~Känslan idag~

En unge kvar~

Av mina Aprillisar.. Nu, med facit i hand, så rekommenderar jag ingen att skaffa 4 barn samma månad.. Det är dyrt, stressigt och inte alls kul när det kommer till just födelsedagar!

Idag var min människa här och höll mig sällskap! Världens bästa tjej! Tack fina för sällskap och skratt & för att du är ”räddaren i nöden” åt mig! Utan dig ingen Hanna!!

Finns bara En som Dig! Unika vackra människa! ”Ögon i Nacken”

Just nu är äldsta sonen hemma med en kompis. Känns så skönt att dom vill vara här. Är van vid att jaga och leta, nu sitter de och spelar tv-spel på hans rum och skrattar & skojar, så underbar känsla i hela magen ♥️ Innan stod de och stekte bacon som de käkat som mellis..

Stora tjejen har gått för att möta en kompis, jag laddar för att hämta hem de 2 yngsta trollungarna. M borde komma hem snart han med, säkert med A med sig. Gissar på att dom små+A kommer gå ut och lattja med nya kompisen Jessie på gården när de kommit hem. Så skönt, medans jag fixar middag, så är det bara ropa in dom för att äta, sen lite mys i soffan och dusch ikväll innan sovdags.

Jag längtar till nästa vecka. Har inga direkt speciella planer, men alltid blir jag lite överraskad, och som en väldigt smart person sa; sänk garden lite successivt och se varsom sker.. vet att det är rätt, men ingen vill bli ”bortglömd”.. Jag ska nog iaf börja vara mera Johanna och tillåta mig njuta till 💯 och våga släppa på vissa hämningar.. Vem minns En fegis…?

Det var nog allt för idag. Mår liiiiite bättre just idag, dela för att jag fått träffa min älskade vän, min son är hemma med en kompis.. Och just idag, i nuet, tänker jag njuta av känslan och lyckan här och nu! Så det så!

Puss & Kram

~Familjen~, ~Känslan idag~

21 april 2003: Kärleksbrev till min dotter~

Klockan 03:35 föddes en liten flicka som vägde 3295 gram och var hela 49 cm lång.

Efter 15 timmar på förlossningsavdelningen på Södersjukhuset så tog hon sina första små andetag utanför min mage.

Hon mådde lite dåligt då hon trasslat in sig i navelsträngen så hon fick ligga på Barnintensiven.

När jag första gången fick komma in där och träffa dig, så fångade du mig med din intensiva blick, du tittade mig rakt i ögon, de vackraste gröna ögon jag sett, och höll kvar min blick samtidigt som du sög ett ordentligt tag om mitt bröst. Du låg där och sög och tittade mig rakt i ögonen.. Jag fick ett sådant sug i magen, kan nog kalla det för fjärilar i magen, jag blev där och då så villkorslöst förälskad i dig. Du vann mitt hjärta. Även sköterskorna som jobbade där och hade vårdat dig kommenterade hur du tittade på mig. Precis som att du låg och tog in hur jag såg ut, som att du talade om för mig att Du är Min Mamma.. Du ägde min kärlek från första mötet.

Ni vet, det finns dom som säger att man kan bli kär vid första ögonkastet, och jag vet att jag upplevde det när jag fick träffa min dotter första gången. Det är en äkta och vacker kärlek, som nog bara en mamma kan känna till sitt barn. Hon var och är min första och största förälskelse.

I 18 år har hon haft sina fötter på jorden, i 18 år har hon lämnat spår efter sig vart hon än varit, i 18 år har jag idag varit hennes mamma. I 18 år har hon fått kämpa, mer än vad många andra i hennes ålder någonsin kunna tro. Hon har upplevt och genomgått så många kamper och fighter och hon har klarat av allt. Även om det påverkar henne, så står hon fortfarande stark och med styrka i blicken, fantastiskt sjuk humor, ett skratt som smittar av sig & ett leende som får mig att le stort. Hon är ödmjuk och snäll.

