~Familjen~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Uttråkad och trött på att vara trött~

Jojjo

Nu har jag fått nog av att vara sjuk. Jag vill inte alls vara hemma längre. Jag vill gå till jobbet och prata med lite mognare människor än mina barn. Få vara social med andra vuxna. Även om vi kan bete oss som knäppa ungdomar ibland.. Min förkylning har ändrat karaktär igen.. Näsan rinner igen, rinner konstant! Och nyser hela tiden. Hade det inte varit för att jag även har ont i halsen och hostar skulle jag faktiskt tro att jag är pollenallergiker.. Nu är jag inte det, vad jag vet.. Överlag är jag så himla trött på det här nu. Trött på corona. Trött på virus. Trött på Covid-19..

Jag vill ha en normal vardag tillbaka. Där jag går till jobbet, barnen går på dagis och skola, man äter middag efter vardagliga rutiner, städar som vanligt. Nu blir det ibland manisk städning vissa dagar, för att jag är så vansinnigt uttråkad, eller så blundar jag bara för skiten och mår psykiskt skit för det istället.

Hela den här situationen som Corona skapat, gör att jag och min äldsta son bråkar mer än vad vi någonsin gjort. Vi blir osams för inget. Han kallar mig saker han aldrig gjort förut. Han har en attityd som får mig att tappa andan ibland. Ett språk som gör mig helt vansinnig och det vet han och därför trycker han extra på just det, han vet att jag blir arg, och kan sitta och skratta mig rakt upp i ansiktet när han lyckats.

Känner en enorm oro inför hans umgängen. Vissa han hänger med lurar jag inte alls på, och jag gör mitt yttersta att förhindra att han träffar dom. Men självklart lyckas jag inte alltid. Vi får veta mycket om vart han är och vilka han är med, har goda kontakter med våra lokala Fältassistenter, nattvandrar-grupper, och andra föräldrar. Men allt vet man ju inte, såklart, men en hel del mer än vad han tror. Han är verkligen i en helt fruktansvärd 13 års fas. Han är sååååå mycket tonåring i hans lilla kropp. Han vet inte vad han känner och inte känner & hans språkstörning har exploderat på sista tiden. Han kan knappt styra hur högt han pratar, han går runt och visslar, ska han säga något så skriker han fast det är helt knäpptyst runt honom. Jag fattar ju att han har ett inre kaos just nu, och han har väldigt svårt att förstå Corona situationen och allvaret i det, många saker har rubbats och blivit annorlunda, och det här blir omfattande mycket ostrukturerat i hans huvud och kropp… Jag kan förstå det. Men jag vet inte hur mycket mer jag själv orkar heller. Hur länge till jag kan hålla alla känslor någorlunda i balans, försöka att vara logisk och pedagogisk. Jag börjar ta slut som mamma. Jag vill ha en vecka för mig själv i skogen i ett tält, utan telefon, men en radio vore trevligt, där jag kan sova, skrika, gråta, slå på träd och bara vara jag. Ladda upp mig själv igen. Säger bara Fuck Vuxenansvar & Fuck Corona & Fuck Tonårstrots!

Det händer inte så mycket här just nu. Sara har sina studier på distans. Idag ska hon ha Hantverk, gissar på att jag får vara ”modell” för någon sminkning eller frisyr.

Igår var det dags igen för hennes spruta mot reumatismen. Den här nya medicinen gör ont när den sprutas in. Den svider tydligen jätte mycket. När jag ska ge henne den så känns det som att vi är tillbaka till när hon fick Metotrexat i injektioner som 7-9 åringen. Hon grät, skrek och gjorde motstånd, men den medicinen gjorde henne sjuk. Hon fick biverkningar av själva Cellgiften mer än vad cellgifterna hjälpte hennes leder. Humiran som hon fick, det biologiska läkemedlet, för ca 1,5 år sedan, har varit ”lättare” att ge. Har inte gjort ont att ta. Men då byggde hennes egen kropp såklart upp anti-kroppar MOT Humiran så den fyllde ingen funktion. Nu får hon då Elebra, ett annat biologiskt läkemedel, som gör ont att ta. Igår låg hon och gömde sig för mig i 40 minuter sen var det en kamp att få ge henne sprutan, sen grät hon i en timme, gömd under sin huvudkudde i sin säng. Jag hatar att vara den som sticker henne. Hatar att se hennes panik och ångest över att få ont av injektionen. Hatar att nu ska vi göra det här 1 gång i veckan. HATAR REUMATISM!! Hatar JIA!! Hatar att hon fick reumatism. Jag vill ta över den sjukdomen. Jag önskar att det fanns en forskning kring att föräldrar kan få överta deras barn kroniska sjukdomar. Jag vill inte att hon ska lida. Jag vill överta allt! Varför just hon???

