~Bara jag~

~Sommaren~

Nu kommer den tiden på året då jag borde bada med barnen, äta glass, sitta ute på ljumma sommarkvällar och njuta av min lilla familj.

För mig känns det inte så. Jag har inte råd att köpa glass. Jag har inte modet att bada själv med tre barn som inte är helt 100 på att simma. Jag har inte orken att sitta ute på kvällar.

Hela sommaren känns mer som ett kommande kaos. Sonen ska sommarjobba och då kommer jag känna stress över att han ska komma upp till jobb och komma hem efter jobb. En kortare resa är planerad, men det finns en liten ond klump i magen då jag inte är så glad i närmiljön. Den är kantad av dåliga minnen, sorg, hat och smärta. Men jag ska göra mitt bästa för barnens skull.

Jag har äntligen började få förtroende för Stig Helmer, och har pratat om saker jag aldrig nämnt förut. Om saker som smärtar mig mycket.

Jag kämpar för att göra rätt men blir nertryckt av andra som tycker att jag gör fel. Det gör mig ledsen att ingen kan stötta mig och se hur mycket jag går sönder av allt jag gör. Att någon då säger elaka kommentarer som är nedvärderande mot min karaktär, det trasar sönder mig. Jag försöker, försöker och försöker. Och det lilla jag lyckas med går i tusen bitar när jag blir klankad på. Det är så svårt att känna sig stolt och stark när det kan gå sönder på en microsekund.

Idag är sista dagen med Zoey. Har varit trevligt med hennes sällskap, men ska bli väldigt skönt att hon får återgå till sin familj.

Jag ska hem till barnen i eftermiddag. Men först lite annat.

Dessutom var Stig Helmer sjuk idag så samtalet blev avbokat..

Ha en fin dag!!

~Bara jag~, ~En snabbis~

Kroatien~

Ja, en liten kort resa känns som 3 veckor, allt blev knasigt när vi kom till boendet. Det växte SVAMPAR från väggen i ena sovrummet, vi alla fick snuva, huvudvärk och ont i ögonen.. Det luktade mögel i hela lägenheten. Vi sov där cirka 3-4 timmar sen tog vi våra saker och var ”hemlösa” i Dubrovnik fram till 18 då vi, efter att ha blivit lurade på ett ANNAT boende, äntligen fick tag på vårt numera tillfälliga hem. En liten lägenhet på nedre botten i ett hus, fullt utrustat, 2 badrum med dusch, kök, av & en liten trevlig uteplats. Här mår vi så himla bra.

Idag vaknade vi vid 7 och gick upp och satte på oss badkläder, gick till Tomy (liten affär) och köpte öl och frukost, sen ner till vattnet och bada, hoppa från klippor, solat. Helt underbart!

Här låg vi i flera timmar
Vattnet är kristallklart
Sara med sin pojkvän
Vårat akvarium som Noha fiskade upp, det är vatten i plastlådan, men det syns inte
Igår gjorde vi Old Town
Över Old Town i Dubrovnik
En liten grotta, och här ifrån hoppade jag ner i vattnet!!

Nackdelen med Kroatien är alla jävla trappor. Överallt är det trappor. Mina lår skriker av träningsvärk, mina fötter är skinflådda av alla steg, men när jag väl låg vid vattnet och såg botten på flera meters håll, då var det lite värt det. Och jag såg en kvinna imorse som fiskade upp en bläckfisk. 🦑! En stor bläckfisk som hon dödade genom att slå i muren. Bland det konstigaste jag sett, men ett minne för livet!!

Tack Sara & Noha för den här resan! Så otroligt roligt och så många skratt och fina minnen som skapats.

Jag älskar er båda ♥️

~Bara jag~

När jag drunknar av minnen~

11 år av vansinne. 11 år i förnedring. 11 år där jag inte hade ett namn..

