Etikett: trött

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Semester, men känner bara panik~

Jojjo

Så mycket känslor som drar igenom min kropp & knopp.. Allt på en gång samtidigt vill jag egentligen ingenting. Känner ångest över att jag har semester, känner ångest över att redan mina 5 första dagar är över.

Varför är livet så himla knepigt att leva? Varför ska vissa ha det så jobbigt med krav, tankar, känslor? Varför påverkas jag så hårt av mina tankar?

I tisdags fyllde min brorson år. Firades med närmsta familjen i vacker miljö. Så himla kul att träffa honom. Tänk att han fyllde 18 bast! Helt otroligt.

Jag saknar mina söner så mycket. De är med R på landet och jag längtar efter dom så himla mycket. Samtidigt vill jag inte åka ut i flera dagar, kan inte lämna Tezzla för länge. Och jag vill inte att de stackars barnen ska komma hem och bli uttråkade i lägenheten. Efter maten tog jag, Sara & Ebba en promenad.. Vi hittade en mängd smultron. Lite mysigt. Det var skönt att bara strosa ute och komma bort från lägenheten. Nu ligger jag i sängen och känner klumpen i magen sakta växa sig större. Känner hur andningen påverkas. Känner tårar bränna.. Känner hopplöshet.

Imorgon ska jag ta mina döttrar o åka o handla. Köpa hem lite mat till frysen & frukt! Saknar frukt. Kanske handla så vi kan gå ut och äta imorgon. Vädret verkar iaf vara fortsatt bra ett tag till.

Vi får se. Imorgon kanske jag mår hur bra som helst. Man vet aldrig.. Man kan alltid hoppas.

Jag orkar inte skriva mera.. Ska drömma mig bort i en bok och hoppas på sömn hela natten.

Puss Jojo

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Sakta framåt~

Jojjo

Eller bakåt, just nu är allt bara kaos i mitt huvud. Känner att det är mycket nu. Jag längtar till att få ledigt, på riktigt, med barnen. Att orka ge mera av mig själv. Just nu är jag inte en fullt presterande mamma eller människa.

Det är så mycket, jag ska bli helt frisk så jag kan jobba. Längtar dit kan jag säga.. Jag hjälper mamma så mycket jag kan, med att handla, eller jag gör det när hon ringer såklart. Men det blir mycket. Det är ganska mycket på en gång.

Jag är trött. Jag är pigg. Jag sover och sover men är ändå trött. Min man är allmänt tjurskallig och ganska tråkig för tillfället. Har en taskig attityd, och känns inte alls kul. Men han är oxå trött. Det vet jag. Jobbet tär, han längtar efter ledigt han med. Barnen är aldrig trötta. Inte de tre yngsta. De är pigga tills dess att ögon slår igen och direkt de öppnar dom på morgonen är energin på topp. Jag är inte ens i närheten av vad de orkar. Ändå kämpar jag med att hinna med alla deras behov, hundens behov, att vila och ta hand om mig själv, att röra på mig för att kanske få en bättre omfördelning i knoppen av att bli ”bra” trött och att bli ”bättre” pigg när jag är vaken.

Det är säkert bara en ”pre-semester” svacka, men usch vad jag bara vill stoppa tiden, frysa allt och alla runt om mig så jag bara kan ”lalla” på i min egen takt.

Alltså hur coolt vore det inte att kunna göra så? Det är ju den bästa superkraften någonsin!

Nu ska jag poppa popcorn innan jag ska dejta Mr John Blund! Förhoppningsvis, om han inte hoppar över mig inatt..

Puss på Er!

Var försiktiga! Tänk först en extra gång ALLTID!

~Familjen~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Uttråkad och trött på att vara trött~

Jojjo

Nu har jag fått nog av att vara sjuk. Jag vill inte alls vara hemma längre. Jag vill gå till jobbet och prata med lite mognare människor än mina barn. Få vara social med andra vuxna. Även om vi kan bete oss som knäppa ungdomar ibland.. Min förkylning har ändrat karaktär igen.. Näsan rinner igen, rinner konstant! Och nyser hela tiden. Hade det inte varit för att jag även har ont i halsen och hostar skulle jag faktiskt tro att jag är pollenallergiker.. Nu är jag inte det, vad jag vet.. Överlag är jag så himla trött på det här nu. Trött på corona. Trött på virus. Trött på Covid-19..

