Etikett: adhd

~Bara jag~, ~Dagligt~, ~En snabbis~, ~Familjen~

15 psykbryt, gnäll & skrik~

Jojjo

Syns inte, men våra mornar är så långt ifrån harmoniska så det går inte att beskriva! Den där ciggen är så efterlängtad för då får jag fem minuter av tystnad och nikotinet är just då så gott!! Sen tycker jag såklart att man inte ska röka, det tycker alla rökare, men just där & då, är det underbart!

Tre små troll är lämnade på skola. Ett större Troll ska lämnas 9:40.. Sen blir det Lidl för lite matinköp för att klara veckan. Sen hem, börja plocka isär soffan då den idag ska KROSSAS på tippen!! Sedan 13 har sonen tandläkaren. 14:30 inskolningssamtal med yngsta.. Efter det hem och vänta in barnens pappa som ska hjälpa mig bära ner soffan på släpet. Mormor är barnvakt. Sen hem och städa upp efter gamla soffan. Laga mat. Sova.

Imorgon hämtas den andra soffan! Längtar så mycket!! Men först psykologen för mig och som vanligt är den dagen tuff.

På fredag ska jag gymma! Det längtar jag faktiskt efter. Få göra av med svett och få känna att kroppen används.

Ha en bra dag!!

Tjo!

~Bara jag~

Söndag~

Jojjo

Igår var Siggis här nästan hela dagen. Idag kom både Ebbis & Siggis hit medans Maxen gick på sin första Djurgårdsmatch! Känner att jag verkligen saknar mina barn. Nu har jag haft jättemycket den här veckan, med rensning, städning och besök av barn, så veckan har gått väldigt fort, men känner hur det suger i magen av saknaden efter mina barns små armar, skratt & kramar. Samtidigt är det just dessa grejer som kan göra mig galen ibland. Men hursomhelst, de är mina barn. Fina ungar!

Imorgon ska jag försöka lära ut hur man virkar mormorsrutor. Får se om jag fortfarande har det i mig..

Nu hoppas jag att fullmånen kan ta ett brejk från att stötas med min sömn, jag längtar efter att få sova en hel natt, vakna pigg o utvilad.

På torsdag ska jag till Psykologen igen. Ytterligare en dag som kommer bli extremt jobbig känslomässigt..

Så, ”Baj Baj”! SovGott!

~Bara jag~

🍂🍁~Höst~🍁🍂

Jojjo

Jäklar, idag är det ett sånt busväder. Det blåser verkligen storm. Jag ut träd, ganska grovt och ungt träd, har gått av utanför mamma, och det är så skrämmande vilken styrka vinden har. Blir rädd när jag tänker att barn & människor skulle fått trädet i huvudet!!

Skjutsade S till jobbet idag, passade på att åka för Vip efteråt, tog en kaffe och mamma hjälpte mig fixa till skruven/bulten som släppt från min batteripool, så nu sitter den fast igen o jag kanske slipper mecka med bilen vara o varannan dag!

Annars, mitt psyke djupdyker och vissa dagar mår jag toppen. Men att öppna upp alla ”dolda minnen” och saker jag förträngt i så många år, gör väldigt ont! Det är så mycket sorg o ilska som kan blossa upp i mig. Jag har en hel del olika saker jag ska ”göra” som typ läxa för att kunna få mitt liv tillbaka.

En grej, som jag verkligen inte velat göra, men en del i min rehabilitering som blev helt fel. För att jag ville vara säker på att ”bilden” skulle skyddas och hamna i album bakom kod, så råkar jag lägga den offentligt! Vad är det med mig som gör att om jag inte tycker något är tillräckligt jobbigt, så ska jag självklart göra fel och visa det mest pinsamma och det jag aldrig vill att andra ska se… offentligt?!? Känner bara att jag vill dra skämskudden över huvudet och gräva ner mig.. Jag har aldrig velat exponera mig. Jag är snarare tvärtom när det kommer till nakenhet.

Samtidigt, jag ville ALDRIG att någon annan än jag skulle se det där för det är enbart för mig, men jag kände att jag själv ville försvara min kropp. Den är inte ful. Det är en kropp. Som varit med om mycket. Som aldrig blivit älskad eller uppskattad. Som burit mina barn. Som varje dag förflyttar mig. Den står alltid stadigt vid min sida, obviously, men har blivit så illa behandlad, av andra & av mig. Jag känner nu liiiite mera kärlek till min egna kropp. Har lång väg kvar, tro mig, men jag kommer knappast ta nytt foto av mig själv närmsta veckorna, utan det här som blev fel måste få lägga sig.