Usch, börjar känna av huvudvärk igen, fan, den har varit borta i 2 dagar. Nu slog den till igen..

Vi hörs 🖤

~Helt Galet~, ~Känslan idag~

Gooooodmoooorgon~

Jojjo

Alltså, wow, jag är så jäkla mallig! Så otroligt stolt och glad över mig själv!!

Träningen har ju hamnat lite på ”is” nu när jag är sjuk, men jag har ändå försökt behålla promenaderna. De får vara långa, även om de inte är så himla pulshöjande. Och jag ser och känner resultat. Så jäkla glad är jag!

Igår var det dags för återgivning från Bumm i Huddinge. Älskade Ebba tilldelades 3 diagnoser inom NPF. Kändes sådär.. Men, hon är Ebba! Kommer alltid att vara Ebba. Oavsett vilka ”stämplar, diagnoser, hårfärger, eller piercingar hon har.

Nu ska vi äta lite frukost här, sen blir det ut på en promenad! Tjolahopp!!!

Pussen Kramen

adhd, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~

Mina jävla hormoner Exploderar~

Jojjo

Här är man sjuk.

Och när man legat minus på både lukt/smaklökar i ca 4-5 dagar & får cravings på McDonalds fiskburgare, och tänker att distansering ÄR VIKTIGT! Det ska vi i Familjen Söderberg hålla och följa.

Så, vi tar hemleverans från McDonalds i Västberga. JA, det var en utomordentlig idé!

Så, mat beställd till en familj på den lilla summan av 7 personer. Vanlig och inga konstigheter i beställningen, förutom att McDonalds tjänade några extra spänn på att Jag ville ha extra CHEDDAR och extra tartarsås på min fiskburgare! Alltså den känslan, att få en fiskburgare och LÄNGTA efter mat, vilket jag inte gjort senaste veckan.

www.foodora.se levererar i tid och någorlunda varm mat. Öppnar min efterlängtade fiskburgare med extra gottgjort på.. Försök hålla dig för skratt…

Ni som känner mig, fattar exakt hur jag reagerar. Jag blir så jävla arg. Så McDonalds har fått ett riktigt välskrivet klagomål, som en bok nästan, om hur jävla besviken och förundrad jag är över hur en ”EXTRA allt” fiskburgare kan bli en ”PLAIN” eller ”MINUS ALLT” fiskburgare! Jag har nyss kommit ur en mensperiod, men senaste året har mitt humör runt mensen blivit ganska fruktansvärt. Jag reagerar högt och jag reagerar snabbt och utan hänsyn!

Så det så!!

~Bara jag~, ~Familjen~

Negativ~

Jojjo

I förrgår fick jag hem mitt provtagnings kit för Covid-19. Då flera kollegor på min avdelning blivit testade positiva , bad jag min chef om att få testas. Har samma symtom som dom.

Men igår kväll kom mitt svar. Jag var negativ i mitt test. Men sen står det så finurligt beskrivet i texten att jag ska meddela min chef om test resultatet samt att jag kan återgå till jobb när jag är symtomfri. Behöver inte vänta 48 timmar innan jag går till jobbet. Sedan står det att provet ej till 100% kan utesluta Covid-19 så jag ska vara helt symtomfri ett par dagar innan jag återgår i arbete..

Alltså va??

Hur ska ni ha det? Hur ska jag tänka? Jag kommer dela bilden av vad de skrivit till mig.

Va? Ska jag gå till jobbet eller ska jag fortfarande ”anta” mig som att jag är ”positiv” fast jag är ”negativ”??

Alltså väldigt luddigt och väldigt oklart.