Jag vill ha en normal vardag tillbaka. Där jag går till jobbet, barnen går på dagis och skola, man äter middag efter vardagliga rutiner, städar som vanligt. Nu blir det ibland manisk städning vissa dagar, för att jag är så vansinnigt uttråkad, eller så blundar jag bara för skiten och mår psykiskt skit för det istället.

Hela den här situationen som Corona skapat, gör att jag och min äldsta son bråkar mer än vad vi någonsin gjort. Vi blir osams för inget. Han kallar mig saker han aldrig gjort förut. Han har en attityd som får mig att tappa andan ibland. Ett språk som gör mig helt vansinnig och det vet han och därför trycker han extra på just det, han vet att jag blir arg, och kan sitta och skratta mig rakt upp i ansiktet när han lyckats.

Känner en enorm oro inför hans umgängen. Vissa han hänger med lurar jag inte alls på, och jag gör mitt yttersta att förhindra att han träffar dom. Men självklart lyckas jag inte alltid. Vi får veta mycket om vart han är och vilka han är med, har goda kontakter med våra lokala Fältassistenter, nattvandrar-grupper, och andra föräldrar. Men allt vet man ju inte, såklart, men en hel del mer än vad han tror. Han är verkligen i en helt fruktansvärd 13 års fas. Han är sååååå mycket tonåring i hans lilla kropp. Han vet inte vad han känner och inte känner & hans språkstörning har exploderat på sista tiden. Han kan knappt styra hur högt han pratar, han går runt och visslar, ska han säga något så skriker han fast det är helt knäpptyst runt honom. Jag fattar ju att han har ett inre kaos just nu, och han har väldigt svårt att förstå Corona situationen och allvaret i det, många saker har rubbats och blivit annorlunda, och det här blir omfattande mycket ostrukturerat i hans huvud och kropp… Jag kan förstå det. Men jag vet inte hur mycket mer jag själv orkar heller. Hur länge till jag kan hålla alla känslor någorlunda i balans, försöka att vara logisk och pedagogisk. Jag börjar ta slut som mamma. Jag vill ha en vecka för mig själv i skogen i ett tält, utan telefon, men en radio vore trevligt, där jag kan sova, skrika, gråta, slå på träd och bara vara jag. Ladda upp mig själv igen. Säger bara Fuck Vuxenansvar & Fuck Corona & Fuck Tonårstrots!

Det händer inte så mycket här just nu. Sara har sina studier på distans. Idag ska hon ha Hantverk, gissar på att jag får vara ”modell” för någon sminkning eller frisyr.

Igår var det dags igen för hennes spruta mot reumatismen. Den här nya medicinen gör ont när den sprutas in. Den svider tydligen jätte mycket. När jag ska ge henne den så känns det som att vi är tillbaka till när hon fick Metotrexat i injektioner som 7-9 åringen. Hon grät, skrek och gjorde motstånd, men den medicinen gjorde henne sjuk. Hon fick biverkningar av själva Cellgiften mer än vad cellgifterna hjälpte hennes leder. Humiran som hon fick, det biologiska läkemedlet, för ca 1,5 år sedan, har varit ”lättare” att ge. Har inte gjort ont att ta. Men då byggde hennes egen kropp såklart upp anti-kroppar MOT Humiran så den fyllde ingen funktion. Nu får hon då Elebra, ett annat biologiskt läkemedel, som gör ont att ta. Igår låg hon och gömde sig för mig i 40 minuter sen var det en kamp att få ge henne sprutan, sen grät hon i en timme, gömd under sin huvudkudde i sin säng. Jag hatar att vara den som sticker henne. Hatar att se hennes panik och ångest över att få ont av injektionen. Hatar att nu ska vi göra det här 1 gång i veckan. HATAR REUMATISM!! Hatar JIA!! Hatar att hon fick reumatism. Jag vill ta över den sjukdomen. Jag önskar att det fanns en forskning kring att föräldrar kan få överta deras barn kroniska sjukdomar. Jag vill inte att hon ska lida. Jag vill överta allt! Varför just hon???

Usch, börjar känna av huvudvärk igen, fan, den har varit borta i 2 dagar. Nu slog den till igen..

Vi hörs 🖤

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Sjukt less på sjukdomar~

Jojjo

Här går såklart bara allt runt och runt och runt. Är man 7 i familjen så blir det väl så, ganska självklart egentligen. Och under rådande Corona kris så är det extremt hårda riktlinjer naturligtvis. Men det är jobbigt. Jätte tungt fysiskt och psykiskt. Känner mig otroligt frustrerad. Varje gång ett av barnen inte snorar på typ 5 timmar så börjar de helt plötsligt hosta sig blå och astmamedicinen måste ges och näsan öppnas som en kran..

