~Bara jag~, ~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Tråkigheter~

Att leva med~

Jag tänker att jag ska vara så ärlig & sann jag bara kan och vågar i det här inlägget. –Kanske kan det vi går igenom stötta eller hjälpa någon annan förälder i samma sits??

Vårt ena barn har ”strulat” ett tag. Vi, som föräldrar, har försökt med regler, bestraffningar och belöningar.. Inget har gett någon direkt utdelning.

Nu är det så att inget vi för är tillräckligt. Istället lever hela familjen med en klump i magen och en oro som är ständigt.

N har problem med fel umgänge, droger, attityder, stölder & allt som kommer med att vara ett struligt barn. På det har han sin Adhd som i det här fallet inte är en styrka. Snarare det motsatta. När vi dessutom bor i en storstad så är precis ALLT väldigt nära och tillgängligt. Det finns så många appar för att få tag på precis vad man vill. Alkohol, röka, snus/cigg, tabletter, kokain/amfetamin/heroin.. Det finns precis allt. Du kan tillomed få det utkört om du betalar för det. Så allt är enkelt och tillgängligt.

Det är så mycket jag fått höra och veta om min son den sista tiden som skrämmer mig enormt. Mentaliteten bland ungdomar idag, sjunker framförallt i åldrar, men själva mentaliteten är skrämmande hög och brutalt rå. Fruktansvärt läskigt!

Vi, mamma & pappa, har försökt med allt för att förhindra och sätta käppar i hjulet för honom, försvåra att han kan ta kontakt med fel folk, jaga honom, störa honom o hans vänner, prata, skrika, skratta, gråta, förhandla.. Ja allt.. Vi har försökt flytta honom bort från vår ”ort” men han rymmer tillbaka.

Han är inskriven på Mini Maria. Han har två handläggare på Soc. Han träffar läkare och ssk på BUP. Han ska lämna pissprover kontinuerligt. Han avviker då såklart när han ska dit. Han är riktigt arrogant i tonen mot alla han träffat som arbetar inom sjukvården, beroendevård, psykiatrin, skola, socialtjänsten. Han pissar, inte ordagrant, på alla som försöker hjälpa och stötta honom.

N verkar ha haft de här problemen sen ca 1.5 år tillbaka. Jag, min naiva jävel, misstänkte först för ca 6 månader sedan att något inte stod rätt till. Jag, som dessutom sitter med alla facit och borde veta, hur droger ter sig i människor, har inte märkt något.

Att leva och bo med ett barn med kraftiga problem, med droger & alkohol, är hemskt. Med missbruk, oavsett flytande form eller röka, följer ett beteende som är okontrollerbart. Han stjäl. Han ljuger. Han är aggressiv. Han är manipulativ. Han har stulit av sina syskon. Han har stulit massor av mig. Han har tillomed stulit hemma hos sin mormor. Jag får gå med mitt necessär i handen när jag är boendeförälder. Jag kan aldrig släppa ifrån mig den. Hans syster har fått gömma sina mediciner. Han har stulit hennes 18 års present. Han har tömt småsyskonens spargrisar. Stulit massa receptbelagda läkemedel av oss.

Vi försöker göra allt för honom. För att han ska vilja ändra sig. Göra en egen förändring.. Men här vet jag, oohhhjaaa, att vill inte personen SJÄLV förändra sig, så kommer det INTE att hända. Tyvärr! Jag kan fortsätta störa, jaga och vara jobbig, inget kommer hända om inte han själv är redo att förändra sitt beteende och sina berusningsmedel.

Med detta vill jag även poängtera att jag kommer inte sluta. Jag kommer fortsätta vara jobbig, som han uttrycker det.. Vissa har nog sett att ”jag” skriver på hans Insta, det är ett hövligt effektivt sätt att få kontakt med honom. Han blir så förbannad, eftersom typ hela hans skola ser det och alla hans vänner. Jag kommer fortsätta med alla mina knep för att störa hans beteende.

Ja, han är inskriven på olika instanser för att få hjälp, han har säkert minst 15 anmälningar till Socialtjänsten på sig. Så om Du tänker att du vill lägga ytterligare en, det behövs inte. Ca varannan vecka kommer det in en ny, så den här summan av 15 ökar hela tiden.

Men, att leva med ett barn med missbruksproblem, innebär konstan oro & stress. Det innebär att ditt hjärta går i bitar dagligen. Du tar och famlar efter varje liten ljusglimt och tror på varenda ord som sägs, för att bara sekunder senare inse att du blivit manipulerad. Igen… Och så här är det dagligen. Varje telefonsamtal, varje gång telefonen ringer slår hjärtat dubbla slag, tungan sticker, jag är livrädd för att samtalet ska innebära något fruktansvärt. Så här är det varje dag.

