~Bara jag~

Orken är som bortblåst~

Det märks att jag under några veckor hållit mig väldigt distanserad. Inte varit ute alls mer än när jag var hundvakt. Igår blev jag bjuden på lunch av min bästis, och passade då på att handla lite mat hem så jag slipper gå till mitt lokala Ica som är svindyrt. Äldsta ongen var med oxå.

Vi började med S-holmen, Normal & Glitter. Sen lunch. Efter det DS. Sedan till B-äng Hemköp och släppte bästisen vid T-bana. Handlade hem för ca 2-3 dagar med middagsmat.

Börjat samla på mig bra, enkla och billiga recept. Så igår gjorde jag en Potatis & Purjolökssoppa redd med grädde och mixad slät. Pannkisar oxå såklart. Märks dock att barnen, främst 2 yngsta trollen, inte är så vana vid soppa som middag. Tror det är ca 10 år sen jag stod ute på x’ets landställe och kokade potatis & broccolisoppa till min familj, hans mamma, hans syster med man och barn. Jag minns den soppan som jäkligt god iaf!

Det finns väldigt många bra recept på soppa. Jag gillar att nästan alla kan ju mixas släta, så lurar man ”barns ögon” med innehåll. Det behövs inte mycket eller dyra råvaror och med ett gott bröd eller lite pannkakor så är det en riktigt bra och billig måltid. Fick 3 matlådor till övers att frysa in. Har ett recept på Morotssoppa med ingefära & chiliflakes jag ska testa nästa gång. Eller kanske den en vän i min Vårmammor grupp bjöd på vid en träff, det var morot, apelsin, sambal olek! Så jäkla god! Kanske lite för ”vuxen” för barnen, men värd att försöka lära dom att äta!

Idag ska jag göra morots & halloumi biffar med tzatziki o ris. Jag älskar morotsbiffar, och med halloumi i kan det bara inte bli fel. Har allt hemma, och det går inte åt så mycket av allt som man kan tro.

Idag var jag o fyllde på A på B-moTT. Besöket i måndags fick jag meddelande om att det var avbokat va 1 timme innan min tid, och idag sa Sköterskan att hon måste råkat avboka av misstag. För hon var där o jobbade. Jaja, så kan det gå!

Efter påfyllning så gick jag o S in på Hemköp och Asian Shop o kollade. Sen gick hon till jobb o jag åkte hem. Tog mina sista krafter och in i duschen. Så skönt när det är avklarat, men sista tiden har att orka duscha varit ett jätte hinder att överkomma. Jag har kunnat dra på att tvätta håret i 7-8 dagar. Fejkat med torr schampo och höga tofsar. Jag har aldrig varit en sån som kliver in i duschen och bara tvättar kroppen, utan jag tvättar allt på en gång, så om jag går 7-8 dagar igen hårtvätt, ja jag tror ni fattar vad jag menar 🤷🏻‍♀️

Nu ligger jag här, ren o fräsch, fönat hår, insmord kropp & ansikte, och orken bara försvann helt. Är så trött att jag skulle lätt kunna sova i tre timmar. Hjärnan är helt full av intryck och håller på att gå i strejk.

Jag har gått upp i vikt igen. Mår på riktigt illa av mig själv. Jag som gick från 96 kilo till 75 kg på ca 1 års tid, har nu ökat till 84 igen. Så jäkla jobbigt. Min sköldkörtel har varit så jäkla pressad och nu är det inte en stadig medicinering pga det sk utvärderas om några veckor med nya blodprover. Mitt psykiska mående påverkar såklart. Mitt val att isolera mig och inte orka röra mig. Men jag måste göra något. Jag mår knappast bättre av att vikten ökat. Jag som kämpade så jävla hårt med att träna o gå ner, så räcker det med typ 2-4 månader utan samma hårda träning så går jag upp snabbt som fan. Den här förbannade SKÖLDKÖRTELN!! Hatar dig Hypotyreos!!