Men, eftersom jag tänker på mina medmänniskor, och samhället, så håller jag avstånd, går inte ut i onödan, går endast egentligen promenader med hunden. Har varit tvungen att gå in på Ica 2 ggr för att köpa mjölk och popcorn. Men då har jag hållit avstånd, spritar händerna noga, endast rört det jag ska köpa. Jag kommer absolut vänta tills jag är symtomfri, såklart. Men ska ringa min chef imorgon och dela med mig av mitt provsvar, men eftersom jag fortfarande blir andfådd av att gå från soffa till toa, hostar, ont i huvudet och halsen, så blir det minst 4-6 dagar hemma. Sen är alla tre små troll förkylda med astma besvär på det. Alla tre hostar & skäller!! Hemskt jobbigt! Men deras energi är ju ändå på TOPP! Vilket min inte är. Jag är så slut. Både psykiskt och fysiskt. Igår försökte R gå ut med barnen en timme. Låta dom göra av med lite energi utomhus i en lekpark. Men vad händer då, Jo, astman tar över. De hostar och hostar och hostar.

Jo, jag blev så glad i går, jag har ju jobbat lite med att öka min motion, röra mig mera, dels för att stärka min stackars rygg, så kör en del ”core” övningar hemma och tränar rumpa, rygg och nacke via en jätte bra app. Sen har jag övertalat Sara att vi måste ta minst 2 långa promenader i veckan, utöver de vanliga med Ziri. Vi har hållit det här nu i ca 5-7 veckor. Och det syns på vågen! Väger mindre än på många är & Det syns i mitt ansikte. Det känns i mina lår. Vi har kört mycket ”egen” träning i lekpark! Japp, vi är båda för korta för ”utomhusgym” så vi tränar i en lekpark. Använder oss av leksaker för barn för att öka på våran träning. Jag är så sjukt stolt över att hon hjälper mig att hålla mitt löfte till mig själv. Att jag måste förändra mitt liv och göra förändringar, då främst i mitt rörelsemönster, annars kommer inte min rygg att hålla mig upp i mitt yrke.. Jag ska kämpa på. Är så ledsen över att jag inte kunnat göra någon träning nu på 4-5 dagar pga sjukdom. Men jag måste försöka intala mig själv om att det är ”ok”!! Jag är sjuk. Jag kommer återuppta allt när jag inte blir andfådd för minsta lilla. Men jag ser alldeles för snabbt det negativa. Tycker att jag presterar för dåligt och skyller på mig själv. Jag måste sluta med det. Sluta klanka ner på mig själv. Jag kommer dit en dag, och nu ska jag fokusera på att bli frisk. Sen jäklar, ska jag börja igen. Jag SKA! Jag KOMMER att göra det!

Min energinivå är låg just nu, alltså i mig själv, men det är bara tillfälligt.

Sara har distansstudier fortfarande. Hon är så jävla duktig. Hon har så fina omdömen från alla lärare, hon har höjt sina betyg så jäkla mycket från Högstadiet. Hon ligger först i alla ämnen, hon ber om extra uppgifter för att se om hon kan höja betyget till det högsta, och då ligger hon redan väldigt bra betygsmässigt. Som hon kämpat! När hon blir vuxen, ska jag ge henne en liten bok. Där ska jag skriva upp allt jag ser hos henne, hur hon tar sig upp igen fast något sparkat undan benen på henne. Gång på gång på gång, reser hon sig och kämpar lite till. Hon är smart! Så jävla smart att jag ibland inte tror att hon kommer ifrån mig.. Hon är så jäkla häftig. Hon säger att hon är glad över att vi var så hårda mot henne när hon var 12-15 år. Att vi ställde krav och inte släppte på alla regler som hennes kompisars föräldrar gjorde. Det var vi och en mamma till som höll hårt på regler. Dom två tjejerna går det förbannat bra för idag. De andra tjejerna går det åt helvetet för (iaf just nu), de tar droger, bråkar o dricker, sköter inte skolan, de kom inte in på gymnasierna de ville utan får gå kompletterande linjer. De hänger med äldre kriminella. S är så glad att vi inte lät henne fortsätta ”spåra” som de andra. Och nu kan man se att regler och gränser är det enda rätta. Jag är i första hand hennes mamma. Inte kompis. Som hon avskydde mig emellanåt. Men idag, jäklar i gatan, vilken kämpe hon är. Klivit ur sin ”Comfort zon” och konfronterat livet och utmanar sig själv varje dag. Alltså wow!