Frustration! På HÖG nivå.

Så vad gör man då när man sitter som i karantän?

Jo, har städat balkongen. Städat hemma. Kollat på nya ”Dora utforskaren” på tv ca 17 gånger då Ebba & Sigge älskar den. Och ja, jag måste medge att den är faktiskt riktigt bra gjord om man sett den tecknade serien som gick på tv för x-antal år sedan.

Igår, när ungarna somnat så passade jag på att se på lite ”vuxnare” film, nej inte sån vuxen tv, utan det blev först en komedi, Like a Boss, så himla bra. Älskar den typen av ”tjej-filmer” och skådespelarna är så jäkla bra.

Rekommenderar den starkt.

Efter den gick vi en nivå högre i vuxenfilmerna och såg The invisible man

Den var riktigt bra. Lämnade lite till ”fantasin” med slutet men absolut bra. Och Elisabeth Moss är en av mina absoluta favorit skådespelerska. Hennes roll i THE HANDMAIDS TALE på HBO är ju helt jävla amazing. Vilken kvinna. Har du inte sett den serien så är den ett MÅSTE!

Ja, vad gör vi mer? Möjligen om orken finns så ut på promenad, mest för friskluftens skull. Orka gå eller springa för mycket går inte helt, med tanke på astma och små lungor.

I fredags, 17/4, så lämnade min mammas ”partner” jorden. Hon som stått vid mammas sida i vått och torrt varje dag i 12 år. Älskade Krissie orkade inte längre. Cancern hade spridit sig mycket bland hennes juver, hon ville inte äta, inte jaga boll, inte ens gå på promenad, kunde inte ens sätta sig och kissa.. Sista dygnet för henne blev hon dålig väldigt fort.

Min älskade lillasyster på 4 tassar. En fantastisk hund på alla sätt och vis. Minns dig för alltid med glädje och massa kärlek fina Jullan 💖

Idag försökte jag mig på att städa. Svetten rann och jag blev äckligt blöt. Kändes som värsta fys-passet på 1,5 timma.

Ebba knäckte idag koden för att cykla på 2 hjul. Blev ca 20 minuter ute på gården med deras cykla och sparkcyklar och hon lärde sig direkt. Trampade på runt runt och runt. Nu sitter de utslagna i soffan efter att ha tittat på Dora och just nu otecknade Skönheten & Odjuret.

Ha det fint!

Kram

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Sjuka~

Jojjo

Nu är jag trött på att vara just trött och sjuk. Jag är så mega less på mina barn som är sjuka då de tyvärr inte har förstånd att vara ”hängiga, medtagna, trötta och lite lugna”.. Utan E & S är emellanåt UPPE I TAKET och röjer. Ebba får dock en sjukt jobbig hosta när hon varit igång 10 minuter, så när hon inte längre kan fara runt längs väggar tak & golv, så hostar hon frenetiskt och blir skitförbannad på hostan och då lägger hon till ett hysteriskt ”gris tjut” som gör att jag kryper ur mitt eget skinn. Sigge älskar att provocera. Han är inne i en period av ren och skär 3 års trotts & hans dagar går ut på att reta gallfeber på mig, på pappa, på syskonen, på stackars lilla hunden. Han kan ta en tidning, slita den i småbitar och strö i hela lägenheten.. Han tar tofflorna från hallen och kastar mot fönstren så att blommor och lampskärmar flyger. Han tar SKORNA i hallen och ställer på rad.. Rad inne på toaletten, rad inne på golvet i deras rum, rad innanför ytterdörren!!! Fast vi har en stor jävla skohylla så ska den gapa tom!!!!

Saras gymnasieskola har stängt. Den har gått i karantän. Men de har en väldigt bra plan för att få hemstudierna att fungera. Redan när skolan vanligtvis börjar så ska eleverna logga in på sina datorer där de sen har en ”gruppchatt” med läraren. Så just nu läser hon svenska. Framför datorn. I sitt rum. Med mentor och klasskompisar. Riktigt bra planering som faktiskt kommer att fungera.