På B-MoTT, finns det något som heter B-stormning, det är 4 dagar i veckan. Hoppas att jag ska våga & orka, vilja gå på några av det tillfällena. Det är bla fyspass, yoga, gympa, pulshöjande, styrka. Men jag avskyr att träna med andra. Det är bara sån jag är. Jag vill vara i en egen bubbla, kunna göra vad jag vill i mitt tempo. Något jag är så jäkla motiverad till är att börja simma igen och utöka till vattengympa. Det skulle jag kunna göra minst 2 ggr i veckan ojämna veckor och 1 gång i veckan jämna veckor. Bara för att känna att jag iaf försöker och börjar stoppa viktökningen. Och simma är så skönt. Men alla träningsformer är ju såklart svindyra! Förutom promenader & utegym. Men jag är inte motiverad för just de två typerna av träning. Inte ännu. Behöver först få stopp på vikten och känna mig fin.

Imorgon är det psykoterapi. Hoppas sova bra inatt så jag är utvilad.

Nu ska jag låta hjärnan och kroppen vila en stund. Känns som att det behövs.

~Bara jag~

Byte~

Då var mamma veckan slut för denna gång.. Och det är med blandade känslor kan jag ärligt säga..

N har varit en extremt svår den här veckan. Han bara gräver ner sig djupare i sin låtsasvärld av välbefinnande och lögnerna går omlott och in i varandra. Väldigt påfrestande psykiskt för både honom, hans syskon och mig. Idag ska han till MM, men han tror det är Bup.. Enda sättet att få dit honom just nu är att inte vara helt ärlig om vilka bokade tider han har och vart.. Tyvärr.. Men för att rädda och hjälpa honom så måste sanningen lindas in litegrann.

Den här veckan ska jag ta tag i träning igen. Känner av mina knän, och har varit lite lat på att satsa på mig själv senaste månaderna. Allt fokus har legat på barnen. Men nu ska jag verkligen tänka på mig när jag är barnfri. Känner av ryggen lite mera nu, och jag behöver få till minst två cirkelpass den här veckan. Till att börja med. En längre promenad ska oxå utföras.. Det är ett löfte till mig själv. Så nu har jag fått ner det i text och därför måste jag nu även göra det!

Idag ska jag nog unna mig ett glas vi på mammas balle i solen! För det är jag värd!

Puss Kram

~Bara jag~, ~Dagligt~, ~Härligt~

Mamma-vecka~

Jag trodde aldrig att jag så snabbt skulle uppskatta att vara varannanvecka-mamma!! Jag som låg i fosterställning hemma hos min mamma och grät första gångerna jag och R byttes av. Nu är det så fantastiskt skönt att få vara Johanna varannan vecka och vara Mamma Veckan efter!! Jag känner mig så mycket mera tålmodig, energisk, stark och glad när jag har mina barn. Och när jag är borta från barnen, då är jag bara mig själv och kan vara en grym undersköterska på jobbet och en gladare människa. Jag är väldigt nöjd med vart jag befinner mig i livet och ångrar absolut inte mitt beslut om att separera. Det är helt rätt beslut och i helt rätt tid. Jag mår toppen!!

Dock blir jag så himla irriterad över att R inte fattar vad det innebär att dela en lägenhet varannan vecka. Att även han ska sköta om hela hemmet och ta sitt ansvar för städning. Jag får alltid grovstäda på onsdagar.. Och då menar jag grovstäda. Han kan dammsuga av golven. Men att skura, det händer inte. Han står och kissar. Alltså borde han se hur äcklig toan är. Men att städa toan, nä, det finns inte. Sånt här bygger upp irritation i mig, men jag försöker att inte kommentera till honom. Han måste någon gång lära sig att se själv, tycker jag. Varför ser alltid kvinnor allts om behöver göras, men inte män?? Varför?