Jag har varit naiv, och mitt råd till andra föräldrar, som känner igen sig, lita inte på ett enda ord som sägs. Lås överlåset på dörren om det behövs. Förhindra och stör ditt barns umgängen. Skäm ut ditt barn genom att kolla alla sociala medier. Rota igenom lådor och säng i barnets rum. Ha aldrig alkohol hemma. Lås in och göm mediciner. Tårar är manipulation. Lita inte till ett enda ord. Droger gör människor opålitliga och de för allt för att få tag i sin berusning. Kopiera alla kompisarnas nummer. Ta kontakt med kompisars föräldrar. Starta ett nätverk med de vuxna. Ta hjälp av Socialtjänsten, Mini Maria (berondecenter) och BUP/Bumm. Prata med skolan, be om hjälp med anmälning till soc. Gör allt för att motarbeta, ge inte dyra saker, för de säljs för att få in pengar. Prata, prata och prata med din tonåring. Du kommer säkert inte få ett vettigt svar, inte nu, men någon gång i framtiden kanske deras sköld brister och Du når fram. Fortsätt bara vara jobbig. Det är din skyldighet som förälder. En väldigt viktig sak är att nätverka med kompisarnas föräldrar. Där får man otroligt mycket information, hjälp att hålla koll, och man känner sig inte lika ensam och maktlös.

Med det här inlägget har jag försökt att vara så öppen jag kan, om hur vi har det just nu. Det är långt ifrån hela sanningen om allt som sker, utan inlägget är väldigt putsat, men jag vet att många undrar, och jag har inte riktigt styrkan att verbalt berätta hur vi har det.

Hos mig har det här utlöst en akut stressreaktion med ökad panikångest. Att jag har PTSD i grunden är inte till hjälp. Jag har utvecklat triggers mot ringsignaler. Där kan jag få panikattacker. Jag tål knappt ljud längre. Jag hatar starkt solljus. Jag är konstant på högvarv. Jag sover aldrig helt, väldigt ytligt. Är konstant trött. Jag har helt tappat minnet. Minns inget längre. Glömmer bort allt om det inte skrivs ner på en gång. Jag är för stressad för att kunna sitta vid matbordet o äta. Oftast fastnar mina ord i halsen.. Svårt att få fram det jag vill.

Jag ser mina andra barn gå med oro och ångest och det ilska i ögonen, pga sin brors beteende. Det är inte okej. Dom mår otroligt dåligt av sin brors beteende, i en familj drabbas alla. Jag vill ge dom all min kärlek och uppmärksamhet, men när ett barn ger ett negativt beteende så innebär det att jag måste lägga mer än vad jag orkar på att försöka ha koll på det barnet. Det drabbar hans syskon. Och det är så jävla fel!

Jag har varit sjukskriven ett tag nu. Ska försöka återgå till jobbet om några veckor. Det är med båda glädje och skräck. Igår blev jag död för mig själv, när jag inte kunde återberätta något jag gjorde bara 30 minuter innan.

Nu har jag iaf försökt att låta er som läser lin blogg få ta del av hur livet hos oss är. Till viss del. Jag vill även förtydliga att vi har hjälp från många olika instanser och myndigheter, vi gör vad vi kan som föräldrar, vi pratar med N, jag har grym kontakt med N’s rektor och resurs. Men just nu är det inte tillräckligt.

Jag har därför gått till sista steget. Ansökt om att få Behandlingsfamilj till honom. Han ska inte vara med sitt umgänge eller i Stockholm. Jag fattar det nu. Och, ni som känner mig, vet att det här är det absolut SISTA jag vill, men jag ser ingen annan lösning.

Hoppas någon hittar stöd i den här texten. Och ni som undrar, fått några ”frågetecken” uträtade.

http://www.beroendecenter.se

http://www.socialstyrelsen.se

http://www.bris.se

Ta hand om Er!

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Men USCH~, ~Varför~

Bläää~

Ahh.. Allt är bara blä.. Jag är snorig, hostig & har halsont. Och muskel/ledvärk.. Och en huvudvärk som inte är mänsklig..

Om värken i kroppen beror på att jag ganska nyligen börjat aktivera min kropp, och i Lördags körde jag både kondition och styrka ganska hårt, så kan det vara en anledning till att musklerna har ont. Det mest i armar, nacke och ben jag har ont. Konstigt nog inte speciellt mycket mera ont i ryggen än vad jag alltid har/haft sen jag fick diskbråcket. Därför jag tror det beror på träningen.

Men huvudet. Vad i helvete kommer denna sjuka huvudvärk ifrån?? Hostan är inte så farlig, ännu, men det gör ont i bröstkorgen när hostattackerna blir som längst.

