~Bara jag~, ~Varför~

Idag mår jag inte bra~

Idag är en sån här dag då alldeles för många känslor överöser mig med sin närvaro, tankar jag försökt trycka undan exploderar i mitt huvud. Idag är en riktig skit dag!!

Tårarna rinner, hjärtat slår, tankarna går åt helt fel håll, jag försöker ställa mig stabilt och andas.. Men idag, är det svårt.

När en tanke väl börjat ”rota sig” går den inte att stoppa. Den leder till flera tankar och frågor och det blir övermäktigt för mig. Helst vill jag svepa en liter alkohol och bara försvinna bort, men det privilegiet har inte jag. Vilket kanske är tur.

En sak hände imorse, EN SAK!!

Det startade igång den obehagliga och negativa spiralen i mig och nu är jag på botten av botten, typ i underjorden, och jag hittar inget att greppa tag i och få mig bort ”därifrån”!

Jag måste bara genomlida detta, allt dåligt samvete, all ångest, all panik, all destruktivitet. Det värsta är att jag är så medveten om att just det som hände imorse inte behövt hända, om jag planerat annorlunda och om jag istället bett om att få låna pengar för att åtgärda problemet istället för att vara en stolt jävla idiot!!

Min kropp flämtar efter luft och syre, min hjärna vill bara avsluta allt.. Mitt hjärta säger till mig att härda ut= Du Har Varit Med Om Värre!!

Så, om Du är en sån person som brukar prata med mig, Ring Inte! Jag har inte syre till att prata. Jag har inte koncentration till att lyssna & svara. Jag behöver bara vara för mig själv, kämpa själv, tänka och andas mig ut ur det här mörkret! Jag kommer snart tillbaka.. Ge mig lite tid bara!

Jag mår bara inte så bra just idag..

~Bara jag~, ~Härligt~

En riktigt bra dag~

Det har varit tufft senaste dagarna. Jag har varit stressad, rädd, orolig så pass att jag mått illa.. Känslorna har inte alls varit i balans.

Igår gjorde jag, eller genomgick, något som för mig blev som en inre seger.. Jag gjorde det som är bäst för mig. Hur jobbigt det än är, hur psykiskt påfrestande det än är, och framförallt en påminnelse om en förnedring som måste upprepas för att jag ska känna att jag gör rätt. Gör rätt för mig!

Idag kom Ryggraden hit. Med CaffeLatte! Och hennes sjuka tankar, ompacknings-mani, påsar osv. Min Crazy BagLady! Vi fixade klart uttunningen av hennes långa o lockiga hår och sen färgade vi underhåretbi en fantastiskt läcker ”stålgrå/blå” färg. Gjorde även som en ombre i topparna i övre håret. Eftersom hon är så ljus vanligtvis så ploppade hennes ögon fram, de blir typ turkosa när hon färgat åt det mörkare hållet. Så fantastiskt vackert!

Tessa! Ryggraden! Crazy BagLady!

Efter att håret var fixat och massor av kaffe drog vi en snabbis till Dollarstore.

Snabbisen blev bara 2 timmar i butiken! Jag har nog aldrig gått så länge inne på DS!!

Hittade en poster. Den är så himla enkel egentligen, men just den enkelheten tilltalade mig massor. Jag ser något i den som berör mig. Den ger en känsla av kärlek, oskuldsfullhet, omtanke o vördnad, baket, ärligt, respekt, värme.

Varför känner jag så starkt för motivet..?

På fredag fyller min Brorestor 45 år! Mamma har handlat lite så vi ska fixa lite plockmat och fira honom. Ska bli trevligt!

Nu ska jag krypa ner o läsa om Psykopaten Silfverbielke. Imorgon ska jag upp vid 9:o för att möta mamma o handla o sedan ska jag skjutsa min vackra dotter till ett möte.

Alltid massor att göra, oavsett min vecka eller inte.. Men, jag klagar inte. Jag vägrar klaga över hur mycket extra tid jag får med mina barn. Det bästa jag skapat, det viktigaste i mitt liv. Därefter kommer min Ryggrad! Utan henne; ingen H a N N a..

AttAtt kära läsare! Tack för titten! Hopps vi ses igen!

Kram! Kyss! Kärlek! Respekt! Hänsyn! Ödmjukhet!!

~Bara jag~

Min kamp mot vikten~

Har gett en helt overklig utdelning!

Jag har valt sen jag började träna, promenader och cirkelträning hemma, att inte stirra mig blind på vågen. Jag bestämde mig att bara ta en startvikt och sedan vänta tills jag själv kände att jag gått ner och då först ställa mig på vågen.