Noel är i den härligaste tonårsgrabbar-fasen. Han är en 13 åring *150. Med humör, röstresurser, offerkofta, humor osv. Typisk tonåring. Samma regler för honom. Ställer krav för att han ska lära sig. Han ska hålla tider till skolan, ta medicin dagligen, gå ut med hunden 1 gång, annars blir det konsekvenser. Det är inte lätt. Inte någonstans. Men jag ger mig inte. Han får hata mig nu. Förhoppningsvis älskar han mig igen om några år. Jobbar mycket med hur man talar till andra. Vilka ord som är okej och inte. Vikten av att hålla vad man lovar. Att ta ansvar för att komma i tid, sköta sysslor, förstå vad ansvar innebär både för honom och hur det påverkar andra.

Kan säga såhär… Jag kommer behöva fortsätta med det här i sååååå många omgångar och år till!!! Snart är det Max’s tur. Sen Ebba (😱) och sist Sigge.

Vad fan tänkte vi på när vi skaffade 5 barn? Ja, vi kommer aldrig att ha det tyst och tråkigt hemma. Förhoppningsvis så ger allting utdelning för våra barn i framtiden. Om inte, så älskar jag varenda jävla cell i deras kroppar oändligt mycket. Men jag tvivlar inte, de kommer alla gå långt. På sina egna kreativa sätt och vägar genom livet.

Jo, måste rekommendera en komedi på Netflix. ”The Wrong Missy”. Riktigt knäpp och galen komedi med en helt knäpp tjej. Slutar fjantigt lyckligt dock, men sevärd.

Oja, en film till som finns på Netflix. Som jag ÄLSKADE när jag var tonåring!!! Alltså jag kan replikerna typ utantill fast det är mer än 24 år sen (ish) jag såg den. ”Den onda cirkeln” eller ”The Craft” på engelska. Jag vet inte vad som drog så med den filmen men jag verkligen älskade den. Igår, när jag såg den, så blev jag lite full i skratt av vissa effekter, men den är ändå bra. Påminner mig om en tid då jag var så lycklig. Ger en ”feelgood” känsla i mig.

Så, nu är det uppdaterat här och jag ska försöka ta mig upp från soffan, gå och kissa, sen bara L Ä N G T A tills det är kväll och jag får säga godnatt till barnen. Så det blir T Y S T ! Tyst o lugnt och skönt. Och jag själv får gå och sova.

Ha det gott!

Och grattis N O R G E på nationaldagen!!!

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Men USCH~, ~Varför~

Bläää~

Jojjo

Ahh.. Allt är bara blä.. Jag är snorig, hostig & har halsont. Och muskel/ledvärk.. Och en huvudvärk som inte är mänsklig..

Om värken i kroppen beror på att jag ganska nyligen börjat aktivera min kropp, och i Lördags körde jag både kondition och styrka ganska hårt, så kan det vara en anledning till att musklerna har ont. Det mest i armar, nacke och ben jag har ont. Konstigt nog inte speciellt mycket mera ont i ryggen än vad jag alltid har/haft sen jag fick diskbråcket. Därför jag tror det beror på träningen.

Men huvudet. Vad i helvete kommer denna sjuka huvudvärk ifrån?? Hostan är inte så farlig, ännu, men det gör ont i bröstkorgen när hostattackerna blir som längst.

Ebba blev risig igår igen. Hör hennes astma riva i hennes lilla bröstkorg. Gör ont i mig att hon har det så jobbigt. Men allmäntillståndet är ganska bra. Ingen feber. Men vi är i karantän. Ingen i familjen går ut eller drar iväg i onödan. Det enda idag är att Sara har Bumm pga sin sjukt höga vilopuls som vi måste få bukt på och svar på vad den beror på, så hon och R får glida dit.

**Oj, här råkade jag visst logga ut från bloggen och göra något annat, så upptar den igen idag den 12 maj**

Hostan är lite jobbigare idag. Huvudvärk som moler konstant så är väldigt ljuskänslig just nu.. På det fick jag såklart mens idag! Alldeles för ”tidigt” men med spiral så vet man egentligen aldrig när en period ”börjar” eller ”slutar”.. Ebba hemma, Sigge hemma & Max hemma. Alla tre förkylda. Hörde Sigge hosta för en liten stund sedan. Han har börjat ”skäll-hosta” så det låter fruktansvärt. Han fick en dos av astma medicinen på eftermiddagen, men imorgon måste jag börja ge honom enligt schema.