Ebba blev risig igår igen. Hör hennes astma riva i hennes lilla bröstkorg. Gör ont i mig att hon har det så jobbigt. Men allmäntillståndet är ganska bra. Ingen feber. Men vi är i karantän. Ingen i familjen går ut eller drar iväg i onödan. Det enda idag är att Sara har Bumm pga sin sjukt höga vilopuls som vi måste få bukt på och svar på vad den beror på, så hon och R får glida dit.

**Oj, här råkade jag visst logga ut från bloggen och göra något annat, så upptar den igen idag den 12 maj**

Hostan är lite jobbigare idag. Huvudvärk som moler konstant så är väldigt ljuskänslig just nu.. På det fick jag såklart mens idag! Alldeles för ”tidigt” men med spiral så vet man egentligen aldrig när en period ”börjar” eller ”slutar”.. Ebba hemma, Sigge hemma & Max hemma. Alla tre förkylda. Hörde Sigge hosta för en liten stund sedan. Han har börjat ”skäll-hosta” så det låter fruktansvärt. Han fick en dos av astma medicinen på eftermiddagen, men imorgon måste jag börja ge honom enligt schema.

Var med om något så sjukt idag. Hemtjänsten här i Axelsberg, Roo Hemtjänst, tar näsprov och blodprov på en av deras anställda mitt i centrum kl 11.00 på förmiddagen. Så jäkla sjukt! Såg riktigt äckligt ut! Och runt går pensionärer och bara stirrar på dom. En man ryter ifrån tillslut.. De kastar provmaterial i allmänna papperskorgen. Allt som används vid en misstänkt covid-19 smittad ska hanteras enligt vissa ”ritualer” och läggas separat bland smittrisk-avfall. Allt ska tas av i en viss ordning, spritas av i en viss ordning. Här följdes INGA sådana regler. Jag blir ju helt tokig när jag ser sånt här! Blir så vansinnigt förbannad över att sjuksköterskor gör på det här sättet. Ett hemtjänst företag med Röda Korset Sjuksköterskor som chefer, där chefen själv går ut och bryter mot allt vad socialstyrelsen, folkhälsomyndigheten, WHO säger. Alla fel de kunde göra, gjordes. Jag hoppas innerligt att Roo Hemtjänst får sig en varning och lär sig något av det här.

Annars, är både psykiskt och mentalt slut. Av att vara sjuk och har 3 barn som är sjuka, men som barn funkar, bara är sjuka varannan timme… Ena sekunden är allt bra, sen hostas det helt sjukt, det hlr ont i halsen, ont i öronen, ont i bihålor, nästa sekund kör de springtävling genom lägenheten, mitt i det ligger jag och försöker hyscha som, så att motorsågen som drar genom mitt huvud ska få jobba ifred. Utan deras skrik på det. Jag börjar oxå känna av att jag har stickningar i bihålorna och ont i vänster öra. Haft öroninflammation 1 gång som vuxen och det var riktigt brutalt. Vill inte ha det igen..

#fuckallavirus #fuckdettaår #fuckattcoronakom #varförgjordejagsåmångabarn #fucköronvärk

#följriktlinjerna #lyssnapåFHM #stannahemma #håll2metersavstånd, #respekteravårdpersonalen #höjuskorslöner #vägrasänkaskyddenochkravenförvårdpersonalundercovid-19

Thats’all!

Dags att sova. Längtar redan till morgondagens 800 decibel som kommer dra genom vårt hem..

😫

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Sjuka~

Nu är jag trött på att vara just trött och sjuk. Jag är så mega less på mina barn som är sjuka då de tyvärr inte har förstånd att vara ”hängiga, medtagna, trötta och lite lugna”.. Utan E & S är emellanåt UPPE I TAKET och röjer. Ebba får dock en sjukt jobbig hosta när hon varit igång 10 minuter, så när hon inte längre kan fara runt längs väggar tak & golv, så hostar hon frenetiskt och blir skitförbannad på hostan och då lägger hon till ett hysteriskt ”gris tjut” som gör att jag kryper ur mitt eget skinn. Sigge älskar att provocera. Han är inne i en period av ren och skär 3 års trotts & hans dagar går ut på att reta gallfeber på mig, på pappa, på syskonen, på stackars lilla hunden. Han kan ta en tidning, slita den i småbitar och strö i hela lägenheten.. Han tar tofflorna från hallen och kastar mot fönstren så att blommor och lampskärmar flyger. Han tar SKORNA i hallen och ställer på rad.. Rad inne på toaletten, rad inne på golvet i deras rum, rad innanför ytterdörren!!! Fast vi har en stor jävla skohylla så ska den gapa tom!!!!

Saras gymnasieskola har stängt. Den har gått i karantän. Men de har en väldigt bra plan för att få hemstudierna att fungera. Redan när skolan vanligtvis börjar så ska eleverna logga in på sina datorer där de sen har en ”gruppchatt” med läraren. Så just nu läser hon svenska. Framför datorn. I sitt rum. Med mentor och klasskompisar. Riktigt bra planering som faktiskt kommer att fungera.