Tror inte att Noels skola kommer att kunna få till det lika bra med skolarbeten på distans som Gymnasierna. Där gäller det att vi, föräldrar, måste hjälpa och stötta och se till att barnen i mellanstadiet sköter sina uppgifter. Men men, än har inte låg-mellan-högstadierna stängt.

Jag har fortfarande ont i kroppen, ont i halsen, hosta och är så jävla trött 24/7.. Och jag längtar till jobbet. Jag längtar tillbaka till den sociala kontakten. Att få prata med vuxna människor (i alla olika nivåer av ”vuxenhet”) att skratta, få hjälpa och stödja en annan människa, få lugna och trösta, få vara uppskattad.

Jag saknar min lilla AsianCrazyCatWomen- Linda! Så jävla mycket! Saknar ditt leende, din glädje, din pyttelilla mini kropp, din perfekta mage som bajsar konstant, din alldeles underbara HUMOR som verkligen är exakt som min. Din kunskap och ditt sätt att ta hand om patienter. JAG SAKNAR DEJ!!! For Fuck Sake!

Jag saknar min mamma!!!! Som jag inte kan träffa alls just nu. Annars brukar vi iaf ses 1 gång i veckan.. Nu har hon varit och handlat mat åt oss och lämnat utanför dörren. Hon ringer varje dag för att kolla hur vi mår, men det är ju inte samma sak. Jag vill krama min mamma. Jag vill skratta med henne. Ja, jag saknar mamma så mycket! Min fina lilla mamma.

Min Spättan!!! Vi brukar oxå kunna dejta en gång i veckan, beroende på hur mitt schema ser ut. Men nu kommer vi inte kunna ses på några veckor. Hon är en sån där som tillhör ”riskgruppen” hon har astma & allergier, väldigt känsliga lungor, får lätt lunginflammation eller halsfluss, så jag vill ”inte” träffa henne pga det. Sen är hennes föräldrar multisjuka och jag ser hellre att hon kan kolla till dom än att riskera att dejta mig och dra på sig något som går över till både henne själv och dom.

Ja.. Jag saknar mitt vanliga liv! Allt det här vanliga som att åka till jobbet, gå och handla, åka o storhandla, kunna hälsa på grannar utomhus osv. Jag tar alltid hunden efter maten. Då får jag möjlighet att gå ut, själv, i luften, och njuta av lite blåst och friskluft. Men det är det enda jag går ut. Jag vet ju inte vad jag när på. Är det en vanlig förkylning? Är det en snäll form av COVID? Jag vet inte, eftersom Sverige valt bort att ta prover på människor. För att de inte vill att STAPELN på smittade ska fortsätta stiga. Istället så struntar vi i att ta prover, stapeln går ner, Sveriges befolkning luras in i en falsk trygghet om att antalet smittade i Sverige inte alls är särskilt hög. Detta är rent vansinne. Det är att leka med människors liv och hälsa! Jag har en kollega som blivit så otroligt dålig. Hon har åkt ut och in på sjukhus, med feber, extraslag på hjärtat, ledvärk mm, men sjukvården vägrar testa henne för Corona! För att det är för dyrt. Hon kostar för mycket pengar om hon läggs in, hon som under flera veckor knappt fått i sig näring, fått diagnos på diagnos, och nu även fått TJATA till sig en lungröntgen som visar på lunginflammation.. Ändå blir hon inte testad. Ändå blir hon inte inlagd för observation. Hon, som dessutom, är vårdpersonal. Skulle hon haft minimala symptom och istället gått och arbetat hade Hon fört viruset vidare till våra akut sjuka på avdelningen. Och personal. Och De kanske skulle få de symptomen Hon nu idag faktiskt har… Fattar ni hur sjukt lilla Landet Lagom Är?????

Så snälla Regering! Snälla Folkhälsomyndigheten! Snälla Socialstyrelsen! Börja berätta sanningen och sluta upp att lura folk. Börja ta prover igen, låt de med uppenbara jobbiga symptom få en plats på sjukhus och övervakning.

Så, nu har jag skrivit av mig för idag. Nu ska jag fortsätta titta på Trassel med Ebba & Sigge. Fortsätta vårt fantastiskt roliga liv i isolering.

Ta hand om Er!

Fokus ligger mycket på handhygienen, men glöm inte bort att det är de sociala kontakterna som behöver MINSKAS! Undvik att träffa vänner. Undvik folksamlingar! Undvik buss och tåg i den mån det går. Minst symptom på förkylning innebär enorma risker för äldre och riskgrupper. Så ta Ditt Ansvar! Var en Bra Medmänniska. Håll ditt avstånd!