Var med om något så sjukt idag. Hemtjänsten här i Axelsberg, Roo Hemtjänst, tar näsprov och blodprov på en av deras anställda mitt i centrum kl 11.00 på förmiddagen. Så jäkla sjukt! Såg riktigt äckligt ut! Och runt går pensionärer och bara stirrar på dom. En man ryter ifrån tillslut.. De kastar provmaterial i allmänna papperskorgen. Allt som används vid en misstänkt covid-19 smittad ska hanteras enligt vissa ”ritualer” och läggas separat bland smittrisk-avfall. Allt ska tas av i en viss ordning, spritas av i en viss ordning. Här följdes INGA sådana regler. Jag blir ju helt tokig när jag ser sånt här! Blir så vansinnigt förbannad över att sjuksköterskor gör på det här sättet. Ett hemtjänst företag med Röda Korset Sjuksköterskor som chefer, där chefen själv går ut och bryter mot allt vad socialstyrelsen, folkhälsomyndigheten, WHO säger. Alla fel de kunde göra, gjordes. Jag hoppas innerligt att Roo Hemtjänst får sig en varning och lär sig något av det här.

Annars, är både psykiskt och mentalt slut. Av att vara sjuk och har 3 barn som är sjuka, men som barn funkar, bara är sjuka varannan timme… Ena sekunden är allt bra, sen hostas det helt sjukt, det hlr ont i halsen, ont i öronen, ont i bihålor, nästa sekund kör de springtävling genom lägenheten, mitt i det ligger jag och försöker hyscha som, så att motorsågen som drar genom mitt huvud ska få jobba ifred. Utan deras skrik på det. Jag börjar oxå känna av att jag har stickningar i bihålorna och ont i vänster öra. Haft öroninflammation 1 gång som vuxen och det var riktigt brutalt. Vill inte ha det igen..

#fuckallavirus #fuckdettaår #fuckattcoronakom #varförgjordejagsåmångabarn #fucköronvärk

#följriktlinjerna #lyssnapåFHM #stannahemma #håll2metersavstånd, #respekteravårdpersonalen #höjuskorslöner #vägrasänkaskyddenochkravenförvårdpersonalundercovid-19

Thats’all!

Dags att sova. Längtar redan till morgondagens 800 decibel som kommer dra genom vårt hem..

😫

~Bara jag~

Att leva med begränsningar som påverkar hela Sverige~

Jojjo

Det är något helt nytt. Vi står här, nu mitt i, en kris som vi i Sverige varit väldigt befriade ifrån. Vi, som lever nu, har egentligen aldrig behövt oroa oss, he en krisberedskap, vara rädda för att gå ut osv.

Nu är tiderna annorlunda. Annorlunda och begränsade för alla I Sveriges befolkning. Vi står i en tid där hänsyn och medmänsklighet är nyckelord. Där vi måste visa hänsyn, tänka extra noga på hygien, vara hemma vid minsta symtom på förkylning, inte åka o handla i o ödlan utan istället planera vad som behöver köpas hem och försöka handla så sällan som möjligt. Vi måste alla bidra. Både stora och små. Lyssna och uppdatera oss vad MSB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och vår inkompetenta Statsminister säger. Vi måste ta in och förstå allvaret i vad Covid-19 & Corona innebär. Fortsätter människor stoppa huvudet i sanden och strunta blankt i alla som är i riskgrupper, så dödar den människan någon annan. Riskgrupper finns i Alla åldrar ute i Samhället.

Mitt ena barn är 17 år. Hon tar en injektion i magen 1 gång veckan med ett biologiskt läkemedel som sänker hennes immunförsvar. Hon är i Riskgrupp. Jag, min dotter och mellersta son ha Malign Hypotermi, vi kan inte läggas i respirator hur enkelt som helst om vi blir drabbade o riktigt sjuka. Vi tål inte alla narkosgaser. Dessutom måste rummet vi skulle behöva ligga i vara totalt rengjort från alla övriga narkosgaser, och det kan i dagsläget bli knepigt.