Skit samma.. Jag lämnar alltid ett rent vem till honom och barnen. Jag har gott samvete när jag lämnar över. Det får räcka för mig.

Jag har kommit närmare min målvikt. Jag har nu gått ner 18,5 kilo! Och detta genom en jävlaranamma och promenader och jobbet. Inget mer än så. Nu väger jag 78,5 kilo. Sist jag vägde det vet jag inte. Känner mig så sjukt stark i min kropp och mitt psyke tar efter. Jag är på väg åt rätt håll. Jag kommer att klara vad jag än tar för mig. Jag Kan & Jag Vill! Jag väljer Mig! Så himla kul oxå när S rensar sin garderob och jag tar över kläder av henne 😂 Trodde jag aldrig skulle hända.

Planerar att ta en tripp upp till NorrlandsBlondie, få se Luleå igen n och kanske få se ett riktigt Norrsken!

Nä, nu kastade jag ut trollen i snön för lite aktivitet, jag har tömt diskmaskinen. Nu lite film och fix, innan middag och dusch ska tas tag i!

Ha en fin dag!

~Bara jag~

Lite positiva besked~

Gällande endast mig själv! Jag har verkligen fått en ordentlig utdelning av min träning. Som jag skrev förut har jag kommit under 80 på vågen, men det häftigaste resultat är dock alla centimetrar jag minskat. Det är där jag ser och känner skillnad. Jag kan ha på mig ett par jeans jag köpte för 4 år sen som jag aldrig kunde använda, fick diskbråcket då och efter det gick jag stadigt uppåt i vikt.

Testade de idag. Nu är de nästan förstora 😳

Men känns ändå ganska coolt att ha jeans. Jag som hatar jeans annars.

Nu blev det lita halvdålig bild där i profil. Byxorna är som sagt för stora i midjan så de sticker ut och ser ut som att jag fyller ut dom, vilket jag inte gör.

Spelar ingen roll, egentligen, det som däremot spelar roll är hur mycket bättre min kropp mår, även om jag troligtvis aldrig slipper ryggvärken helt, så mår jag ändå bättre, orkar mera, känner mig lite gladare och mycket starkare. Nu behöver jag bara fortsätta träna och försöka omvandla ”lösfettet” till lite muskler. Så det blir lite ”fastare” hud.

Men jag är stolt! Väldigt imponerad av mig själv. Trodde aldrig det här om mig själv. Att jag skulle orka fullfölja min motionsplanering och cirkelträning!

Bra jobbat Jojo!!! Nu kör vi lite till!

Kram

~Bara jag~

Min kamp mot vikten~

Har gett en helt overklig utdelning!

Jag har valt sen jag började träna, promenader och cirkelträning hemma, att inte stirra mig blind på vågen. Jag bestämde mig att bara ta en startvikt och sedan vänta tills jag själv kände att jag gått ner och då först ställa mig på vågen.

Startvikt: 93,6

Vikt efter ett tag med träning: 87,1

Jag har mätit magen, bröst och lår. Sammanlagt i centimetrar har jag minskat ca 30 cm i omfång. Det var när jag mätte mig för ca 1,5 mån sen.

Idag, efter att ha gjort mitt halsprov & hängt tvätt, fick jag för mig artiga skulle väga mig. Jag trodde på riktigt att jag skulle ligga kvar på 87 kilo, minst. Träningen har varit lite ostrukturerad sista tiden och enda promenaderna samt motion är med Ziri och på jobbet typ.

Iaf, min vikt idag är 79,8 kilo!!! Jag var tvungen att kolla och göra om både 1 och 2 gånger. Tänkte att ”Nä, det är del på vågen.”

Det är inte fel på vågen! Senast jag vägde under 80 kilo var innan jag blev gravid med Sara. Om jag minns rätt vägde jag nog 82-84 kilo vid inskrivning på mvc.