Jag kommer att värdesätta och älska min kropp en dag. Och vara tacksam över att den står ut med mig.. Vi ska nog hitta en förståelse och kärlek till varandra!

Jag tänker inte be om ursäkt för hur jag ser ut, det kommer jag inte, för det vore att sänka mig själv. Däremot ber jag om ursäkt för att mina fingrar kommit åt och visat min vackra kropp offentligt. Det är hemskt. För den är bara min att se på och att döma.

Tjohej!

~Bara jag~

Nu är det kanske igång på riktigt~

Jojjo

Har länge velat ha Ptsd behandling. Stod i kö för behandling i 8 månader. När jag väl fick tid krockade det med en operation i höger handled som självklart inte blev utan komplikationer, utan det läkte inte, det gjorde ONT, samt att de kom åt en muskel som under op kändes som en explosion av smärta mitt i handflatan.

Detta var i maj-juni 2022. Ärret är fortfarande ”fult”. Handen gör ONT! Jämt. Känselbortfall i fingrar och hand, kan er lyfta ens ett mjölkpaket, tappar grejer. Och nu, självklart, är en ny knöl på väg! OVANFÖR DET FULA ÄRRET!!

Iaf, jag sökte en ny remiss för Ptsd-bedömning. Nu har jag träffat psykologen 2 gånger. Nu hålls en intervju som bedömningsmaterial. Vi hann inte klart idag, nytt möte om 2 veckor. Att det skulle vara tungt, det visste jag. Men såhär, så påverkad jag var efteråt idag, det var… oj… så hemskt. Ringde Ryggraden direkt medans jag kämpade med att få andningen lugn och lät tårarna rinna. Det är många svåra och hemska frågor som ger upphov till fruktansvärda minnen. Jag blir så ledsen och arg, besviken på de ”vuxna” som inte fanns för mig, jag blir förbannad då det känns som att jag blivit snuvad på mitt liv. Jag vill väl oxå vara glad! Jag vill vara stark. Jag vill skratta högt och leva i ett glädjefyllt och högt tempo! Jag vill orka göra saker med mina barn. Jag vill vara en sån person som sprider glädje och kärlek. Jag är en sådan liten och sårad och skadad Johanna på insidan som känner hat o förakt för all vuxna som struntade i mig i hela halva början av mitt liv. Varför var inte jag värd att få en grym barndom med trygga vuxna? Jag är så fylld av så många känslor o känner mig så mentalt slut och avtrubbad. Och arg. Jätte arg!

Men jag är ändå glad att jag äntligen kommit till psykologen och börjat min väg mot behandling!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Förundran~, ~Helt Galet~

Skogen gav utdelning~

Jojjo

Igår tog vi oss ut igen. Med stort hopp om att få hitta tillräckligt med svamp gör en krämig svampsås! Och äntligen!! Halva korgen fylldes av vackra goda höstkantareller!

Vi åkte till samma ställe vi varit på för ca 2 veckor sedan. Då såg vi spår av höstisar men de var pyttesmå.. Nu hade de växt till sig! Och det fanns överallt. Så himla glad och nöjd! Finns ingen större glädje och harmoni i min själ som när jag får plocka svamp! Skogens guld för mig är inte enbart Kantareller, för mig är det blek taggsvamp, rödgul trumpetsvamp och höstkantareller. Då är jag så mega lycklig! Igår hittade jag även Fjällig taggsvamp, eller mamma hittade, men de gav vi till en granne som inte har samma möjlighet att gå i skogen på samma sätt som oss.

Jag stekte/förvällde svampen när vi kom hem. Sedan la jag den åt sidan och stekte bacon knaprigt, la åt sidan och lätt fettet rinna av. I med smör, vitlök & gul lök och persilja fick svettas ihop i pannan. I med svampen och bacon. Krydda med salt & peppar. På med grädde och låt koka samman. Till det nykokt pasta. Det blev fantastiskt gott! Det doftade magiskt och smakerna var helt amazing!! Så en kanon middag efter en kanondag i skogen!

Nu ska jag snart tvinga ut mamma & Michonne och gå till en villa i närheten och fråga om jag kan gå 5-6 äpplen från deras tomt. De har syrliga, saftiga stora gula äpplen, och för 2 veckor sen hade de hängt ut påsar på ditt staket som jag tog en av. De där äpplena är bästa att baka med. Just för att de är så syrliga. Kakan blir så god. Så hoppas de vill ge mig några äpplen!