Jag är så glad just nu att Hon har hemstudier då de stängt gymnasieskolorna. Men ändå är jag rädd varje gång hon går utanför dörren. Då för att gå ut med vår hund, men tänk om någon oansvarig tryckt på hissknappen? Tänk om någon hostar när de möter henne? Tänk om någon har covid-19 under skorna så drar hon hem det? Eller att jag drar hem det från sjukhuset?

För mig är den här Pandemin på största möjliga allvar. Människor dör som flugor. Sjukvården är så belastad och det är brist på material och personal.

Ändå lever så många vidare som att inget hänt… Hur kan man vara så jäkla elak mot andra människor? Hur kan man ”pissa” på människor i riskgrupper? Hur kan man bara tänka på sig själv och helt ignorera vad myndigheterna går ut med? Jag fattar inte?

Alla dessa äckliga kräk som sitter på uteserveringar och sen åker tunnelbana, hur jävla dumma är ni?? Alla som tycker att lekland, Ikea, restaurangbesök är så jäkla viktiga exakt just nu, att det är livsviktigt att göra just nu, istället för att skjuta upp dessa saker till om några veckor och se hur pandemin utvecklas? Är frisör och naglar livsviktigt? Är fillers och botox livsviktigt?

Enkelt svar är NEJ!

Livsviktigt är att följa alla riktlinjer, undvika alla sociala kontakter, hålla sig hemma, undvika folksamlingar, ta ditt ansvar mot alla i samhället.

Försök att fatta hur allvarligt detta virus är. Försök ta in allvaret i vår situation. Fatta hur snabbt och hänsynslöst det här viruset är.

Du är inte odödlig. Det är inte din granne heller, inte den i kassan på mataffären heller. Inte restaurangbiträden, sjukvårdspersonal, busschaufförer eller personen du gick förbi förut.

Alla av kött o blod, vi är all dödliga. Vi kan alla drabbas hårt av Covid-19. Ingen går säker.

Tänk till nu!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Sjukt less på sjukdomar~

Jojjo

Här går såklart bara allt runt och runt och runt. Är man 7 i familjen så blir det väl så, ganska självklart egentligen. Och under rådande Corona kris så är det extremt hårda riktlinjer naturligtvis. Men det är jobbigt. Jätte tungt fysiskt och psykiskt. Känner mig otroligt frustrerad. Varje gång ett av barnen inte snorar på typ 5 timmar så börjar de helt plötsligt hosta sig blå och astmamedicinen måste ges och näsan öppnas som en kran..

Frustration! På HÖG nivå.

Så vad gör man då när man sitter som i karantän?

Jo, har städat balkongen. Städat hemma. Kollat på nya ”Dora utforskaren” på tv ca 17 gånger då Ebba & Sigge älskar den. Och ja, jag måste medge att den är faktiskt riktigt bra gjord om man sett den tecknade serien som gick på tv för x-antal år sedan.

Igår, när ungarna somnat så passade jag på att se på lite ”vuxnare” film, nej inte sån vuxen tv, utan det blev först en komedi, Like a Boss, så himla bra. Älskar den typen av ”tjej-filmer” och skådespelarna är så jäkla bra.

Rekommenderar den starkt.

Efter den gick vi en nivå högre i vuxenfilmerna och såg The invisible man

Den var riktigt bra. Lämnade lite till ”fantasin” med slutet men absolut bra. Och Elisabeth Moss är en av mina absoluta favorit skådespelerska. Hennes roll i THE HANDMAIDS TALE på HBO är ju helt jävla amazing. Vilken kvinna. Har du inte sett den serien så är den ett MÅSTE!

Ja, vad gör vi mer? Möjligen om orken finns så ut på promenad, mest för friskluftens skull. Orka gå eller springa för mycket går inte helt, med tanke på astma och små lungor.

I fredags, 17/4, så lämnade min mammas ”partner” jorden. Hon som stått vid mammas sida i vått och torrt varje dag i 12 år. Älskade Krissie orkade inte längre. Cancern hade spridit sig mycket bland hennes juver, hon ville inte äta, inte jaga boll, inte ens gå på promenad, kunde inte ens sätta sig och kissa.. Sista dygnet för henne blev hon dålig väldigt fort.