Min dotter är en fantastiskt stark och vacker ung kvinna. Hon vill och hon kan göra precis vad hon vill. Jag tror så mycket på henne, och jag vet att de mål hon har, kommer hon att uppnå. Hon är min första kärlek och min idol! Jag ser upp till henne och vill ta efter hennes enorma styrka. Hon får mig att alltid vilja bli lite bättre, vilja göra lite till. Att ”Ge Upp” finns inte i hennes vokabulär, därför finns de inte hos mig heller.

För 18 år sedan, 03:35, föddes en liten Sara. En vacker liten flicka med stora gröna ögon och en sådan intensiv blick. Hon vann mitt hjärta & jag skulle göra allt för henne. Att just hon är min dotter är en av de bästa sakerna i mitt liv, jag är så tacksam och stolt över att hon kallar mig Mamma, jag är så lycklig över att fått den äran att vara just Din Mamma!

2006
18 åringen
Grattis
Världens finaste tjej med ett hjärta av guld

Så idag är det bara din dag, älskade barn, gör den till det bästa du kan! Var stolt över vem du är, följ alltid ditt hjärta och lyssna till din magkänsla, för den leder dig rätt.

Jag älskar dig villkorslöst-Jag älskar dig överallt & Ingenstans-Jag tror på Dig-Stå upp för det du tror på-Skratta högt-Kramas mycket-Du kan allt bara du vill-Stay Strong

Så Hipp Hipp Hurra för världens coolaste Sara på hennes 18 års dag idag!

Puss och Kram & Grattis

//Mamma

~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~

En dag~

Redan tisdag.. Och jag lever fortfarande. Iaf rent kroppsligt är jag här.. Mentalt och psykiskt, kanske inte så mycket..

Inatt har jag sovit. Första natten på länge då jag faktiskt sovit ordentligt och bara vaknat 4-5 gånger. Känner mig ändå helt kokt i huvudet kan jag säga, inte direkt utvilad.

Igår firades min 14 åring ihop med sin ”pseudo-tvilling-kusse”, de är födda samma dag med bara 3 timmar emellan. N fick jag n fantastisk födelsedag ihop med M. Jag är så enormt tacksam till mamma T som fixade och bjöd in min pojke till detta storslagna firande och häftiga upplevelse. Otroligt Tacksam!

14 barre 12/4-21

Tiden går, men läker den alla sår, det är den stora frågan just nu. Jag hade kurators tid igår och det var ganska givande. Finns så mycket jag behöver ta tag i och fixa, men så lite ork och energi, och lite för lite tid.

Jag lever fortfarande i en väldigt begränsad vardag. Skräcken och orden ligger och pyr under ytan. Fick frågan igår av min samtalskontakt, om jag lever som vanligt, och insåg att det gör jag inte. Jag väljer andra platser att vara ute på. Jag undviker folksamlingar. Jag kollar över axeln. Jag litar inte på någon. Så visst är mitt liv begränsat efter den här David Tobias. Personen är igång igen. Under ett nytt namn. Och så länge polisen fortsätter som de gör nu så kommer ”han” att få fortsätta härja fritt och sätta skräck i mammor. Så vidrigt och skevt rättssamhälle vi har i Sverige.

Ny dag, ny känsla av maktlöshet. Bara bita ihop och försöka göra det som är absolut nödvändigt. Sen hoppas på att få sova inatt igen. Längtar redan nu till ikväll. Så har en dag till passerat.

Ta hand om er!

~Familjen~

Grattis älskling~

Idag, 14 år. Busigare och ostabilare än någonsin, men lika stor plats i mitt 💙 ändå. Även om jag vissa dagar känner att jag skulle vilja ”strypa dig” så är det såklart aldrig menat på riktigt. Men att du ger mig gråa hår och hjärtklappning går ej att förneka. Min lilla pojke växer sakta upp. Världen är så otroligt stor och du är fortfarande en liten kille på insidan. Med alldeles för mycket nyfikenhet, för lite konsekvens tänk för ditt eget bästa. Vad ska det bli av dig min älskade son? Jag vet (hoppas) att du snart ska hitta stabiliteten i både kropp och sinne och börja tänka annorlunda. Eller kanske bör jag skriva, börja tänka på Dig själv, och prioritera dig själv.

Jag vet att Du kämpar med dig själv. Jag vet att du är så medveten om när Du gör fel. Jag vet oxå att Du mår skit när det blir så, men att Du inte kan kontrollera dina val riktigt.