De åren har såklart skapat djupa sår och hårda ärr i mig. Min tid i fosterhem, det är de minnen jag har från min barndom. Har vissa glimtar såklart, men de är enbart av mina vänner/grannar jag hade. Inga ljusa minnen från min ”familj”.. Där är det dunkla och mörka minnen, helt utan kärlek. Varje dag fick jag veta vart jag kom ifrån, att jag minsann inte var värd något, trots att den här så kallade FAMILJEN fick massor med pengar av Socialtjänsten för att de skulle ta hand om mig. Pengar som skulle gå till aktiviteter, resor: allt för att ge det här ”stackars barnet” fina minnen & en ”bättre” uppväxt.

På ren svenska, det här var under 1984-1996, jag hade hellre, om jag fått välja, bott kvar hos min mamma. Den omänskliga kontakten och den smärtan, den psykiska & fysiska misshandeln jag genomgått under de 11 åren, tror jag hade varit kraftigt halverad om jag fick stanna hos mamma.

Det här är ju ett par år sedan, mitt hopp ligger i att även socialtjänsten utvecklats och gör noggrannare kontroller och VIKTIGAST av allt, lyssnar till barnet/ungdomen!!

Jag är så upprörd & orolig just nu. Tänk om mitt egna kött & blod ska genomgå liknande process?? Det är min skräck.. Min absoluta mardröm. Det finns en annan inblick i ”olika hem” idag, men vissa hamnar ”mellan raderna”?!? Tänk om mitt barn är en av de få??

Jag mår så vidrigt dåligt. Dels känner jag att jag misslyckats.. Jag menar då att när jag var liten blev jag placerad i fosterhem pga min mammas missbruk. Jag missbrukar inte. Däremot har jag misslyckats med uppfostran, regler och att få mitt barn att lära sig göra rätt o kloka val. Jag har helt misslyckats. Jag borde sökt efter honom dygnet runt när han ej svarat i telefon. Borde krupit på alla 4a i buskar o jag borde övervakat mer. Jag kunde göra mer.

Jag önskar att jag kunde o hade möjligheten & packa ihop o flytta. Lååååååångt från Stockholm. Långt ut i skogen. Långt från en tåg station. Men den möjligheten har inte jag. Jag har inte råd. Jag kan få jobb var som helst som undersköterska, men jag måste hitta ett boende långt härifrån, jag måste bryta många kontakter för att min son ska kunna börja om. Alla hans syskon måste börja om. Men den möjligheten finns inte. Annars hade jag, utan minsta tvekan, gjort det.

Det här är så hemskt. Jag är inte ensam om att genomlida det här.

Till alla er Gäng/Kriminella, ni som rekryterar, som ber era rekryterade fortsätta rekrytera, kan Ni snälla bara ge FAN I MITT/VÅRA BARN?? Dom som ni nu dödar ar barn som ni själva rekryterat!

Låt oss behålla våra barn. Låt bli våra barn. Sköt er skit på egen hand utan att blanda in någons son eller dotter.

Hade ni inte funnits, hade min son varit min, och inte er.

/Joso

~Bara jag~

Det släppte lite~

Det har tagit tid att hitta mig själv som ”uska”. Jag har känt mig vilse, osynlig, dum och korkad. Men idag, på eftermiddags jobb så kände jag att jag gick på automatik och typ visste vad som behövdes göras. Jag tog för mig mer & kände mig inte lika nollad när det kom till mitt arbete. Kändes riktigt skönt.

Nästan så skönt att jag längtar efter flera timmar på Det Sjuka Huset, men jag vet att jag måste skynda långsamt. Sovit asdålift inatt. Haft så mycket konstiga drömmar, nästan då det känts som att jag varit vaken, det kändes som att det jag drömde verkligen hände på riktigt. Riktigt jobbigt. Och tidigt imorse började det ringa på dörrar o telefon här och där blev sömnen drabbad. Så hoppas på att kunna sova riktigt gott inatt.