Just ja, ”Snabba Cash-serien” säsong 2 finns på Netflix! S E D E N ! ! Ja, se första säsongen först om ni missat den. Den här serien är verkligen så aktuell och ligger i tiden när det kommer till Gängkriminalitet, våld, rekrytering av barn, drogförsäljning, missbruk, falsk samhörighet, barn och ungdomar som har det tufft lurad in i en falsk trygghet och gemenskap. Så himla aktuell för föräldrar till unga vuxna att se.

Ha det bäst!!

~Bara jag~

En vanlig torsdag~

Jojjo

Började dagen med läkarbesök för att kolla upp knutan/knölen i ögat. Jag tror inte på någon typ av vagel, men just nu bedöms det som så, och jag ska ta antibiotika i ögat i en vecka. Kvarstår kladd och obehag om 2 månader skriva remiss till ögonläkare. Imorgon ska jag till psykiatrin och träffa min läkare där. Hoppas att få känna mig välkommen och lyssnad på. Haft lite problem med det senaste besöken. Vet inte om de har extremt tryck med patienter efter Coronan, eller om de bara blivit sämre på att lyssna på deras patienter som mår dåligt..?

Jag har en väldig energi just nu. Jag har ”detoxat” sen i måndags och känner mig väldigt pigg och energifylld. Imorgon är sista dagen med just detox och sen är det kost och motion som gäller. Utifrån mina förutsättningar naturligtvis.

Jag vill ut i skogen. Jag vill hitta en hel korg med blek taggsvamp, höstkantarell, gula kantareller och svart trumpet! Jag vill verkligen ha en hel korg fylld av svampar! Det har varit dåligt i de skogarna jag gått i de senaste 2-3 åren. Så himla tråkigt!

Nu sitter jag i soffan hos min mamma, känner mig rastlös men vet ändå inte vad jag ska ta mig för. Är dålig på att göra något ”själv”.. Roligare med sällskap. Men då mamma precis genomgått Covid-19 och har en envis hosta kvar så är hon inte upplagd för skogen eller aktivitet som kräver lite av hennes kropp. Fullt förståeligt såklart! Men tråkigt för mig!

Nu ska jag drick vatten och sen kanske baka en äppelkaka åt min mamma 🙂

Ha det!

~Bara jag~

En vecka utan barnen~

Jojjo

Japp, nu är det barnfrivecka, på gott & ont. Även om mina kids är de jobbigaste, högljuddaste, busigaste, tjurigaste, hormonstinnaste, lataste då är de mina barn som jag är utvald att få vara mamma till och jag tycker det är jobbigt att vara ifrån dom. När den här veckan börjar lida mot sitt slut, typ söndag/måndag då längtar jag massor efter alla mina trollungar!

Även fast jag bråkat järnet med min tonåring imorse. Och om jag varit känd för att vara morgontrött och haft (har) ett dåligt morgonhumör så är min tonåring 100% värre. Aldrig mött en människa med så hemskt humör och så mycket ilska och aggressivitet på morgonen. Jag har testat silkesvantar på morgonen, lågaffektivt bemötande, kärleksfull röst, att gå in och skrika, klappa händerna, beröra mjukt ovanför täcket, hotat och gnällt, och det blir exakt samma respons från honom oavsett vilken taktik jag utövar. Alla gånger är det Jag som gjort fel. Jag som inte väckt honom, Jag som inte gjort rätt. Och i det långa loppet, så är det här orimligt och väldigt tröttsamt. Så bort bråk idag, eskalerade till sparkar och slag i dörrar, saker & inredning flög, målbrotts-rösten skar och skrek, svärord utdelades & hat.. Hat hat hat! Men även om det var hemskt, så tog tonåringen tillslut sitt förnuft till fånga och sa Förlåt! Det är stort! Det är ett tecken på att en förändring är på gång och en vilja att göra rätt och att faktiskt inse att personen själv är den som gjort fel.