Min älskade lillasyster på 4 tassar. En fantastisk hund på alla sätt och vis. Minns dig för alltid med glädje och massa kärlek fina Jullan 💖

Idag försökte jag mig på att städa. Svetten rann och jag blev äckligt blöt. Kändes som värsta fys-passet på 1,5 timma.

Ebba knäckte idag koden för att cykla på 2 hjul. Blev ca 20 minuter ute på gården med deras cykla och sparkcyklar och hon lärde sig direkt. Trampade på runt runt och runt. Nu sitter de utslagna i soffan efter att ha tittat på Dora och just nu otecknade Skönheten & Odjuret.

Ha det fint!

Kram

~Familjen~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Varför? Varför alltid just hon~

Jojjo

Min stackars unge. Min stora vackra flicka, som kämpat sig hela sitt liv. Hon är bara 17 år (den 21/4) och hon har fan haft så många motgångar i sitt korta liv och hon förtjänar fan att bara få må bra och få bra besked. Humiran… Denna magiska medicin som vi tjatade om i flera år innan hon äntligen fick ett biologiskt läkemedel. Nu har hennes kropp bildat antikroppar mot Humiran!! Så den funkar inte på henne.. Hennes vilopuls ligger på 109-120 och är alldeles för hög för hennes lilla kropp och hjärta.

Nu ringde Reumatologen och berättade om antikropparna. Nu blir det ett medicinburksfabrik.. igen.. Nya sprutor som nu ska tas varje vecka istället för varannan. Sprutor, som tack o lov, innehåller biologiskt läkemedel, men i starkare form och som ska angripa den molekylen o Saras kropp som behöver bekämpas, samt som även kan gå ”förbi” antikropparna. Dessa nya sprutor kan även svida när hon fått den.

Nu förstår läkarna varför hon inte mår bra i kroppen när hon självskattar sig.. Men de har typ kliat sig i huvudet och inte förstått varför, då Humiran ska få hennes leder att må bra.. Men, såklart, bygger hennes kropp en jävla antikropp som slukar Humiran så den inte kan arbeta aktivt i henne. Varför inte? Varför jävla inte lixom…?

Kan hon inte bara få må helt 100? Som andra friska glada hormonstinna 17 åringar? Nä, hon ska alltid behöva kämpa emot ALLA odds jämt.. Inget får någonsin bara vara bra.. Skulle vara glad om hon någongång kunde få 50% så bra som andra i hennes ålder bara några veckor om året.. Jösses vad jag önskar att jag fick ta över hela din inre kamp. Bara bära dig i min famn och ta emot alla smällar åt dig. Mitt hjärta brister.. Jag sitter och gråter. Min dotter bara sväljer allt och säger inget. Det är när hon blir tyst som jag vet att det tar henne hårt.. Tystnade från Sara är det värsta som finns..

Helvetes jävla skit Reumatism!

Varför var du tvungen att angripa mitt barn? Varför förpestar du och gör hennes leder sjuka? Varför kan du inte bara dra ÅT Helvete och låta hennes mediciner få göra sitt jobb, varför bygger du upp ett eget skydd i hennes kropp när hon gör allt för att bekämpa dig??? Jag hatar Dig! Jag hatar dig din jävla reumatism!!!!

~Bara jag~, ~Helt Galet~

Scary….~

Jojjo

Har velat och tvekat sååååå länge. Men idag blev dagen då jag gjorde det! Jag kastar mig ut i något helt okänt och ser vad det leder till.

Anledningen till att jag velat och tvekat är min ålder… Tyckt att jag varit för gammal för att fortsätta med utbildning. Men samtidigt har jag en dröm om att arbeta inom Kvinnovård i framtiden, och då vill jag inte ”bara” vara Undersköterska! Jag vill ha mera ansvar, jag vill kunna räkna ut och blanda antibiotika, ge rätt mängd insulin osv. Jag vill VETA mera och KUNNA mera! Jag vill kunna svara på frågor och arbeta på ett annat sätt i ett patientnära arbete.

Sen är mina absolut favorit Sjuksköterskor på jobbet De som varit Undersköterskor innan de blev SSK. De har ett annorlunda synsätt när det gäller Team-arbete. De vet hur en Usk kan ha det och hjälper gärna till med alla moment kring patienterna. Säger inte att alla är så, inte heller att alla som direkt blivit SSK är mindre hjälpsamma. Men, det märks en viss skillnad.

