma och ungar som byter kläder ”on/off” och filtar och lakan osv. Mitt i allt så fick jag äntligen tummen ur och fick städat i lägenheten. Har inte haft någon direkt ork eller lust att hålla rent under typ hela december månad.. Så det har varit så sjukt äckligt och skitigt på golven. Massa leksaker och skit överallt som alla bara går förbi, gärna sparkar på, men inte fan plockas det upp!?! Livet med många barn och trötta föräldrar 🙄
Sara är ute på sin första APL i gymnasiet. Hon är på en salong i Fruängen ” Salong Beauty solution by Anna, och Sara fixade så att jag fick komma dit och få hjälp att börja ljusa upp mitt hår. Jag har nu insett att mitt egna krig mot de vidriga GRÅ som kommit inte längre fungerar. Jag har färgat, tonat, färgat igen, men inget funkar! Färgen/toningarna släpper från just ett gråa efter knappt 2-3 veckor. Så jag fick den briljanta idéen att jag ska bli blond!!!
Hmm, nu undrar jag om det var en av de smartaste idéerna jag kläckt, men nu är jag iaf väldigt ljus.. Blond= nej. Men gul, lite vit, orange, lite brun.. Ja, jag är en cocktail av gula/orangea färger! Jippi, perfekt nu till påsken som kommer!
Nu har jag dock ett filter på bilden, så lite gulare/mörkare är jag egentligen.. Ska tillbaka och jobba bort det gula/orangea om 2 månader, nu ska håret få vila och jag ska använda silverschampo, inpackningar och vara lite snäll mot det. Sara fick dessutom klippa av ca 10-15 cm innan jag blekte. Var så Trött på mitt slitna och tråkiga hår..
Ja, vad mer kan jag skriva här.. Kände nog mest för att bara uppdatera lite och rensa ut allt ur huvudet.
Ha det gott allihop! Hoppas att 2020 blir ett bra år för alla!
Kram kram
~Alltid En Diva~ 