En tonåring har skyldighet att själv ta ansvar för att lägga sig i tid, ställa alarm på mobilen/väckarklockan och att gå upp när larmet går. Det går inte att curla & dalta hur länge som helst. I hur många år som helst. Och många, väldigt många föräldrar skyller på diagnoser. Men alla diagnoser har både styrkor och svagheter. Det går att använda och vända vissa av de sämre sidorna hos en diagnos till något som kan bli en styrka. Det handlar mycket om personen med diagnosen. Att den ska vilja ändra sina sämre sidor. Att våga ta ansvar och även vara medveten om att det kan gå åt helvete ibland men ändå fortsätta försöka att ändra sig åt rätt håll. Det här gäller egentligen alla människor, alltså även normalstörda människor, men vi med diagnoser har lite mera motstånd när det kommer till förändringar. Men det går, bara man inte ger upp. På sikt blir det alltid bra.

Nu väntar jag in bästa T för en tur i fästingskogen! Hoppas regnet bidragit med lite fart bland svamparnas tillväxt!

Ha en fin dag!

~Familjen~

Ni med barn, läs det här~

Jojjo

Visst har ni hört att ”livet med barn är underbart, barn är så roliga och kreativa” mm? Att dessa små monster är som sötast när de sover, det är det aldrig någon som sagt..!?

Igår tog priset här hemma, för vad mina barn kan hitta på. Och tro mig, innerst inne ville jag ställa mig och asgarva och låta tårarna spruta, men jag fick verkligen lägga extrem kontroll på mig själv..

Två av mina troll, de två yngsta, som ändå är 6 & 7 år unga, gick tillsammans på toaletten. Jag står och hänger tvätt i vardagsrummet. Jag har en dialog med dom, frågar vad de gör och undrar ”om de verkligen måste gå tillsammans på toa, vi har ju faktiskt 2 toaletter?”

Till svar får jag –Men S bajsar och vi måste faktiskt prata..

Jaha, är det så viktigt så vem är jag att störa en viktig diskussion mellan syskon när den ena sitter o bajsar. Hursomhelst, dom skrattar o pratar, hör hur de diskuterar odören från bajs..

När de kommer ut har den som bajsat tvättat händerna och byxorna är på. Den som ”tittat på” kommer ut naken?!? Varför undrar jag.. Får svaret ”men jag trodde jag oxå skulle bajsa men ångrade mig säger E”..

De sätter sig som små ljus o bygger Lego, och jag bestämmer att överraska dom med varsin bit äppelkaka jag bakat under dagen. De blir serverade på varsin liten blå tallrik med saft o kaka i soffan. Då märker jag att det smulas till en förbannelse så jag hämtar dammsugaren. När jag ändå är igång så passar jag på att ta hallen och tänker även ta lilla vc där kattlådan står.

Öppnar toadörren.. Golvet är en SJÖ AV VATTEN OCH UPPBLÖTT KATTSAND!!! 👀

-Vad har hänt på golvet på toan, frågar jag trollen..

Dom har ingen aning. Först. Sen har de fortfarande ingen aning.. Tills jag blir lite arg och frågar hur det kommer sig att hela golvet är dränkt i vatten och kattsand, och dom båda var där när Lilla S tömde sin tarm..

Då börjar de fnissa. De skyller friskt på varandra, men ändå får jag inget svar om hur typ 1 liter vatten hamnat på golvet. Upptäcker att EN HEL JÄVLA TOARULLE GÅTT ÅT TILL en trollunges stjärt..

*frustrerad, irriterad, förbryllad mamma*

Vad gör jag, det är bara börja torka upp allting.

Trollen sitter nu o kippar efter luft, pekar på varandra, sitter PÅ VARANDRA i soffan, men inte ett vettigt svar får jag.. Förren, nu ni, nu kommer jag få veta något jag tror jag är ganska ensam om att ha upplevt som mamma, Lilla S, helt högröd i ansiktet av skratt, pekar på E och säger ”det var hon”.. Varav hon svarar ”det var han”..

–Vad var han? Vad var hon? Vad har hänt inne på toaletten??

Nu ligger de som två ormar runt varandra, kippar efter luft och så kommer det;

< E BAJSADE I KATTLÅDAN! Men jag tömde den, säger Lilla S.. >

****piiiiiiip****** ~ 1 2 3 andas in 1 2 3 andas ut~

Vänta?? Va?? Har Du bajsat i kattlådan?

Ungarna skrattar så mycket och ålar sig runt varandra att jag inte kan urskilja vilken unge som börjar eller slutar ”vart”!!

