Etikett: kaos

~Bara jag~, ~Familjen~

Så tacksam~

Jojjo

Över att ha Tessa i mitt liv. Här brakar jag ihop, mår så psykiskt piss just nu, då kommer hon som den vackra människa hon är, sitter bredvid, lyssnar, lagar mat och bara finns här. Fasiken vad jag kan känna mig välsignad med en sådan fin vän.. Hon kommer och bara finns. Bara är.. Det är kärlek, villkorslös kärlek!

Min stress och mitt mående har nu börjat påverka min kropp. Jag har en konstant smärta i bröstmuskler, nacke & skuldror & i magen. Det gör ont hela tiden. Jag har även rasat ca 4,5 kilo i vikt på bara 3 veckor. Jag själv märker det inte, men när två andra säger det till mig, så ställde jag mig på vågen.. Vill inte gå ner mer i vikt, vill omvandla det jag har till muskler. Men då psyket brakar just nu så gör även träningen det..

Idag har ångesten legat o lurat under ytan.. Kommer han hem eller inte? Jag ser hur alla barn drabbas, alla blir så påverkade.. Jag själv lever som i en bubbla, jag kämpar så mycket jag kan, och tyvärr glöms vissa saker bort.. Mitt minne sviktar, har ingen hunger eller törst, ingen ork.. Mina känslor är ”avtrubbade”.. När jag vaknar längtar jag bara efter att få sova. Vill bara att dagen ska gå så jag får sova. Även om jag vaknar femtioelva gånger per natt, vill jag slippa vara vaken och se, känna, tänka..

Det får vara allt för denna gång..

~Bara jag~

Mentala tröttheten~

Jojjo

Vilken ångest jag suttit med. Hela kroppen på spänn, ska jag lita på dig, eller inte. Ska jag våga chansa..? Alla andra ger mig gliringar om att jag gör fel, jag får pikar konstant från alla håll.. Men jag måste på något sätt kunna nå fram till mitt barn och ska jag då inte göra det på mitt sätt? Att få tillit kräver oxå tillit, och med facit i hand så har inget annat sätt fungerat hitills. Då kanske man borde prova på andra sätt.

Jag är så jävla glad att jag fick rätt denna gång.. Eller ”inte fick rätt” men gjorde rätt. Jag chansade och jag fick ärlighet tillbaka. Första gången och det känns så himla skönt.

Sista timmarna här har varit ett mentalt maraton.. Hjärnan har pulserat på högvarv, psyket har försökt att bryta ner mig och börja tvivla. Bilnycklarna har legat nära hela tiden och jag har varit beredd att springa till bilen och ut och vansinnes åka och leta. Men just denna gång, behövdes det inte. Hade jag vetat det här för några timmar sedan, då hade jag mått så mycket bättre just nu, nu har alla ”om” malt sönder mitt huvud.

Nu är det säkert att sova. Nu ska jag sova. En natt med sömn. Hoppa känna mig utvilad imorgon när nya utmaningar tar vid. Och ska jag orka måste jag få sova.

#plötsligthänderdet

~Bara jag~, ~Förundran~, ~Känslan idag~

Reflektion~

Jojjo
Synonym

Det här är vad kommande dagar ska ägnas åt. Att reflektera. Men försöka göra det logiskt. Att jag ska hitta logiken i det jag reflekterar över och försöka att stanna där. Inte låta hjärnan överarbeta utan träna på ett avslut. Nästan som att använda sig av ”papegojan” inom psykiatri. Den har jag faktiskt haft stor användning av. När jag väl lärde mig hur jag kunde använda ”papegojan” visade det sig snabbt hur användbar och hur viktig den är. För att vara tydlig. För att kunna sätta punkt. För att avsluta något som jag upplever jobbigt eller krävande. Nu är det dags att reflektera med logik och därefter sätta punkt.

Har tre bokade tider med kuratorn. Känns skönt. Måste fixa sjukskrivningen oxå. Jag behöver en paus från mina måsten och hitta en balans med kropp och känslor. Hitta den stabila grunden att stå på, som jag tillfälligt tappt men jag kommer hitta den igen. Jag behöver bara tillåta mig att vara svag en stund för att orka bli stark igen.

