Ibland brister det~

Idag var en sådan morgon..

Allt som varit, med tanden, tandläkarskräck, tungt på jobbet, sjuka barn, Kalle som dött, minimalt med sömn… Jag bara grinade! Tårarna sprutar!

Stress stress stress…

Alla måsten, alla bokade läkarbesök, hinner inte sålla bort eller för den delen handskas med mina känslor. Allt hamnar i skymundan inuti mig tills jag nu bara exploderar..

Saker som sker och händer människor i min omgivning. Människor som lever farligt… Varför?

Känner mig som en kass mamma, har aldrig tid att sitta ner med barnen.

Jag längtar så till min lediga helg som nu kommer. Ska bli vansinnigt skönt! Och behövligt.

Allt snurrar. Måste duscha. Måste skynda mig.. Inte bli sen till jobbet..

Måste.. Alla dessa måsten…