Jag tänker inte ge upp på dig mitt älskade barn. Du kommer snart att växa ikapp din egna vilja och då orka välja rätt.. Det kommer vara tufft, men jag ska alltid stötta dig och göra mitt yttersta för att ”putta dig” i rätt riktning. Det är ett löfte till dig, älskade son.

Grattis på 14 års dagen min fina pojke.

Grattis finaste brorsdotter Mila på din 14 års dag!

#kusintvillingar #00:11 #aprilbarn #12april2007

~Bara jag~, ~Familjen~

Så tacksam~

Över att ha Tessa i mitt liv. Här brakar jag ihop, mår så psykiskt piss just nu, då kommer hon som den vackra människa hon är, sitter bredvid, lyssnar, lagar mat och bara finns här. Fasiken vad jag kan känna mig välsignad med en sådan fin vän.. Hon kommer och bara finns. Bara är.. Det är kärlek, villkorslös kärlek!

Min stress och mitt mående har nu börjat påverka min kropp. Jag har en konstant smärta i bröstmuskler, nacke & skuldror & i magen. Det gör ont hela tiden. Jag har även rasat ca 4,5 kilo i vikt på bara 3 veckor. Jag själv märker det inte, men när två andra säger det till mig, så ställde jag mig på vågen.. Vill inte gå ner mer i vikt, vill omvandla det jag har till muskler. Men då psyket brakar just nu så gör även träningen det..

Idag har ångesten legat o lurat under ytan.. Kommer han hem eller inte? Jag ser hur alla barn drabbas, alla blir så påverkade.. Jag själv lever som i en bubbla, jag kämpar så mycket jag kan, och tyvärr glöms vissa saker bort.. Mitt minne sviktar, har ingen hunger eller törst, ingen ork.. Mina känslor är ”avtrubbade”.. När jag vaknar längtar jag bara efter att få sova. Vill bara att dagen ska gå så jag får sova. Även om jag vaknar femtioelva gånger per natt, vill jag slippa vara vaken och se, känna, tänka..

Det får vara allt för denna gång..

~Bara jag~

Mentala tröttheten~

Vilken ångest jag suttit med. Hela kroppen på spänn, ska jag lita på dig, eller inte. Ska jag våga chansa..? Alla andra ger mig gliringar om att jag gör fel, jag får pikar konstant från alla håll.. Men jag måste på något sätt kunna nå fram till mitt barn och ska jag då inte göra det på mitt sätt? Att få tillit kräver oxå tillit, och med facit i hand så har inget annat sätt fungerat hitills. Då kanske man borde prova på andra sätt.

Jag är så jävla glad att jag fick rätt denna gång.. Eller ”inte fick rätt” men gjorde rätt. Jag chansade och jag fick ärlighet tillbaka. Första gången och det känns så himla skönt.

Sista timmarna här har varit ett mentalt maraton.. Hjärnan har pulserat på högvarv, psyket har försökt att bryta ner mig och börja tvivla. Bilnycklarna har legat nära hela tiden och jag har varit beredd att springa till bilen och ut och vansinnes åka och leta. Men just denna gång, behövdes det inte. Hade jag vetat det här för några timmar sedan, då hade jag mått så mycket bättre just nu, nu har alla ”om” malt sönder mitt huvud.

Nu är det säkert att sova. Nu ska jag sova. En natt med sömn. Hoppa känna mig utvilad imorgon när nya utmaningar tar vid. Och ska jag orka måste jag få sova.

#plötsligthänderdet

~Bara jag~, ~Familjen~

Äts upp inifrån~

Nu har livet helt plötsligt tagit en ny vändning.. Helt plötsligt blev allt bara så tungt och mörkret omsluter mig.. Jag vet inte längre vilken väg jag ska välja för att hitta ut. Hela jag, varenda liten cell är i upplösningstillstånd, lungorna vill inte längre ta in den luft som finns, hjärtat vill inte följa mitt egna blodomlopps rytm..