Det känns så sjukt! Att jag gått ner 13 kilo i kroppsvikt och minskat så många centimetrar. Nu fattar jag varför alla byxor är för stora.. Varför ingen bh passar längre.. Jag är både förvånad och stolt såklart!

Jag började kämpa mot övervikten för att min rygg är i så pass dåligt skick. Min läkare rådde mig att försöka gå ner för att avlasta ryggen samt träna upp musklerna runt ryggraden. Jag kände att det var dags att ta tag i det hela ordentligt, då jag har många år kvar att jobba och ryggen är väldigt viktig när man arbetar inom vården. Att jag skulle få såna här resultat trodde jag aldrig. Jag som är världens lataste människa, som kan ge upp väldigt lätt nr det blir för svettigt eller jobbigt.

Nu fick jag känslan av att jag är superduper stark och ska fortsätta framåt och uppåt (neråt)!! Eller börja träna upp endast muskler nu, i buk och rygg. Omvandla det dallrande fettet till muskler!

Idag har jag plockat, tvättat, hängt tvätt, bäddat rent E’s säng. Tagit emot mitt halsprov. Pratat med svägerskan i telefon. Jag har haft en bra dag ändå. Det går bra.

Imorgon är en ”jobb” fast för min del en till sjukdag. Så, Hej Hopp!

Kramen pussen

~Bara jag~, ~Familjen~

Negativ~

I förrgår fick jag hem mitt provtagnings kit för Covid-19. Då flera kollegor på min avdelning blivit testade positiva , bad jag min chef om att få testas. Har samma symtom som dom.

Men igår kväll kom mitt svar. Jag var negativ i mitt test. Men sen står det så finurligt beskrivet i texten att jag ska meddela min chef om test resultatet samt att jag kan återgå till jobb när jag är symtomfri. Behöver inte vänta 48 timmar innan jag går till jobbet. Sedan står det att provet ej till 100% kan utesluta Covid-19 så jag ska vara helt symtomfri ett par dagar innan jag återgår i arbete..

Alltså va??

Hur ska ni ha det? Hur ska jag tänka? Jag kommer dela bilden av vad de skrivit till mig.

Va? Ska jag gå till jobbet eller ska jag fortfarande ”anta” mig som att jag är ”positiv” fast jag är ”negativ”??

Alltså väldigt luddigt och väldigt oklart.

Men, eftersom jag tänker på mina medmänniskor, och samhället, så håller jag avstånd, går inte ut i onödan, går endast egentligen promenader med hunden. Har varit tvungen att gå in på Ica 2 ggr för att köpa mjölk och popcorn. Men då har jag hållit avstånd, spritar händerna noga, endast rört det jag ska köpa. Jag kommer absolut vänta tills jag är symtomfri, såklart. Men ska ringa min chef imorgon och dela med mig av mitt provsvar, men eftersom jag fortfarande blir andfådd av att gå från soffa till toa, hostar, ont i huvudet och halsen, så blir det minst 4-6 dagar hemma. Sen är alla tre små troll förkylda med astma besvär på det. Alla tre hostar & skäller!! Hemskt jobbigt! Men deras energi är ju ändå på TOPP! Vilket min inte är. Jag är så slut. Både psykiskt och fysiskt. Igår försökte R gå ut med barnen en timme. Låta dom göra av med lite energi utomhus i en lekpark. Men vad händer då, Jo, astman tar över. De hostar och hostar och hostar.