Tror inte att Noels skola kommer att kunna få till det lika bra med skolarbeten på distans som Gymnasierna. Där gäller det att vi, föräldrar, måste hjälpa och stötta och se till att barnen i mellanstadiet sköter sina uppgifter. Men men, än har inte låg-mellan-högstadierna stängt.

Jag har fortfarande ont i kroppen, ont i halsen, hosta och är så jävla trött 24/7.. Och jag längtar till jobbet. Jag längtar tillbaka till den sociala kontakten. Att få prata med vuxna människor (i alla olika nivåer av ”vuxenhet”) att skratta, få hjälpa och stödja en annan människa, få lugna och trösta, få vara uppskattad.

Jag saknar min lilla AsianCrazyCatWomen- Linda! Så jävla mycket! Saknar ditt leende, din glädje, din pyttelilla mini kropp, din perfekta mage som bajsar konstant, din alldeles underbara HUMOR som verkligen är exakt som min. Din kunskap och ditt sätt att ta hand om patienter. JAG SAKNAR DEJ!!! For Fuck Sake!

Jag saknar min mamma!!!! Som jag inte kan träffa alls just nu. Annars brukar vi iaf ses 1 gång i veckan.. Nu har hon varit och handlat mat åt oss och lämnat utanför dörren. Hon ringer varje dag för att kolla hur vi mår, men det är ju inte samma sak. Jag vill krama min mamma. Jag vill skratta med henne. Ja, jag saknar mamma så mycket! Min fina lilla mamma.

Min Spättan!!! Vi brukar oxå kunna dejta en gång i veckan, beroende på hur mitt schema ser ut. Men nu kommer vi inte kunna ses på några veckor. Hon är en sån där som tillhör ”riskgruppen” hon har astma & allergier, väldigt känsliga lungor, får lätt lunginflammation eller halsfluss, så jag vill ”inte” träffa henne pga det. Sen är hennes föräldrar multisjuka och jag ser hellre att hon kan kolla till dom än att riskera att dejta mig och dra på sig något som går över till både henne själv och dom.

Ja.. Jag saknar mitt vanliga liv! Allt det här vanliga som att åka till jobbet, gå och handla, åka o storhandla, kunna hälsa på grannar utomhus osv. Jag tar alltid hunden efter maten. Då får jag möjlighet att gå ut, själv, i luften, och njuta av lite blåst och friskluft. Men det är det enda jag går ut. Jag vet ju inte vad jag när på. Är det en vanlig förkylning? Är det en snäll form av COVID? Jag vet inte, eftersom Sverige valt bort att ta prover på människor. För att de inte vill att STAPELN på smittade ska fortsätta stiga. Istället så struntar vi i att ta prover, stapeln går ner, Sveriges befolkning luras in i en falsk trygghet om att antalet smittade i Sverige inte alls är särskilt hög. Detta är rent vansinne. Det är att leka med människors liv och hälsa! Jag har en kollega som blivit så otroligt dålig. Hon har åkt ut och in på sjukhus, med feber, extraslag på hjärtat, ledvärk mm, men sjukvården vägrar testa henne för Corona! För att det är för dyrt. Hon kostar för mycket pengar om hon läggs in, hon som under flera veckor knappt fått i sig näring, fått diagnos på diagnos, och nu även fått TJATA till sig en lungröntgen som visar på lunginflammation.. Ändå blir hon inte testad. Ändå blir hon inte inlagd för observation. Hon, som dessutom, är vårdpersonal. Skulle hon haft minimala symptom och istället gått och arbetat hade Hon fört viruset vidare till våra akut sjuka på avdelningen. Och personal. Och De kanske skulle få de symptomen Hon nu idag faktiskt har… Fattar ni hur sjukt lilla Landet Lagom Är?????

Så snälla Regering! Snälla Folkhälsomyndigheten! Snälla Socialstyrelsen! Börja berätta sanningen och sluta upp att lura folk. Börja ta prover igen, låt de med uppenbara jobbiga symptom få en plats på sjukhus och övervakning.

Så, nu har jag skrivit av mig för idag. Nu ska jag fortsätta titta på Trassel med Ebba & Sigge. Fortsätta vårt fantastiskt roliga liv i isolering.

Ta hand om Er!

Fokus ligger mycket på handhygienen, men glöm inte bort att det är de sociala kontakterna som behöver MINSKAS! Undvik att träffa vänner. Undvik folksamlingar! Undvik buss och tåg i den mån det går. Minst symptom på förkylning innebär enorma risker för äldre och riskgrupper. Så ta Ditt Ansvar! Var en Bra Medmänniska. Håll ditt avstånd!

Puss puss Divan 💋