Lyckades byta till morgonpass imorgon, så slipper det bli så stressigt när jag på eftermiddagen ska hämta barnen. Den här veckan har gått väldigt fort. Kanske för att jag faktiskt jobbat 5 av mina 7 barnfria dagar..!? Idag har det varit strålande väder oxå, bara det lättar upp sinnet litegrann.

Bjuder på denna 😂

När jag lämnade Det sjuka Huset så hade jag jackan uppknäppt & när jag öppnade bildörren strömma det ut värme från bilen. Precis som det kan göra på sommaren. Så blev att köra hem utan jacka. Riktigt härligt!

Tänka att min äldsta son blir 15 år imorgon! Vart tar tiden vägen..? Tyvärr rök vi ihop idag, kanske var det mitt fel, men jag är så slut i mitt huvud och jag hade bara klivit innan för dörren efter jobbet.. Så ledsen att det blev så.. Och jag hoppas innerligt du kan sluta kalla mig för de där orden. Jag blir så ledsen varje gång. Jag älskar dig mer än du kan ana, och är så mega stolt över det du presterar! Glöm aldrig det ♥️

Nu ska här läsas och sedan sova 🛌

~Bara jag~, ~En snabbis~

Vardagsbestyr~

Jag känner att det är vår i luften.. Jag får då verkligen behov av att städa och röja. Vill kasta gammalt skit, få undan onödiga saker, rensa ut skåp osv..

Min mamma vecka fick jag rensat i hallen. Blev en svart sopsäck fylld med gamla svettiga och trasiga skor som inte används. Jag rensade tv-bänken i vardagsrummet, den blev helt ren o fin och jag flyttade in bland mina orkidéer så en fick stå på tv-bänken. En sådan liten grej hör enorm skillnad för mitt välbefinnande. Jag dammsög av hyllan över soffan, den hade 1,5 centimeters damm över sig, så jävla vidrigt!

Gick runt och hittade trasiga saker som låg på golven som även de fick flytta ner i en sopsäck. I badrummet fanns mängder av tomma schampo/dusch flaskor, (varför?) som även de fick nytt hem i sopsäcken..!

Att få rent och fint och rensat gör underverk för min själv verkligen. Jag blir lugnare och känner mig gladare faktiskt.

I måndags var jag på Bumm med Ebba. Helt ärligt förstod jag inte varför vi var där, tydligen ville ”vi” påbörja medicinering för henne, men jag har inget minne av att jag bokat tid för det..? Så vi screenade av alla frågor, men jag vill avvakta med medicin in i det längsta. Hon är ju snart 7 år och jag vet ju av erfarenhet att medicin är jätte bra, men biverkningarna på just aptit och så är mindre bra.

Vi kom lite tidigt till Huddinge så vi bestämde oss för att ta en fika innan Bumm. Hittade ett café och både jag & Ebba var så kissnödiga att vi frågade om att få låna toaletten. ”Vi har ingen toalett” säger den höggravida tjejen i kassan…”

Jag fattar att man kanske inte har en toa för 340 gäster varje dag, men en mamma med en dotter som ska fika och frågar akut efter toa & då får Nej, det fanns inga andra kunder där heller.. Men hon tipsade om en offentlig toalett vid McDonalds. Vi sprang dit. Kostade 5 kr.. Jag betalar och Ebba springer in före mig, drar ner byxorna och släpper ut kisset. När hon reser sig från toan ser jag BLOD PÅ HELA TOARINGEN, kanyl förpackningar i toan, blod på toapappershållaren… Fick panik! Skrubbade henne med vatten o tvål, tvättade av sitsen och med ångest halvstor jag själv o kissade. Golvet var fullt med aska efter cigaretter och papper med blod. Narkomanerna hade haft fest på den offentliga toaletten under natten!!