Jag har knappt sovit. Knappt ätit. Inte velat känna efter eller ta in något. Allt är bara så mycket lättare att bara knuffa bort och låta mig själv isolera allt jag tycker, tänker & känner. Vill inte låta någon komma nära. Ingen får se hur trasig jag egentligen är. Fasaden byggs upp och murarna börjar hitta sitt fäste. Jag mår såklart allt annat än bra, och jag är inte ensam om att må så, så ingen offerkofta kommer fram på mig. Jag gör vad jag måste för att överleva en dag i taget. Även om varje ny dag är en ren jävla plåga. Att öppna ögonen gör ont. Att sluta ögonen är ännu värre. Paniken kliar i min hud, stickningarna i tungan gör sig påminda konstant.

Men vilka valmöjligheter har jag? Finns det någon lösning?

Svaret är: kämpa på. Kliv upp, andas bara, fyll lungorna, inse att varenda dag kommer att vara skit jobbig, inget kommer att gå att förutspå, det finns ingen skriftlig manual till livet, speciellt inte livet som förälder, bara fortsätt gå upp varje dag. Kämpa med varje andetag, försök ignorera stickningarna, fyll dig med kärlek. Försök att le. Någon gång är denna tid ett minne. Att se tillbaka på. Just nu är det en kall och brutal och jävligt jobbig vardag, som jag måste ta mig igenom.

För, hur jobbigt det än är, finns inte ”ge upp” i min ryggrad. Jag kan aldrig ge upp. Den ”lyxen” är inte för mig. Bara kämpa lite till. En dag i taget.. Ett andetag i taget.

Blunda… Titta… Andas… Älska…. Känn inget..

~Bara jag~

”Bitch is back”~

Vad menar jag med den rubriken…? Faktiskt ingen aning. Att jag är en bitch är ingen nyhet, jag tycker heller inte att ordet Bitch behöver vara så negativt riktat. Att vara en bitch är för mig positivt. Jag tycker att en bitch är en stark kvinna med tro på sig själv och som inte är rädd för att stå upp för sig själv och vad hon tror på. Det är inte att vara elak mot andra, att säga elaka saker, eller käfta emot utan anledning. En bitch ska veta vad hon vill, tro på sina egna ord, våga säga ifrån och inte vara rädd för att vända ”andra kinden till”. Det är en bitch! (för mig)

Vad är en bitch för dig? Triggar ordet dig? Varför i såfall?

Det är som ordet Diva! Jag älskar ordet Diva! Kanske därför min blogg heter ”En divas blogg” för all kvinnor med karaktär och tro på sig själv är Divor. Jag tycker det är vackert att bli kallad Diva och när jag kallar en annan diva så gör jag det med ett positivt budskap. Diva är kvinnligt för mig.

Vad tycker Du om ordet ”Diva”?

Däremot finns det ord jag bara avskyr som ofta riktas till kvinnor. Som ordet Fitta & Hora, det är två ord som missbrukas så sjukt mycket och jag bara hatar att höra de orden. För det första, detta borde alla tänka på, ordet Fitta är ett slang för kvinnors könsorgan. Kvinnans könsorgan ger liv. De kvinnor som väljer att få barn, ger liv genom vår vagina. När människor använder vårt könsorgan som skällsord är det så jävla lågt och vidrigt. Vi kvinnor ”sitter” på det vackraste och viktigaste som finns och när folk missbrukar vårt kön blir jag tokig. Vi ger och får njutning av det, vi ger liv genom den. Börja respektera vårt underliv! Såklart springer jag inte runt och skriker kuken så fort jag får en motgång eller blir sur heller. Varför skulle jag ens vilja förnedra mig n mans könsorgan? Vad är det för fel på ”Aj som fan” Helvete” Jävla Skit” ”Ajsan”??? Det sista har jag uppfunnit själv, då mina barn gick runt och sa ”Aj som fan” lika ofta som vissa säger Hej, så då sa jag att Ajsan. Är en förkortning av Aj som Fan! Det funkar. Nu när någon svär så kommer barnen och säger ”Fy, man säger AJSAN!”

Språket är hemskt nu. Lyssnar på min 14 åring ibland och får rysningar av hur han och hans vänner pratar. Det är så vidrigt och jag fattar inte varför de pratar så grovt med varandra? Det ligger såklart hos föräldrarna. Vi måste bli bättre på att fostra språket hos våra barn.

