~Bara jag~, ~Förundran~

Älskade höst~

Hösten är min favorit årstid. Har varit en del i skogen, älskar att se färgskiftningar på löven, se hur löv faller till marken och känna den här svalare friskare brisen mot huden. Jag hatar att svettas. Kan stå ut när jag tränar men annars vill jag bara inte svettas.

Så temperaturen ute är så passande för mig.

M’s fotboll är igång. Mycket matcher på helgerna. Och han är duktig. Han är teknisk med bollen men framförallt, han har kul!! Han älskar att få springa med bollen, känna tillhörighet med sitt lag och senast, i lördags, när de mötte Dif var hans kusin med o tittade, och M ser upp till honom. Han är oxå en fotbollskille och nog lite av en idol för M!! Så det var kul! I söndags spelade de i Bredäng och hans lag vann med 9-4! Äntligen fick de en rejäl revansch! Nu är det inte vinsterna det handlar om, det är att han hittat något han tycker om, någonting som höjer hans självkänsla och att han får ha kul. Om han behåller intresset för fotbollen, det återstår att se. Hans val. Bara han mår bra, vill spela själv och känner att det ger honom något positivt.

Bortamatch mot Dif

Igår var det dags att rösta i valet. Även om jag tycker det finns en viss charm och samhörighet i att rösta just på valdagen, så funderar jag faktiskt på att förtidsrösta nästa gång. Att stå i köer är inte min grej. Och detta val var min barnfria vecka, så jag hade planerat att gå med mamma o rösta. Men då hon satt som rösträknare i Skhlm, så fick vi försöka gå när hon hade rast, och då hann vi inte promenera ner till vår vallokal som jag alltid gjort i tidigare val. Så det blev bil. Inte alls lika speciellt.. Nytt att ha med min äldsta dotter i vallokalen dock. Hennes första val. Hennes första gång att få säga välja vad hon vill ska hända i Sverige under nästkommande 4 år. Jag minns första gången jag fick vara med o rösta. Det var pirrigt. Och kändes stort. Jag kände mig nästan lite ”viktig” som fick möjlighet att tycka och tänka kring våra partier. Nu får jag och alla andra vänta och se vem som ska styra politiken i vårt land.

Idag sov jag ganska länge. Ända till 10.. Har varit uppe mellan 7-9 varje morgon, men idag behövde jag sömn. Ladda batterierna inför mammaveckan!! Jag väntar tid på Vc för att kolla upp en ”åkomma” & helt ärligt, det gör mig lite nervös. Har fått lite andra oroande symtom som jag måste nämna. Jag har hittills undvikit att googla, jag är ingen läkare o tänker inte sitta och sätta diagnoser på mig själv. Men ibland bara känner man att något är knasigt. Att det känns fel.. Och det får min läkare ta reda på.

Jag är rastlös i kroppen. Vill ut. Ut i skogen. Ut och börja träna, ut och få i mig friskluft. Jag vill bara känna mig frisk, fri, självsäker & stark! Och jag ska ta tag i det under kommande vecka. Löfte till mig själv.

Ta hand om er!

~Bara jag~

Ibland har man slut på ord~

Och då blir inte mycket sagt.. Mitt psyke spökar ganska mycket.

Jag har fått höra tråkiga nyheter om en familjemedlem och det oroar och gör även mig väldigt ledsen. Känner enormt med henne och kan verkligen förstå hur hon mår. Det blir en tuff tid men jag hoppas att hon får det stöd o den hjälp hon behöver. Och naturligtvis finns även jag om det behövs! M♥️

Jag o mamma har varit i skogen två dagar. Mamma har plockat 5 liter blåbär och jag lyckades tillslut hitta så pass mycket svamp att vi igår kunde avnjuta varsin rejäl svampstuvning på smörgås! Och till efterrätt blåbärspaj!!! Mums!

Jag har insett att jag inte kan behålla kontakten med människor som inte uppskattar den jag är utan att komplicera allting. Att lägga mig i ett ”fack” funkar inte. Antingen så ska jag uppskattas och bli omtyckt för den jag är och de saker runt mig som man inte tycker om eller funderar för mycket över ska inte vara det som avgör? Varför ska vissa komplicera och övertänka allt? Jösses, v vet vad som händer om 1 månad, 6 månader eller 3 år? Varför inte var leva i nuet och försöka ta till vara på det som man tycker om hos andra människor och uppskatt det? Jag blir bara mera förbryllad och när jag känner att jag inte är värd att ha som kompis, då väljer jag själv att faktiskt ta hand om mig själv och visa att jag iaf vet vart jag står och tänker inte låta mig förminskas av någon annan. Så det så!