Ebba blev väldigt äcklad och ville ut från toan direkt. Vilket jag förstår. Hon förstod nog inte att några människor suttit med sprutor o nålar där inne, hon såg blodet o trodde nog mera att någon dött.

Jag var så arg när vi gick ut därifrån så jag vrålar ”Äckliga jävla KNARKOMANER”

Utanför står byggarbetare, mammor med barn i barnvagnar & ja, ni förstår nog blickarna och även att jag chockade halva Huddinge Centrum med mitt inte så glada utrop!

På eftermiddagen köpte jag några Norrlands Guld ljusa öl, mellanöl, för att sitta på mammas balle i solen och bara njuta. Fick sällskap av en vän. Vi pratade och skrattade. Hon kämpar oxå med återgång i arbeta så vi har en del gemensamt.

Igår blev en slappdag, tog mig en välförtjänt sovmorgon, när mamma kom hem gjorde vi tonfiskröra med pasta, kollade på tv och jag somnade på soffan o vaknade vid 05 och bytte då soffan mot min säng. Läste lite men somnade snabbt om. Vaknade strax innan 10 idag, liiiiite senare än vad jag hoppats på. Men men, kaffet är drucket, solen skiner. Huvudet mår okej, ångesten är under kontroll. Jag ska jobba lördag o söndag. Imorgon ska jag besikta bilen.

Ja, så såg mina senaste dagar ut. Nu ska jag komma på i vilken ordning jag ska göra saker nu, ska jag duscha först o sedan gå ut och gå, ingen powerwalk bara ut o tanka lite sol o luft.. Vi får se!

Kram o puss

~Bara jag~

23 dagar~

Nedräkningen har börjat.. Håller tummar o tår för att allt nu bara fortsätter smärtfritt och utan problem..

Haft en fin dag idag. Mått relativt okej, inte haft någon större ångest eller känt att tårarna bränt sönder insidan av mina ögonlock. Varit ute nästan hela dagen. Varit i parken med barnen och grannflickan. Rastat Ziri. Ett kvällsdopp för barnen i Arken Parken. Vid 20 tiden var alla hemma och då duschades all sand och smutsigt badvatten bort. Sen gick det fort för barnens ögon att stängas och det var dags att hänga med John Blund i drömmarnas land..

Nästa vecka, eller från tisdag, är min vecka borta från barnen, sedan ska jag ha dom i två veckor. Blir nog ett byte på söndagen v 32 så jag hinner fixa det sista, slippa kaoset som lätt blir.

Imorgon blir det en tur till CityGross, fylla upp kyl, frys och lite skafferi inför en vecka borta. Ska hjälpa mamma att tvätta i veckan. Hon kan ju inte bära o kånka själv med tanke på gipset. Sedan tänkte jag försöka satsa på att komma igång med träningen. Dags att få in ett mönster/schema nu innan hösten kommer. Så jag har hittat en någorlunda fungerande rutin. Kommer inte bli sådär super ”seriöst” nu, avvaktar till efter sommar & semester, men måste försöka komma igång för mitt psykiska måendes skull. Kan inte bara sitta o glo in i väggen eller titta på värdelöst skit på tv.. Blir knappast piggare eller friskare av det. Nu väntar remiss till PBM oxå, hoppas jag kan få tid dit om ca 1-1,5 månad. Och att dom är villiga att låta mig gå ett av deras program.

Nä, nu är det dags att fightas mot månen 🌕 och överlista fanskapet så jag får sova. Fasiken vad månen stör min sömn och mitt mående. Otroligt irriterande.

Ha det bäst!

~Bara jag~

6/6-2021~

Idag ska man våga vifta med svenska flaggan & kanske sjungit Du gamla Du fria.. Men sånt görs ju inte. Sveriges är ett land där svenska flaggan anses vara rasistisk och sången lärs inte längre ut till dagens skolbarn. Jag minns med glädje skolavslutningarna i kyrkan, med massor av syrenblommor, tåg av skolbarn med svenskaflaggan o sen sjöngs Du gamla Du fria, Idas sommarvisa med många andra sånger inne i kyrkan. Det var så vackert. Och så fina minnen. Mina barn vet inte ens vilken sång jag menar när jag frågar och sjunger på den. Det är tråkigt.