Oj, vad jag snöade in på ord nu.. Det är som att orden bara rann ur mig när jag började skriva. Så idag blev det att vara irriterad på hur folk missbrukar könsorgan i ord.

Nu ska jag börja min dag med att åka runt o lämna barn, hämta en kompis till N & köra dom till skolan. Sen hem och packa mina saker för att lämna över till barnens pappas.

Jag ska träffa en underbar människa som alltid får mig att skratta och må bra. Precis vad jag behöver just nu! Sug på en du…. 🤩

~Härligt~

21 mars 2021~

Idag är ingen vanlig dag, det är Victors FEM års dag! Hipp hurra söta killen!

Tänk, för fem år sedan så såg jag när du gjorde entré på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Det är ett minna jag värdesätter så mycket och bland det häftigaste jag upplevt. Förutom att själv föda barn så kommer på andra plats att se ett barn födas. Det är så himla coolt! Och jag är evigt tacksam Victors mamma & pappa att jag fick dela denna mäktiga upplevelse med er.

Victor & Mamma Kåka

Så stort grattis älskade lilla pojke på din stora fem års dag! Hoppas snart kunna träffa dig och dina syskon, mamma & pappa! Jag saknar er alla massor 💙

Så, förutom att det är Victors dag, har det blivit en skön städsöndag här hemma. Dammsugit, dammat, skurat luckor i kök, skurat golv, tvättar, vikt in rentvätt. Det är en befriande känsla när det blir färdigt. Känner av träningsvärk i mina lår idag. Det tog hårt att sitta på huk i typ 3 timmar o skruva ihop IKEA möbler igår. Saknar träningsvärken litegrann, minns när jag tränade som mest, att helt plötsligt slutade värken komma, då ville jag pressa mig lite extra för det är skönt att känna att kroppen fått jobba lite. Just idag känns det mycket i framsida av lår och i ryggen. Ryggen är nog för att jag lyfte helt fel, så den värken är mindre härlig.

Det blåser mycket ute, Tezzla fick typ ”mittbena” i pälsen när hon skulle ut på ballen med mig, såg så roligt ut. Hon höll nästan på blåsa bort. Imorse var jag uppe tidigt. Redan klockan 8 var jag ute och rastade Ziri. Då var M & Lilla S i köket och skar upp blodapelsin. R har sovit i N’s säng inatt så hon låg där inne o vråla åt sina brorsor att vara tysta, hon skulle sova länge.. Stora S slockna på soffan igår och där vaknade hon när syskonen drog igång den här söndagen.

Jag började kolla på en ny serie på SVT Play igår, efter tips från min älskade Frusemus, som även tipsade mig om Tunna Blå Linjen, denna gång var det EXIT hon tipsa om. Vilken vidrig serie. Handlar om äckligt rika människor (män) som vart miljonärer redan som tonåringar. Aldrig behövt visa hänsyn, deras pengar har skyddat dom hela tiden. De är såna jävla vidriga äckliga svin. Mot sina Fruar, mot alla kvinnor, mot alla människor. De har så vidriga värderingar att det är snuskigt. Serien är uppbyggd av riktiga mäns liv. De har berättat om sina pengar o sina liv, sen har de gjort en serie av deras sanning med skådespelare. Absolut sevärd, men deras attityder och människosyn är rent ut sagt vedervärdig. När jag ser serien inser jag att pengar är inte det som gör en lycklig. De här männen är så ensamma, sunkiga och smutsiga varelser. Och har Du inte sett Tunna Blå Linjen så se den omedelbart! Fantastiskt bra serie om polis n i Malmö!

Börjar bli dags att tänka ut vad vi ska äta ikväll.. Jag hatar verkligen att laga mat. I fredags käka vi kebab med ris. Det var jätte gott och gick hem hos barnen. Igår blev det thai från Solberga. Och idag vet jag inte vad jag ska orka fixa ihop. Det är så sjuuuukt tråkigt att laga mat och äta mat.. Jag är i en period när allt med mat bara är tråkigt. Men tyvärr så måste man ju äta.

GRATTIS TILL UNDERBARA KILLEN VICTOR PÅ FÖDELSEDAGEN FRÅN HANNA OCH KUSIFINERNA!!!

Puss puss Jojo