Mycket här hänt som är positivt. Dottern har tagit körkort och i onsdags började hon jobba. Sitt första jobb! Herreguuud så stort! Grymt Stora S!!

Puss puss

~Bara jag~

Ibland behövs det inte mycket för att jag ska skratta läppen av mig~

Och en person som är jävligt duktig på att få mig att totalt tappa det är min mamma! Idag skulle vi ut i skogen. Sagt o gjort, hon går åt sitt håll med Michonne och jag går åt mitt håll, i min ensamhet.

Första stället hör jag henne ropa efter mig flera gånger, hon ropar om ”mördar fällor” och att ”dom där är ute efter oss” med mycket mera.. På väg tillbaka till bilen så såg vi ett ”matningsplats” för rådjur/älg med ”vakttorn” bredvid. Med andra ord en avrättningsplats. Sjukt!! Och då har mamma skrikit om att det är mördare och spioner i skogen strax innan 🤷🏻‍♀️

På andra stället åker vi förbi ett flera små stugor, helt ärligt, hela området såg ut som ett ”pundarnäste”, ni får ursäkta ordvalet, men det var CREEPY!! På ett hus står det ”Rednex Paradiset”!!

Grannsamverkan= släng er i väggen!!!!!!

Ändå skulle vi bara en snabbis in i skogen en bit därifrån. Vi kommer ca 5 meter in o då hör jag mamma skrika bakom mig, av lycka tänkte jag, men icke, hon har fastnat i en GREN som fällde henne, så det enda jag ser är huvudet på henne!!

Jag går vidare.. Efter ca 10 minuter ringer min mobil, MAMMA står det. Hon sitter då o bilen, och nojar över REDNEX folket i området. Jag trodde vi gick i samma skog..?

Ni fattar säkert att vi har förbannat kul när vi umgås? Ofta sjukt mycket skratt o tårar!!

Tack mamma ♥️

Kräftor på ballen med min bästa mamma
Ut för att möta mördarfällor i skogen 😂

Nu är jag så jävla övertrött och bara skrattar åt minnesbilden av mammas huvud stick upp i skogen och har faktiskt liiiite dåligt samvete över att jag bara vände ryggen till o lät henne ta sig upp själv 😝

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Nä du ligger ner o kvider, finns det alltid någon~

~dom vill sparka dig lite extra så att du inte glömmer bort hur dåligt du redan mår!!

Det är faktiskt sant! Idag blev jag så förnedrad av den som ska ha hand om min ”trauma/ptsd” behandling. Han sa fint, att han inte ville framstå som ”nedlåtande” men han sänkte all min sista självkänsla och ork så pass att jag just nu känner att livet , på riktigt, är meningslöst. Hade jag inte, poängterar INTE, haft barn, hade jag gett upp det här livet för länge sen. Varför i helvete ska jag leva om jag inte kan få den hjälp jag behöver när det behövs? Är jag mindre viktig och mindre prioriterad hjälp/behandling & vård just för att jag har fler barn än 2? För tydligen, om man har barn, som blir sjuka o du måste boka av ett besök, i mitt fall är det 4:ta barn, som ”kan” bli sjuka, och ställa till det med mina inbokade läkarbesök, då är JAG inte längre prioriterad behandling. Nä, då ska jag förklara mig, typ be om ursäkt, för varför jag inte kommit på de besök jag haft, o varför de avbokats.

Herre min jävla gud, att stå o trampa på någon som bönar o ber om hjälp, som NU har den uppbackning i form av barnvakt mm som krävs för att kunna gå en fullständigt traumabehandling, och får mig att känna mig ännu mera värdelös, fast jag förklarar exakt hur det varit, och hur det är nu, och att jag inser NU FÖRST att jag inte klarar av allting själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har alltid försökt att klara allting själv. Aldrig bett om hjälp. Alltid ansett att mina problem enbart är mina o att andra inte ska blandas in, med andra ord har jag ALDRIg bett om hjälp. Nu fattar jag att jag måste be om hjälp. Jag måste ha ett nätverk runt mig för att klara av mitt egna psyke.

Allt som hänt, alla onda minnen, allting som bara växer sig mörkare inombords just nu, är övermäktigt. Jag har ingen glädje kvar. Jag känner verkligen att livet är meningslöst. Alltså MITT liv. Jag lever enbart för mina barn. Jag vill inte lämna dom men jag tvekar enormt på mig själv som mamma o undrar ibland om det inte vore bättre om jag bara inte fanns. Jag orkar bara inte längre & idag bekräftades den känslan ännu mer, att jag, som mamma till många barn, inte är något psykiatrin vill satsa på, just för att jag kanske behöver boka av besök pga sjuka barn. Alltså får en kvinna, mamma, inte ha barn som blir sjuka, för då är du inte i behov av behandling? Eller?