Startvikt: 93,6

Vikt efter ett tag med träning: 87,1

Jag har mätit magen, bröst och lår. Sammanlagt i centimetrar har jag minskat ca 30 cm i omfång. Det var när jag mätte mig för ca 1,5 mån sen.

Idag, efter att ha gjort mitt halsprov & hängt tvätt, fick jag för mig artiga skulle väga mig. Jag trodde på riktigt att jag skulle ligga kvar på 87 kilo, minst. Träningen har varit lite ostrukturerad sista tiden och enda promenaderna samt motion är med Ziri och på jobbet typ.

Iaf, min vikt idag är 79,8 kilo!!! Jag var tvungen att kolla och göra om både 1 och 2 gånger. Tänkte att ”Nä, det är del på vågen.”

Det är inte fel på vågen! Senast jag vägde under 80 kilo var innan jag blev gravid med Sara. Om jag minns rätt vägde jag nog 82-84 kilo vid inskrivning på mvc.

Det känns så sjukt! Att jag gått ner 13 kilo i kroppsvikt och minskat så många centimetrar. Nu fattar jag varför alla byxor är för stora.. Varför ingen bh passar längre.. Jag är både förvånad och stolt såklart!

Jag började kämpa mot övervikten för att min rygg är i så pass dåligt skick. Min läkare rådde mig att försöka gå ner för att avlasta ryggen samt träna upp musklerna runt ryggraden. Jag kände att det var dags att ta tag i det hela ordentligt, då jag har många år kvar att jobba och ryggen är väldigt viktig när man arbetar inom vården. Att jag skulle få såna här resultat trodde jag aldrig. Jag som är världens lataste människa, som kan ge upp väldigt lätt nr det blir för svettigt eller jobbigt.

Nu fick jag känslan av att jag är superduper stark och ska fortsätta framåt och uppåt (neråt)!! Eller börja träna upp endast muskler nu, i buk och rygg. Omvandla det dallrande fettet till muskler!

Idag har jag plockat, tvättat, hängt tvätt, bäddat rent E’s säng. Tagit emot mitt halsprov. Pratat med svägerskan i telefon. Jag har haft en bra dag ändå. Det går bra.

Imorgon är en ”jobb” fast för min del en till sjukdag. Så, Hej Hopp!

Kramen pussen

~Bara jag~

Träningspepp och sjukdomar~

Ingen bra kombo alls?

Men, eftersom jag inte vill att viruset helt ska ”äga” mina lungor, så rör jag på mig så passa att alveolerna iaf får arbeta lite med att ta in och ge ut syre. De får helt enkelt lite ”underhållsarbete” i en pissigt tråkig period.

Igår sjukskrevs jag en vecka. Jag tror att viruset börjar ge med sig, även om det går sjukt långsamt, men jag känner ett hopp till att den här veckan är den veckan då det vänder! Längtar tillbaka till jobbet så jaga blir knäpp. Saknar mina arbetsuppgifter och kollegor! Längtar efter att få vara lite social med vuxna igen. Så, nog om virus och sånt, nu räcker det för idag!!

Noel åkte iväg på sin klassresa idag. De ska åka till Adventura på Barnens Ö, ha aktiviteter, äventyrsutmaningar, paddla kanot, grilla, umgås och övernatta. R åkte med som klass-pappa. Sammanlagt är det 6 pappor med och deras Lärare. Lite kul att det är endast pappor som åker tycker jag. Jag var först planerad att åka, men som Du läst ovanför redan, så går inte det. Jag hoppas att de får riktigt roligt och att de får fina minnen för livet! De har kämpat så hårt sista året att få ihop en bra klasskassa, hade det funnits ett åtagande redan från årskurs 4 så hade de säkert haft minst det dubbla och kunnat göra en längre resa ihop, men alla barnen är så glada att de ändå fick ihop till Adventura. Tänk att Noel börjar högstadiet efter sommarlovet 🙈 Alltså, hur gick det till??

Så idag är jag ”gräsänka” med 4 barn. Ska ta mig ut på en promenad vid 15 så kan jag hämta Max, Ebba & Sigge vid 16 tiden. Kanske stanna ute en stund så att de får springa av sig och bli härligt trötta till kvällen. Tänkte ställa mig och förbereda middagen om någon timme, så har jag mera tid till att umgås med mina tre små trollungar ikväll! Lite mysigt är det när vi föräldrar delar på oss. Jag får möjlighet att göra allt på mitt sätt, utan att bli störd eller att R ska lägga sig i eller störa. Men guuud vad konstigt det lät, men den som förstår, förstår!!

Nu ska jag hänga en maskin med rentvätt, sen ligga på soffan en stund innan middagen ska förberedas.

Puss och Hej!