Livet är extremt stressigt just nu. Och då menar jag extremt. Jag har så mycket jag behöver göra, men just nu finns inte orken. Jag gör det mest viktiga såklart. Jag tillåter inte mig själv att bara ligga o stirra in i väggen, jag gör det som behövs för att må lite bra, jag njuter av mina barn. Jag njuter av mina fantastiska barn som är så otroligt roliga människor. Jag försöker lyssna när dom pratar. Höra hur de utvecklats sedan min förra vecka med dom. För vet du, Hur mycket som händer under EN vecka ifrån sina barn??? Det vet man inte förren man lever ett varannan vecka liv. På en vecka händer massor. Jag har aldrig tänkt på det förut, eftersom jag haft mina barn varje dag, varje minut. Nu bara utvecklas de i rasande fart, de pratar annorlunda, tänker på massa olika saker. Det är sjukt häftigt att lyssna när de pratar.

April månad närma sig med stormsteg. Mina Aprillisar fyller år.. 18, 14, 8 & 6 år! Så stört! Min äldsta blir myndig 🙀 Hur är det ens möjligt? Hon föddes ju nyss. Hon är fortfarande min lilla bebis. Stoppa tiden, snälla, stanna upp litegrann bara. Jag hinner inte med.. Jag som fortfarande är 20 i huvudet kan knappast ha en dotter som fyller 18 år? Nä….

Dags för reflektion. Med tydlig punkt!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Tar ingenting för givet~

Jojjo

Varje dag har sin plåga. Eller glädje.. Eller ingenting.. Eller Njae, ingenting är kanske lite väl drastiskt att dra till med. Något händer varje dag.

Idag har jag träffat min andra halva. Tänk att hon fyllde jämt igår..? Helt sinnes… I mina ögon är hon fortfarande 17 år och jag minns som igår första gången vi träffades. Att det skulle uppstå sådan kärlek och vänskap hade jag aldrig kunnat gissa mig till.. Någonsin.. Men jag är så tacksam. Och stolt över min fina kompis.

Och att livet kommer med oväntade saker, och att det gäller att uppskatta det lilla man kan. Försöka hitta det positiva i varje dag. Ingen annan kan förändra ditt liv, ingen kan förändra mitt. Det ligger enbart hos mig att ta till mig, stöta ifrån, vända andra kinden till osv.. Välja vad som är värt att kämpa för och vad som kan släppas..

Jag är sjukt envis. Men till min nackdel, går min styrka upp och ner. Kanske lite pga adhd’n oxå. Jag kan några dagar känna mig helt oövervinnerlig, orka precis allt, kämpa lite mera för att någon dag senare känna mig totalt överkörd. Ha noll ork. Orden fastnar i min hals. Tårarna bränner men kommer inte ut.. Såhär kan mitt liv se ut. Var och varannan dag. Jag vet aldrig hur jag mår om två dagar. Jag vet inte ens om morgondagen blir bra.. Efter allt som hänt sen i januari är jag helt slutkörd. Mentalt och psykiskt. Sönderbränd in i minsta cell. Men fortfarande kommer den där falska kämpaglöden och lyfter mig vissa dagar. Och då tänker jag ”Yes, livet är på väg tillbaka”.. Men så blir det inte. Idag var en dag då humöret var på topp. Jag kände mig glad. Men jag vågar inte tro eller hoppas. Jag måste tillåta mig själv att ta tid på mig att bli hel. På insidan såsom utsidan. Jag vill inte ha onödigt tjafs, dumma kommentarer eller negativa människor i min närhet. Jag behöver lugn och trygghet, kärlek & skratt och en förbannat stor portion humor.

Förra veckan, hos min lilla mamma, skrattade jag nästan 3 dagar i rad. Jag skrattade så jag fick ont i kinder och käke och magmusklerna. Mamma lyfte mitt humör till så hög nivå och genom skrattet slappnade jag av. Jag träffade även min bror. Jag , mamma & han umgicks och där var skrattet en rejäl höjning återigen.