#primaliljeholmen #traumabehandling #ptsd #utmattningssyndrom

~Bara jag~

Plötsligt händer det~

Dagen har varit en berg & dalbana av känslor verkligen och dagen avslutades med så jäkla mycket skratt att tårarna sprutade ur ögonen!

Vi kolla på en ganska spännande film i vardagsrummet, lite så här nerkittlande spänning. Lilla S säger att han vill gå och lägga sig, så jag följer med, pussar & kramar & säger Godnatt!

När jag sitter med som andra i vardagsrummet hörs ett skit konstigt ljud, ungefär som vibrationen från en spelkontroll fast mycket högre. Vi tittar på varandra och då hörs tunga och snabba steg från hallen. In kommer Lilla S, med mungiporna vid fotknölarna och ser helt förstörd ut och säger;

Jag tänker inte vara själv i det där rummet, de där jävla FISKSKÅPET låter!!!!!-

Jag dog inombords! Jag skrattade så tårarna bara sprutade!! Saken är den att igår kväll drog jag ut pumpen till akvariet i N’s rum då det låter som en brusande fors emellanåt, och nu på eftermiddagen kom jag på att jag glömt koppla in den kontakten. Jag tänkte inte på att det inte började låta från akvariet. Så det var det som lät om fiskskåpet! Pumpen hoppade igång med ett sinnesjukt skevt ljud och stackars Lilla S som sett på spännande tv höll på att få en stroke när den där pumpen, från ingenstans, börjar ”morra,myllra,fräsa & brumma” i ett tyst och tomt rum.

Hans uttryck i ansiktet, hans små ben som både är tunga och supersnabba & hans uttryck om F I S K S K Å P E T , blev bara helt underbart! Där släppte en ventil hos mig. Det var så befriande roligt!

Och ja, Lilla S skrattade själv sen när jag visade vad det var som lät och kopplade ur kontakten för att slippa flera anfall, både från fiskskåpet, Lilla S & mig själv!

Barn!! Är de inte för jäkla roliga ibland??

Håll till godo med denna!

Kram Divan (världen sympatiska mamma)

~Bara jag~

”Kära dagbok…~”

Ibland blir jag galen på ”unga vuxna”.. Jag vet fan aldrig vad som är rätt eller fel, vad som får andra att bli sura, när jag ska ge tips, när jag INTE ska ge tips, hur jag ska uttrycka mig, Ja, jag vet inte När, Var, Hur, Varför…? Har inget minne av att jag själv varit så ombytlig i mina känslor som yngre..?

Visst att jag kan ha ett jävla humör och kan skifta från glad till arg, eller vice versa, på två sekunder.. Men det här är ju inget jag kan relatera till.

Idag är en bajs dag! Det är morbrors födelsedag. Har känt mig lite tjurig, lättirriterad & känslig, och sen slog det mig, att det är mitt undermedvetna som talar om för mig vilken dag det är.. Och nu är saknaden efter honom enorm. Saknar honom varje dag, tänker ofta på honom när något händer och jag vill berätta för honom, eller dra ett skämt, eller helst att han ska berätta ett skämt för mig! Hans humor var en så stor del av hans personlighet. Många skulle tycka att han hade dålig humor, och den biten hade vi gemensamt. Jag har oxå sjukt dålig humor. Och när jag väl skrattar slutar det med tårar. Han va likadan, fast en sak han gjorde var att skratta åt sina egna skämt, riktigt så dålig humor har inte jag.. Men jag skulle kunna göra vad som helst för att få höra honom skratta åt sina dåliga skämt just nu! Fan vad jag saknar min morbror. Jag kommer aldrig att acceptera att cancern tog ditt liv ifrån dig. Alldeles för tidigt och alldeles för fort. Äckliga jävla cancer! Jag hatar dig!!!

Den här dagen kommer vara tung i sinnet, psykiskt värdelös, men jag får ingen förståelse från min omgivning. Jag ska vara koppla bort allt jag känner, fixa & knäppa med fingrarna så ska jag ha en miljon på kontot, värsta snabba bilen, all tid i världen, lösa allas rastlöshet, och det var ska jag bara göra!

Vafan har hänt med människan egentligen? Vad har hänt med empatin? Vad har hänt med att ta eget ansvar? ”Att göra något åt situationen?”

Nä, fy, nu blev min sorg istället ilska och aggression.

Så, Fuck Off världen! Fuck Cancer!

~Bara jag~, ~Familjen~

Ensamhet & tystnad~

Att vara ensam hemma är något som jag sällan upplever..

Att ha tyst runt omkring mig, även fast tv är på, jag hör bilar genom fönstren, så är den här typen av tystnad nästan öronbedövande!!