Så ja, medans Lilla S bajsade i toan satte sig hans syster och bajsade i kattlådan! Det är ju ett helt normalt och vanligt beteende? Inte! Men Lilla S var snäll att ta bort bajset med kattsandsspaden och gjorde rent Tezzlas låda. Och då hamnade det sand på golvet, och när de tvättade händerna efter toabesök så blev vattnet helt tokigt och hoppade ur handfatet ner på golvet, cirka 15 gånger. Men de tömde kattlådan iaf!

Jag blev så häpen. Jag som sällan tappar talförmågan, tittar på trollen i soffan, säger, ganska entonigt,

-”nu ska ni klä av er och gå o lägga er. Inte ett ljud vill jag höra. Och ni får ingen puss eller kram ikväll, ni ska bara gå och lägga er Nu”

De sa inte ett ljud. De klädde av sig o gick o la sig. De kom inte upp en enda gång.

Jag ska städade upp. Ångrade så mycket att de fått äppelkaka.

Någon timme senare pratar jag med mitt vuxna barn. Hon kan inte ens titta på mig, sitter med ryggen mot mig för att hon skrattar. Och ja, jag ville oxå skratta. Det är bland det sjukaste jag varit med om som mamma. Aldrig någonsin hört om barns som bajsar i kattlådan. Och deras kreativitet är ju bara helt enorm.. Eller??

Vad har era barn gjort för tokigt? Eller du själv som barn? Berätta gärna för mig!

Ha en SKITbra dag!!

~Familjen~

Lördag & perfekt höstväder och match för M~

Jojjo

Nu har mellanbarnet spelat i sin fotbollsklubb ett tag och nu börjar matcherna bli en del av planeringen på riktigt.. Helgerna består nästan alltid av matcher på olika ställen och det är faktiskt kul! Jag är ju en mamma som gillar fotboll, spelade själv som barn, älskat att gå på mitt favoritlags Dif’s matcher och satt naturligtvis i klacken! Det här var innan 5 barn anlände, men jag har mycket positiva minnen från matcherna, min egna fotboll och tiden i Järnkaminerna!

Fotboll är kul!! Lilla S har oxå börjat träna med Knattarna samma dag som M tränar, så det är himla skojigt! Ska försöka se om det finns någon aktivitet för E att börja med. Det är en hel del energi som behöver utlopp ur hennes lilla kropp. Hon är så lik sin storebror N i både sätt och humör, att jag känner en viss oro för hennes tonårstid, som nu förtiden börjar vid 10-11 års ålder, och det är nog bra att få in henne på något som hon gillar innan den där värsta perioden börjar..

N har haft sin vän Musse här inatt. Han är så jäkla rolig den killen, verkligen så mysig, rolig och har ett hjärta av guld. En bra vän med andra ord! N har mest såna vänner där det är en sådan mäktig Bromance att jag blir alldeles varm i hjärtat!

Nu ska jag få i mig mitt kaffe innan jag ska plocka fram varma o bra kläder till oss som inte springer oss varma på fotbollsplanen, så vi kan Heja Högt på vårt bästa ”Tellus-Asp”!!

Puss kram & ha en underbar dag i höstens krispiga och vackra väder!!

~Bara jag~

Ökar corona igen?

Jojjo

Har hört flera som insjuknat i corona sista veckorna. Igår testade min mamma positivt. En granne i hennes hus har varit dålig i tre veckor. Sen har jag hört andra oxå som insjuknat. Dock är det bara de som vaccinerat sig som testat positivt. Är det en variant som kommer nu som går på just vaccinerade?

Jag hade Corona i januari. Så mina 6 månader med antikroppar har löpt ut. Så kanske jag oxå får det igen? Hoppas inte, men om jag får det så har jag iaf antikroppar ett tag till. Glömmer aldrig den vidriga huvudvärken och kroppsvärken jag fick. Den var helt vidrig faktiskt. Är rädd att äldsta sonen ska få det igen. Han blev så jäkla sjuk sist och på det fick han Epstein Barr Virus och där påverkades hans lever negativt. Han har redan nu några år framför sig med leverprover som väntar och en ny kraftig förkylning är det sista han behöver. Men men, det är bara vänta o se vad som händer. Ingen idé att gå händelserna i förväg.

Idag vräker regnet ner, kanske får svamparna i skogen nytta av det? Hoppas kunna komma ut en gång till i skogen och hitta lite mera svamp innan det är försent.

Nu ska jag plocka ihop mina sista grejer innan jag ska hämta mina troll och bege mig hem för en mysig vecka med mina barn!!

Ha det bäst!