Puss puss Divan 💋

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Tungt~

Jojjo

Jösses vad tungt vi haft på avdelningen sista tiden. Helt sjukt höga vårdpoäng på alla grupper.

Men allt går om man vill. Bara kämpa på! Det är trots allt inte jag som är sjuk..

Nu är det tredje kvällspasset som väntas imorgon, och hoppas innerligt att det kan roddas om lite eller att iaf några ska vidare på rehab.

Men attans vad kul jag ändå har på jobbet. Idag var jag x för första gången. Hade fullt upp hela kvällen, men fann ändå tid att tvätta sköljen, städa expeditioner, fylla på skåp, tvätta o städa behandlingsrummet.

Riktigt kul att ha lite mera att göra, eller snarare annat att göra!

Jaja, nu ska jag läsa, lämna 3 små troll imorgon o sen vila.

~Bara jag~

Vidriga magsjukor~

Jojjo

Vi slapp iaf att vara magsjuka under julen. Det var första ggn på måååånga år. Jag hade en bruten lilltå dock och innan hade jag fått kristallsjukan.. Och Ebba hade ögoninflammation och öroninflammation. Så sjukdomar har vi haft, men bara hos mig och Ebba.

Men nu, när 2020 börjat, då kom den förbannade magsjukan även till oss. Började hos Ebba. Sen blev Noel sjuk. Gick ett par dagar och på söndagseftermiddagen började Sigge kräkas. Så jag vabbade i måndags. Igår började Max säga att han mådde illa. Förberedde med hink och allt, men än så länge inget. Nu får barnen vara hemma veckan ut. Dels för att på E & S förskola cirkulerar magsjukan hej vilt och vi tänker fan inte riskera att det kommer en vända till. Jag jobbar hela helgen, vilket jag ser fram emot just nu.

Att bara få lämna hemmet, lämna alla ljud, alla ungar, allt plock som blir extra när ungarna är hemma. Lämna all disk.. Bara lämna ”mamma-Johanna” hemma och gå och jobba och vara undersköterska och kanske faktiskt få lite uppskattning för vad man gör för en annan människa. Bara känslan att få vara en glad vuxen är så himla mycket värt.

För även om jag älskar mina barn, så är det ett rent helvete att vara ”ledig” från jobbet men samtidigt vara hemma med sjuka barn.

Igår hade vi tvättstugan 10-14. Det behövdes efter all turbulens här hemma och ungar som byter kläder ”on/off” och filtar och lakan osv. Mitt i allt så fick jag äntligen tummen ur och fick städat i lägenheten. Har inte haft någon direkt ork eller lust att hålla rent under typ hela december månad.. Så det har varit så sjukt äckligt och skitigt på golven. Massa leksaker och skit överallt som alla bara går förbi, gärna sparkar på, men inte fan plockas det upp!?! Livet med många barn och trötta föräldrar 🙄

Sara är ute på sin första APL i gymnasiet. Hon är på en salong i Fruängen ” Salong Beauty solution by Anna, och Sara fixade så att jag fick komma dit och få hjälp att börja ljusa upp mitt hår. Jag har nu insett att mitt egna krig mot de vidriga GRÅ som kommit inte längre fungerar. Jag har färgat, tonat, färgat igen, men inget funkar! Färgen/toningarna släpper från just ett gråa efter knappt 2-3 veckor. Så jag fick den briljanta idéen att jag ska bli blond!!!

Hmm, nu undrar jag om det var en av de smartaste idéerna jag kläckt, men nu är jag iaf väldigt ljus.. Blond= nej. Men gul, lite vit, orange, lite brun.. Ja, jag är en cocktail av gula/orangea färger! Jippi, perfekt nu till påsken som kommer!

Nu har jag dock ett filter på bilden, så lite gulare/mörkare är jag egentligen.. Ska tillbaka och jobba bort det gula/orangea om 2 månader, nu ska håret få vila och jag ska använda silverschampo, inpackningar och vara lite snäll mot det. Sara fick dessutom klippa av ca 10-15 cm innan jag blekte. Var så Trött på mitt slitna och tråkiga hår..

Ja, vad mer kan jag skriva här.. Kände nog mest för att bara uppdatera lite och rensa ut allt ur huvudet.

Ha det gott allihop! Hoppas att 2020 blir ett bra år för alla!