Jag är så glad och tacksam för min storebror! Där han är nu i livet. Jag vet att du väntar en jobbig tid Robin, men jag finns här och jag ska stötta dig framåt. Inga bakslag nu, du vinner över vilka demoner som helst. Vi sprayar lite spökspray på dom jävlarna och sopar dom under mattan! Jag finns här. Jag beklagar från djupet av mitt hjärta vad som hänt.. Fruktansvärt orättvist 💙

Jag skrattade bort stress & ångest. Jag mådde så bra i kroppen. Blev utmattad av allt skrattande. För att sedan på tisdagen få en ny käftsmäll i forma av offerkoffer beteende, vassa repliker, och rent skitsnack för mig. Vart var du när jag hade behövt ditt stöd? Då var det inte alls så viktigt att bry sig om mig längre. Nä, lite ”sol och vårar” tecken där. Jag duger när livet är tungt och ensamt, men inte om det gäller mitt liv, bara ditt. Jag är trött och sliten. Jag behöver stöd och positiva vibbar. Jag behöver varma kramar precis som Olof i Frost,

Så jag ber er, skriv inte nedtryckande saker till mig. Be mig inte lösa dina problem och speciellt inte lösa hungersnöden, för jag har nog med att mätta mina fem kids.. Mer än så klarar jag inte av just nu.. Men vill du skratta och skoja då är jag mera mottaglig. Öppen för förslag iaf.

Nu börjar min sovis kicka in och jag ska ta o lägga ifrån min luren.

Imorgon är det fredag. Funderar på att surprise barnen med kebab-middag.. Från reklamen. Kan bli smaskigt.

God Natt!!

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Varför~

Så många~

Jojjo

Kunde aldrig tro att responsen skulle bli så här.. Så många kvinnor, mammor, som fått dessa trakasserier av denna som kallar sig David Tobias.. Så många..

Till Alla Ni som fått liknande meddelanden så vill jag bara be er att polisanmäla händelsen. Hänvisa till dagens artikel i AFTONBLADET! Har du gjort en anmälan som lagts ner, Ring igen och gör en TILLÄGGSANMÄLAN! Ju flera desto bättre! Vi får hjälpa varandra så gott det går! Starka kvinnor äger världen, kom ihåg det!

Kan fortfarande inte begripa vad personen får ut av detta..!? Vad är det som lockar en person att knäcka en mamma på det här sättet? Majoriteten har barn.. Varför?

Jag har själv knappt tittat på artikeln på Aftonbladet. Jag orkar och vill inte.. Även om jag på något konstigt sätt är glad att jag ”vågade” ställa upp i tidningen med Monica, så känns allt ändå extremt jobbigt.. Extremt tufft..

I måndags drabbades jag av bakslag efter bakslag. Verkligheten kom ikapp mig, och ångesten slog till med full kraft.. Där och då kände jag att jag inte orkar mera.. Inte just nu. Det har varit lite för mycket på för kort tid. Och dessutom så kommer ny skit farandes från R (ej pappan) och där kände jag mig bara äcklig och ännu mera förnedrad. Vad är det för fel på folk? Seriöst…

Idag börs här plats igen. Känns skönt även om jag inte mår sådär jätte bra. Men skönt att ha barnen. Något att fokusera på. Få kramar och pussar och glada som ögonkast. Det är exakt vad jag behöver just nu. Och ungefär nu tog all ork slut. Finns inget kvar jag orkar ta mig till. Vill bara sluta ögonlocken och hoppas på en fantastisk dag imorgon. En ny dag!

#DavidTobias

#DavidTobiasOffer

~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

~Det här är för oss, Två röster för oss alla~

Jojjo

Idag har jag helt lämnat min comfort zone och lämnat ut mig själv. Jag har gått ut med mitt ansikte, tack o lov med en kvinna till, gällande de här meddelande vi fått. Så otroligt kränkande och extremt jobbigt, för nu ska våra sanningar uppdagas, det är så jobbigt bara det..