Jo, jag blev så glad i går, jag har ju jobbat lite med att öka min motion, röra mig mera, dels för att stärka min stackars rygg, så kör en del ”core” övningar hemma och tränar rumpa, rygg och nacke via en jätte bra app. Sen har jag övertalat Sara att vi måste ta minst 2 långa promenader i veckan, utöver de vanliga med Ziri. Vi har hållit det här nu i ca 5-7 veckor. Och det syns på vågen! Väger mindre än på många är & Det syns i mitt ansikte. Det känns i mina lår. Vi har kört mycket ”egen” träning i lekpark! Japp, vi är båda för korta för ”utomhusgym” så vi tränar i en lekpark. Använder oss av leksaker för barn för att öka på våran träning. Jag är så sjukt stolt över att hon hjälper mig att hålla mitt löfte till mig själv. Att jag måste förändra mitt liv och göra förändringar, då främst i mitt rörelsemönster, annars kommer inte min rygg att hålla mig upp i mitt yrke.. Jag ska kämpa på. Är så ledsen över att jag inte kunnat göra någon träning nu på 4-5 dagar pga sjukdom. Men jag måste försöka intala mig själv om att det är ”ok”!! Jag är sjuk. Jag kommer återuppta allt när jag inte blir andfådd för minsta lilla. Men jag ser alldeles för snabbt det negativa. Tycker att jag presterar för dåligt och skyller på mig själv. Jag måste sluta med det. Sluta klanka ner på mig själv. Jag kommer dit en dag, och nu ska jag fokusera på att bli frisk. Sen jäklar, ska jag börja igen. Jag SKA! Jag KOMMER att göra det!

Min energinivå är låg just nu, alltså i mig själv, men det är bara tillfälligt.

Sara har distansstudier fortfarande. Hon är så jävla duktig. Hon har så fina omdömen från alla lärare, hon har höjt sina betyg så jäkla mycket från Högstadiet. Hon ligger först i alla ämnen, hon ber om extra uppgifter för att se om hon kan höja betyget till det högsta, och då ligger hon redan väldigt bra betygsmässigt. Som hon kämpat! När hon blir vuxen, ska jag ge henne en liten bok. Där ska jag skriva upp allt jag ser hos henne, hur hon tar sig upp igen fast något sparkat undan benen på henne. Gång på gång på gång, reser hon sig och kämpar lite till. Hon är smart! Så jävla smart att jag ibland inte tror att hon kommer ifrån mig.. Hon är så jäkla häftig. Hon säger att hon är glad över att vi var så hårda mot henne när hon var 12-15 år. Att vi ställde krav och inte släppte på alla regler som hennes kompisars föräldrar gjorde. Det var vi och en mamma till som höll hårt på regler. Dom två tjejerna går det förbannat bra för idag. De andra tjejerna går det åt helvetet för (iaf just nu), de tar droger, bråkar o dricker, sköter inte skolan, de kom inte in på gymnasierna de ville utan får gå kompletterande linjer. De hänger med äldre kriminella. S är så glad att vi inte lät henne fortsätta ”spåra” som de andra. Och nu kan man se att regler och gränser är det enda rätta. Jag är i första hand hennes mamma. Inte kompis. Som hon avskydde mig emellanåt. Men idag, jäklar i gatan, vilken kämpe hon är. Klivit ur sin ”Comfort zon” och konfronterat livet och utmanar sig själv varje dag. Alltså wow!

Noel är i den härligaste tonårsgrabbar-fasen. Han är en 13 åring *150. Med humör, röstresurser, offerkofta, humor osv. Typisk tonåring. Samma regler för honom. Ställer krav för att han ska lära sig. Han ska hålla tider till skolan, ta medicin dagligen, gå ut med hunden 1 gång, annars blir det konsekvenser. Det är inte lätt. Inte någonstans. Men jag ger mig inte. Han får hata mig nu. Förhoppningsvis älskar han mig igen om några år. Jobbar mycket med hur man talar till andra. Vilka ord som är okej och inte. Vikten av att hålla vad man lovar. Att ta ansvar för att komma i tid, sköta sysslor, förstå vad ansvar innebär både för honom och hur det påverkar andra.

Kan säga såhär… Jag kommer behöva fortsätta med det här i sååååå många omgångar och år till!!! Snart är det Max’s tur. Sen Ebba (😱) och sist Sigge.