Kram kram

~Bara jag~, ~Dagligt~

Tråkiga jäkla mörker~

Jojjo

Nu är jag så vansinnigt less på det här vädret! Hatar verkligen mörkret, dysterheten, fuktigheten, som omringar mig dygnet runt!

Vaknar till mörker, jobbar, åker hem i mörker, mörkt mörkare mörkast!

Nu får det gärna komma snö. Det behöver inte ens vara mängder, bara så man slipper leva i evigt mörker.. Dessutom sovit som en jäkla kratta inatt, så att jobba var mindre roligt idag.. Eller roligt där är det jue, men tungt när man har brist på sömn.

Min tå gör fortfarande skit ont. Att bryta en tå är inte alls skönt, det vet jag nu iaf.. Fattar inte hur en pytteliten tå kan göra så ont, och samtidigt gör man inget åt en bruten lilltå. Det är inte värdigt när det gör så svinigt ont.

Men nu har det gått iaf 3 veckor, nu borde det snart vara över tycker jag.

Den 27/1 har jag bokad tid för att dra ut min trasiga tand i underkäken. Äntligen ska den bort. Sen hoppas jag att kunna tugga på den sidan av käften igen.

Nu ska jag läsa och sen sova HELA natten hoppas jag..

Kram och God fortsättning på Er alla!

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Känslan idag~

En liten Söndagsblogg~

Jojjo

Nu har det varit vab så det räcker. När vi är 4 st som springer om varandra på toaletten och bajsar sönder oss, så är det väldigt skönt att se ljuset i tunneln. Äntligen jobbet imorgon!!

Längtar bort från mitt hem!

På måndag har jag utbildning hela dagen i sårvård! Ska bli så spännande.

Idag kom min ”fästis” förbi på en kaffe.. (Fästis = Bästa vän, Friends, Bejb,) Klargjorde min förkortning för henne där.

Det var så länge sedan vi sågs så det var riktigt mysigt att få krama om henne! Barnen blev så lyckliga över att träffa sin ”Spätta” som de kallar henne.. Mnga kramar blev det!

Idag händer inte mycket här.. En lugn och skön söndag. Kanske försöka plocka i ordning lite, dammsuga och förbereda för en ny vecka. Och förhoppningsvis friska barn! Länge!!!

Älskar den här bilden ⤴️ En bild kan verkligen säga så mycket! Och här ser jag så mycket! Hon är verkligen älskad av mina barn! Viktig för oss!

Lägger in några bilder som avslut på denna blogg..

Så, tack o hej, för denna gång!

Hoppas ni har fint i höstmörkret och njuter av att börja julfixa fint i era fönster!

Puss puss Divan!!

~Bara jag~

Förkylningsastma~

Jojjo

Varför egentligen kalla det just förkylningsastma? När den där jäkla astman har en förmåga att komma vid bara en snordroppe hos ungen, eller efter en normal nysning?

Ebba var på mini-bio igår med sin avdelning på dagis. Hon hade hostat på morgonen, ganska mycket, fick sin astma medicin samt mollipect. Efter mini-bion blir hon hemringd. Min lilla Snuffla!! Idag är hon hemma heldag. Hon har hostat så lungorna nästan var på väg ut från henne… Hela natten!

Men idag får jag iaf gå till jobbet och slippa alla bestyr med sjukt barn!! Hallelulja!!!

Jobbar imorgon med sen ledig helg! Ska försöka få till lite hemma i helgen. Få upp rullgardinen i Noels rum, fixa upp gardi stången igen i Saras rum. Funderar på att kanske ta min fina lilla mamma under armen på lördag och till Rusta och köpa väggfärg till Ebba & Sigges rum och kolla ut tapeter till hallen.. Mäta och räkna ut hur mycket som behövs. För helt seriöst..

Jag Klarar Inte Av Att Se Den Äckliga GulOrangea Tapeten I E & S Rum & I Hallen Längre!!!!

Jag får alltså ont i mina ögon!! Och får kräks i munnen bara av att se väggarna! Kan inte ens tänka på att julpynta i DECEMBER om väggarna ska vara så jäkla fula!! Det går bara inte!!!

Nu är klockan 9.11.. Ska ta och drick mitt kaffe och sitta en stund innan det är dags att åka till jobbet och stämpla in! Ska bli skönt att komma till jobbet. Bara vara ”jag” en stund. Inte vara mamma! Bara Johanna!

Ha det fint i höstrusket nu!

Puss puss Divan