Igår var en fantastisk dag. Vi hade premiär på att grilla. Vi grillade lax i foliepaket och marinerad fläskytterfilé. Hade gjort sötpotatis, potatis, palsternacka, morötter i ugn, ett riktigt vitlökssmör, inlagd gurka och picklad rödlök. Det vart riktigt gott. Kenta kom förbi och förgyllde kvällen med skratt. På dagen hade jag gjort en rabarber och jordgubbspaj, den blev väldigt bra den med. Vi satt ute på gården från ca 16-21. Vädret var perfekt. Avslutades i soffan framför en komedi och massa bubbelvatten.

Grillsparris i marinad
Min mamma
Grillen på G
Anders & Gösen
Här är jag, äntligen med lite färg på skinnet

Så igår var det då grillpremiär. Det blev så väldigt lyckat. Idag har nästan hela dagen spenderats på ballen och avslutade med ett glas rött hos C & lite skitsnack. Eventuellt kanske vi drar på en kryssning ihop 🙂 Behöver handla inför min 40 års dag såklart.

Just nu står min mamma och väsnas av bara fan i köket. Hon snackar högt o hon har vattnet rinnande, går igenom kylskåp och gud vet vad!!! Ett jävla liv är det.

Nationaldagen har iaf varit trevlig. Jag är nöjd. Imorgon ska jag hjälpa K med Wi-fi, och hans frisörbesök, lämna och hämta. Man gör vad man kan för en pensionär och dess vovve. Man får hjälpas åt i den mån man kan. Tycker jag.

Så, take care, Du vet aldrig vad som kommer härnäst..

~Bara jag~

Sun is shining~

… och det gör inte jag… Men jag lever och tänker njuta av de värmande strålarna

Jag har börjat få lite färg tillomed.. Suttit på mammas balle när solen varit framme och såg att jag börjar få färg på bröstet. Jag avskyr att sola annars, att svettas är ju så äckligt, om man inte tränar, då är det skönt med svett, men att bara sitta och svettas är så äckligt, tycker jag.. Men med kul sällskap, ett glas vin, så har jag lyckats sitta några timmar. Och nu ser jag att solen börjar färga mitt skinn.

Idag ska jag iväg med en kompis, ta mig ut en kort stund. Ska handla åt en annan granne här från mig andra hem. Kanske blir det att gå ut och sitta på gården en stund sen. Ta till vara på ljuset och bara vara. Det är ju en typ av terapi det med.

Är så sugen på att spela kort. Eller schack.. Bara spela något och skratta. Slippa sitta tyst och tänka. Vill bli distraherad. Vill ha roligt. Vill bara vara riktigt glad och skratta.

Det är min plan för idag.. Innan kvällen ska jag ha skrattat så tårarna rinner! Ja, så ska det bli!

Ska ta en liten tur ut på ballen här och sedan in i duschen.

Tjolahopp!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Sakta framåt~

Eller bakåt, just nu är allt bara kaos i mitt huvud. Känner att det är mycket nu. Jag längtar till att få ledigt, på riktigt, med barnen. Att orka ge mera av mig själv. Just nu är jag inte en fullt presterande mamma eller människa.

Det är så mycket, jag ska bli helt frisk så jag kan jobba. Längtar dit kan jag säga.. Jag hjälper mamma så mycket jag kan, med att handla, eller jag gör det när hon ringer såklart. Men det blir mycket. Det är ganska mycket på en gång.