Vad fan tänkte vi på när vi skaffade 5 barn? Ja, vi kommer aldrig att ha det tyst och tråkigt hemma. Förhoppningsvis så ger allting utdelning för våra barn i framtiden. Om inte, så älskar jag varenda jävla cell i deras kroppar oändligt mycket. Men jag tvivlar inte, de kommer alla gå långt. På sina egna kreativa sätt och vägar genom livet.

Jo, måste rekommendera en komedi på Netflix. ”The Wrong Missy”. Riktigt knäpp och galen komedi med en helt knäpp tjej. Slutar fjantigt lyckligt dock, men sevärd.

Oja, en film till som finns på Netflix. Som jag ÄLSKADE när jag var tonåring!!! Alltså jag kan replikerna typ utantill fast det är mer än 24 år sen (ish) jag såg den. ”Den onda cirkeln” eller ”The Craft” på engelska. Jag vet inte vad som drog så med den filmen men jag verkligen älskade den. Igår, när jag såg den, så blev jag lite full i skratt av vissa effekter, men den är ändå bra. Påminner mig om en tid då jag var så lycklig. Ger en ”feelgood” känsla i mig.

Så, nu är det uppdaterat här och jag ska försöka ta mig upp från soffan, gå och kissa, sen bara L Ä N G T A tills det är kväll och jag får säga godnatt till barnen. Så det blir T Y S T ! Tyst o lugnt och skönt. Och jag själv får gå och sova.

Ha det gott!

Och grattis N O R G E på nationaldagen!!!

adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Bravo Johanna~

Jag är så stolt över mig! Jag tycker jag är duktig!!

Jag gick hemifrån vid ca 16.45 och mötte upp mamma på vägen. Sen gick vi till västertorp simhall, bytte om och duscha sen i plurret för ett 45 minuter långt vattengympa pass. Mitt första någonsin men absolut inte mitt sista. Varför har jag inte upptäckt vattengympa tidigare?

Det var roligt, skönt, jobbigt, ansträngande, men framförallt jätte roligt!

Jag kände mest att jag log inombords hela passet. Jag hängde med i alla övningar, hittade bra motstånd i vattnet, kände att hela min kropp tränade. Så sjukt nöjd just nu.

Efteråt gick vi och drack en protein Shake och den var så god! En bar med cashewnötter och blåbär slank oxå ner :).

Sen gick vi hem. Pussade Hej Då i kurvan vid Gösta Ekman och sen gick jag vidare hem.

Jag kan inte sluta känna att jag kanske äntligen hittat en träningsform som passar mig? Iaf till en början. Nu har jag bokat in mig även nästa tisdag och sen får vi se om vi ska börja köra 2 ggr i veckan.. Jag är så glad att jag fick det här klippkortet på 10 ggr av mamma i 36 års present. Det är verkligen vad jag behöver för att komma igång och må bra! Förhoppningsvis kanske jag kan gå ner 2-3 kilo i vikt oxå :). Det är dock en fantastisk bonus, i första hand vill jag må bättre i kroppen. Slippa ryggvärk, få bättre kondis osv.

Idag har både Max & Ebba varit hemma. Max hade feber hela em & kväll igår & Ebba gjorde illa läppen på dagis och var så svullen så hon fick vara hemma å ta det lungt. Nu ikväll tempa R Ebbis och hon har oxå fått feber. Båda skällhostar oxå. Natten till idag har varit jätte jobbig, Ebba har drömt, kanske oxå haft ont efter fallet igår, vaknat, skrikit och sprungit runt i lägenheten. Max har även han vaknat från o till och yrat, gått upp och lagt sig på soffan, så R som gick upp på soffan och la sig där, men fick typ NOLL sömn. Han kom hem tidigare idag.

Nu ska jag läsa och sen sova och förhoppningsvis drömma något trevligt!

GodNatt 💙

#väljermig