Men förhoppningsvis kommer någon där ute i landet, att se det, och förstå att vi är så många som råkat ut för samma idiot. En människa som livnär sig på att sätta skräck i kvinnor. Som njuter av att vara så vidrig och smutsig och trycka ner en kvinna på det värsta sätt som finns, genom att namnge hennes barn. Få det att framstå som att en planerad fara ska drabba hennes barn..

Jag har mått psykiskt piss sen det här hände. Jag har varit, och är, rädd, ledsen och förbannad. Nästan så jag börjar bli paranoid.. Vem kan jag lita på? Är jag förföljd? Finns det en hotbild mot mina barn? Skulle jag fortsatt dialogen med David Tobias? Är allt bara på låtsas? Överreagerar jag? Underpresterar jag? Vad mer kan jag göra? Kommer jag någonsin känna mig helt säker igen? Nej, jag tror inte det. För det här vidriga mähät har lyckats skaka om mina nerver ordentligt. Jag är inte samma människa som jag var innan 30/1-21. Jag känner mig mera orolig & utsatt. Jag är kränkt, och känner mig nästan smutsig av D T’s äckliga beteende.

Jag vill bara se ett slut på det här. Jag vill bara veta ”Varför?” Varför just mig? Varför just någon av de fantastiska kvinnor jag pratat med? Ingen av oss mår bra av det här. Ingen! Alla tar det olika. Jag har fortfarande styrkan och orken kvar att med detta sista kunna få ett avslut eller hoppas på att få hjälp av Trolljägarna.. Jag gör detta för alla kvinnor därute som helt stängt ner sina liv, som tigit om detta för länge. För er skull ska jag orka lite till. Ni ska få er rättvisa, det är fasiken ett löfte till er, från mig! Tillsammans fixar vi det här! Alltid tillsammans!

#DavidTobiasskafast

#StoppaDavidTobias

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~

•David Tobias• Fortsätter terrorisera kvinnor/mammor~

Jojjo

Denna hemska människa fortsätter. Fortsätter skicka ut meddelanden där en kvinnas barn hotas. Du älskar visst att skrämma mammor, skrämma någon genom att nämna deras mest viktiga och älskade del av sitt liv, vid namn. Du fortsätter med din sjuka lek, dina vidriga hot om vad som planeras bakom våra ryggar och ditt sjuka sätt att krossa människor psykiskt. Du har inga som helst skydd då du skriver, du sitter någonstans helt utan ordentliga skydd, och du fortsätter att skrämma och förnedra människor. Du knäcker familjer. Att Du inte har barn, är jag ganska säker på. En person med barn skulle aldrig hota/skrämma någon annans barn. Du verkar ha noll empati för familjer? Noll känsla för hur mycket du förstör hos så många människor just nu..

Jag tror fortfarande att du är en tjej.. Fast du är en väldigt smutsig tjej. Hela Du är bara smuts.

Jag undrar så vad du får ut av det här? Har du lyckats knäcka någon så pass med dina sjuka frågor och hot att du fått pengar för det? Vad exakt går du igång på i ditt vidriga sätt att kontakta kvinnor?

Eftersom det nu uppdagats några områden du skickat dina vidriga hot till, det är ganska utspritt, Sundsvall, Norrköping, Jämtland, Stockholm, så är jag ganska säker på att Du inte alls känner någon av oss, som du så fint hävdar i ditt första meddelande, det meddelandet som fick mitt hjärta att hoppa över ett slag, mitt blod att frysa till is, paniken som stack på tungan, hur hela min kropp reagerade med FARA & PANIK, hur du helt enkelt raserade hela min värld på två jävla sekunder, Du sitter någonstans i ditt smutsiga hem, framför en data helt utan alla skydd som behövs för att kunna vara osynlig för alltid, och det ska bli så fantastiskt skönt den dagen du åker dit på det här. För Du har Gett dig på någons barn med verbala hot om planeringar som hotar deras liv.. Du har hotat en mammas villkorslösa kärlek och spottat på den.. Bland det lägsta man kan göra.. Bland det smutsigaste och lägsta man kan göra..

#davidtobiasskafast