Jag är trött. Jag är pigg. Jag sover och sover men är ändå trött. Min man är allmänt tjurskallig och ganska tråkig för tillfället. Har en taskig attityd, och känns inte alls kul. Men han är oxå trött. Det vet jag. Jobbet tär, han längtar efter ledigt han med. Barnen är aldrig trötta. Inte de tre yngsta. De är pigga tills dess att ögon slår igen och direkt de öppnar dom på morgonen är energin på topp. Jag är inte ens i närheten av vad de orkar. Ändå kämpar jag med att hinna med alla deras behov, hundens behov, att vila och ta hand om mig själv, att röra på mig för att kanske få en bättre omfördelning i knoppen av att bli ”bra” trött och att bli ”bättre” pigg när jag är vaken.

Det är säkert bara en ”pre-semester” svacka, men usch vad jag bara vill stoppa tiden, frysa allt och alla runt om mig så jag bara kan ”lalla” på i min egen takt.

Alltså hur coolt vore det inte att kunna göra så? Det är ju den bästa superkraften någonsin!

Nu ska jag poppa popcorn innan jag ska dejta Mr John Blund! Förhoppningsvis, om han inte hoppar över mig inatt..

Puss på Er!

Var försiktiga! Tänk först en extra gång ALLTID!

~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Midsommar, tvätt, packande och svettigt~

Midsommar 2019 blev lugn och lagom (iaf för min del, andra mådde betydligt sämre idag) och vädret var alldeles perfekt för en gångs skull! Inget regn, Hallelulja!!

Jag och familjen åkte ut till landet i onsdagskväll. Fick några extra dagar där, men hela torsdagen låg Max och kräktes. Så jobbigt i denna värmen som var och med otåliga småsyskon som inte alls förstod varför storebror var trött och mådde dåligt.. Men det gick. På fredagen mådde han tack o lov tipptopp!

På kvällen kom Familjen Torhede över på besök och det vart… livat och mycket skratt som det brukar bli!

Kom i säng i lagom tid ändå, vaknade ganska utvilad. Hann käka frukost, sen blev det att försöka tänka ut ”hur mycket jag glömt att packa ner” innan jag skulle åka hem med 3/5 barn för att tvätta. Hade gärna stannat en natt till på lugna landet, badat och myst, men då vi faktiskt ska flytta om en vecka så känns tvätt och packning så himla viktigt. Dock har jag inte hunnit packa något idag. Blev 15 maskiner med tvätt istället. Passade på att ta filtar och sånt som jag imorgon kan packa ner istället för att låta det ligga framme. Skönt när man är klar iaf! Nu har barnen ännu mera kläder att dra fram och skita ner 🙄

Ja, vad mer.. Inte sökt flera jobb, har skickat in ca 20 ansökningar till olika ställen, men utan referenser är det svårt. Dock fått ett riktigt bra tips av en kompis som arbetar på Akuten på ett sjukhus i Stockholm, så ska söka via henna och se om det leder till framgång. Har alltid hemtjänsten att söka till annars, men vet inte om det är så kul i längden, jag skulle ledsna fort, men för en kortare period så är det ok, så länge lönen är rätt!

Jo, jag och Robert har nu varit ihop i 20 år! Hajjar ni, 20 år!!! Det är helt otroligt att vi inte slagit ihjäl varandra ännu 🤫

Och på lördag, 29/6 har vi bott exakt 10 år i vår nuvarande bostad, och samma dag lämnar vi den för att äntligen flytta till vår efterlängtade 5-rummare!!! Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge sägs det ju… Vette sjutton om jag tycker det stämmer, men nu är det äntligen vår tur.

Nu har jag fått in spiralen oxå, känns som en sådan befrielse att INTE kunna bli med barn. Precis så vill jag ha det just nu! Och för alltid om jag tänker efter. Vill absolut inte, under några som helst omständigheter, bli med barn igen. Ser fram emot att bli mormor/farmor om X-antal år!

Ha en strålande skön lördagskväll så hörs vi av igen!

Puss puss Divan Joso