Jag slängde iaf iväg en ansökan nu. Eller 2… Och hoppas få börja min SSK utbildning i Höst. Då är det ytterligare 3 år i skolbänken, men det kommer det vara så värt. Jag kommer en bra bit närmare mitt mål och jag vet att när jag verkligen vill något så är jag beredd att arbeta hårt för att nå mitt mål!

Just nu är vi många i familjen som har snuva & hosta och halsont. Det är såklart jag och Ebba & Sigge. Vi går ut på en promenad om dagen, men inte mer än så. Vi hänger inte i lekparker, går inte ut och handlar.. Barnen får lite extra frisk luft på promenad och sen hem. Det lilla de får under den lilla utevistelsen slår ut som totalt. Antingen somnar båda inom 30 minuter när vi kommer in, eller iaf minst ena. Jag har hosta som jävlas och ont i huvudet. Hostan är svinjobbigt. Ska gå och ta lite hostmedicin och förhoppningsvis så får jag vila lite i luftrören ett par timmar..

Jaja, en kortare blogg blev det idag, bara för att hålla den vid liv.

Längtar så efter att det ska hittas något vaccin/medicin som kan bromsa upp Covid-19 som bidrar till att vi kanske kan få lite goda förhoppningar om framtiden. Det här äckliga viruset 🦠 tar ju död på all glädje och bara ökar i sin framfart med den konstanta smittspridningen. Men att något som kan bota/mildra tror jag knappast kommer… Då borde det ju funnits det redan då SARS & MERS härjade.. Nä, fy, tror det är en stor utrensning bland människor i hela världen. Så fruktansvärt! Hoppas och önskar och vill tro att människor istället gör sitt yttersta för att förhindra smittspridning bland människor och i samhällen. Det är trots allt vi individer som har det största och yttersta ansvaret för att minimera flera dödsfall.

Ha det fint!

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~

Snälla människa~

Jojjo

Sverige är i en väldigt tumult och annorlunda tid.

Corona, covid-19 har verkligen satt hela Sverige i en stor prövning. Man har nu kommit fram till att Corona-viruset är LUFTBURET! Detta innebär en större och lättare smittspridning! Våra riskgrupper behöver skyddas.

Varför är det typ ingen som förstår att Corona kan hos vissa människor ge typ inga symtom och hos andra ge väldigt allvarliga symtom!? Är det verkligen ingen människa som följer presskonferenser osv?

Är Man Det Minsta Förkyld= STANNA HEMMA! Gå inte ut, gå inte o handla, skit i alla onödiga skönhetsbehandlingar, strunta i att fika med en kompis. STANNA HEMMA!

Det är inte bara DEJ det handlar om. Vill du vara en bra och fin medmänniska så stanna hemma. Kan du inte gå till jobbet, ska du heller inte gå utanför ditt hem för andra onödiga saker. Hjälp till genom att ta ditt ansvar.

Mitt ena barn har en vilopuls på 120 slag i minuten. Skulle jag dra hem Corona så vågar jag knappt tänka på hur det skulle kunna drabba henne. När jag arbetar tänker jag alltid ett steg extra i hur jag skyddar mig för att inte dra hem någon smitta. När jag är ledig håller jag mig hemma. Ut med hunden men inga andra ONÖDIGA sociala kontakter. Jag värnar om mina barns liv och mina grannars och medmänniskors.

Så snälla människor! Stanna hemma. Är ni sjuka, stanna hemma! Kan du inte jobba pga förkylningssymtom= stanna hemma. Sluta lek med människors liv! Det krävs så lite av Dej för att kunna bidra till så mycket för andra.

Så less på människors egoism som gör att människor faktiskt dör!

STANNA FÖR FAN HEMMA!! TA DEN HÄR KRITISKA PERIODEN PÅ ALLVAR. OM NÅGRA MÅNADER KANSKE DET ÄR ÖVER. LÅT TIDEN HA SIN GÅNG OCH HJÄLP TILL GENOM ATT FÖLJA RIKTLINJERNA. GÖR DU DET, alltså följer dom, då är du en hjälte i mina och mångas ögon!

Tack!