Stora sonen är på landet med kompisar. Mellan sonen & yngsta sonen är och spelar fotboll med deras kusin. Yngsta dottern hänger med två tvillingflickor från hennes klass. Äldsta dottern, ja, hon är där hon är 🍆

Jag har dammsugit, filat och bytt färg på mina naglar, inte alls nöjd med färgvalet, men nu får de fan se ut såhär.. Blev en höstigt mörkgrön färg som skiftar till ljus grönt vid värme och mörk lila vid kyla..

Jag har som sagt teven på men ändå känns det så himla tyst & ensamt. Vet inte vad jag ska göra. Som jag skrev, dammsugningen är avklarad, behöver inte skura, har hängt tvätt.. Har inget jag måste göra, vilket är ovanligt. Och blir nästan irriterad på mig själv som just nu typ gnäller över att jag inte har oljud och måsten runt mig & att utföra. Det är fan ett jävla lyxproblem.. Skäms Johanna!!

Imorgon är det söndag. Nu när det närmar sig byte av vecka går det så himla fort. Imorgon kommer bara swosha förbi, sen är det måndag, en rent allmänt tråkig skit dag, sen är det dags för barnen att hänga med sin pappa en vecka. Jag har lite att fixa under min barnfria vecka. Måste till psyk, boka in några besök, förnya grejer.. Min lediga vecka går ofta väldigt fort!

Nä, nu ska jag nog försöka att njuta av att absolut ingenting händer runt mig!

Pöss

~Bara jag~

Sällskap som lyfter~

Jag är välsignad med att ha en människa i mitt liv som verkligen kan få mig att må bra! Hon får mig att skratta och slappna av, jag blir var den riktiga Johanna för en stund..

Jag har haft nöjet & lyckan att ha fått ha henne här, sovandes över, två gånger på väldigt kort tid! Och jag är så glad och tacksam!

Igår gjorde vi en Chili Con Carne, blev gott men lite starkt. Vi drack lite vin och jag gjorde naglar på henne. Hon fick grön/blå naglar som ändrar färg beroende på värme eller kyla!

Sen är min Pästis lite speciell och ska självklart ha en avvikande färg på EN nagel!!

Tack för de här dagarna Hjärtat, och hälsa brorsorna & Mammin, och lycka till med ert projekt för dagen!

Nu ska jag komma ”The Swedish Family” med de tre små trollen..

Puss kram

~Bara jag~

På botten av botten~

Jag känner att jag sjunker ner djupare i en känsla av vemod och ångest.. Jag orkar inte något mera nu. Jag behöver ändra min situation och mitt liv kraftigt. Förändringen måste komma ifrån mig själv, ingen kan göra något åt min situation än jag.

Och som första steg måste jag inse att jag behöver hitta en ny arbetsplats. Efter min långtidssjukskrivning så blir jag inte bemött på ett trevligt sätt på min arbetsplats. Känner agg och noll förståelse från mina kollegor. Jag förstår att säkert många undrar vad som hänt och varför jag drabbades av utmattningssyndrom, men då ingen direkt frågar så går inte heller jag och berättar.

Jag ska sätta mig och få ihop ett mejl till min chef. Jag ska kontakta psykiatrin angående ny sjukskrivning. Jag behöver helt enkelt tänka om och hitta en nystart, både med det psykiska och i mitt arbetsliv. Jag ska ta tag i min trauma behandling, något jag medvetet ”knuffat” undan pga rädsla för vad som ska komma upp och hur jag kommer må. Jag känner mig ändå väldigt taggad på att genomgå den behandlingen, för i det långa loppet kommer det med största sannolikhet var exakt det som behövs för att jag ska kunna gå vidare med mitt liv. För med det bagaget jag har och som jag aldrig tagit itu med så måste jag genomgå en lucköppning för att kunna acceptera och läka och släppa och förlåta.

Men, den här bloggen ska inte var negativ.

Idag har jag och mina tre små troll lekt frisör! Alla tre är klippta och duschade.

Sigge ”före”
Sigge ”efter”
Så fin så!!

Efter klipp och dusch blev det att dammsuga av hela lägenheten och skurat av golven i hall, kök, vardagsrum. Måste själv duscha av mig igen oxå då jag fått hår på kroppen när jag klippt.

Igår kom min bejb hit och vi drack lite vin, kollade på ”Quiet Place” & ”Quiet Place II”.. Riktigt trevligt! Klippte av ca 15 cm av hennes hår oxå.. Hon åkte imorse, saknar henne som fan och vill ha henne baka..

Min Bejb & Jag ♥️

Nu ska jag fortsätta med fix här hemma, innan middagen måste planeras och fixas!! Suck!!