~Bara jag~

Lösenordsskyddad: Första ”separationen” avklarad~

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

~Härligt~

Bara måste-~

Att ge komplimanger. Att kunna ge av sig själv för att lyfta någon annan, det är en fantastisk egenskap som är ganska underskattad tycker jag. Och då menar jag inte att ge ”komplimanger” som hänger ihop med ironi eller ett oklart kroppsspråk. Utan att man vågar säga till en annan, och verkligen mena det, för att man vill lyfta och höja en annan människa, utan att kräva något tillbaka, det är något som är ganska sällsynt. Men jag vill dela med mig av några saker som skrivits till mig, som gjort mig paff och mållös, och jag brukar inte ha svårt för att prata, snarare tvärtom. Däremot är jag otroligt dålig på att Ta Emot komplimanger. Jag vill gärna inte ta in vad andra säger som är positivt. Jag tror många har det problemet, det är lättare att se/höra det negativa än att ta in det positiva! Jag undrar varför många gör så? Väljer att snappa upp och behålla det negativa som sker istället för att lägga fokus på det som är fint och vackert och positivt? Det är något alla borde försöka ändra på. Fokus på kärlek och glädje, bort med det elaka, mörka och tråkiga!

Jag har blivit så bortskämd med kärlek sista tiden. Speciellt från en mycket vacker människa jag kommit så nära på mycket kort tid. Hon betyder så mycket, och jag försöker vara tydlig med det, så hon ska förstå! Hon, är så jäkla grym på att höja mig, hon sparar inte in på att visa omtanke, hon är så himla genom snäll och värd det bästa av det bästa! Nej, det är inte någon flickvän, men en ”flick-vän”! En grym tjej. En riktig Diamant! Som mina närmaste vänner är! Riktiga ädelstenar! Hellre kvalitet än kvantitet!

Sen har jag även fått cred från oväntat håll, och det värmer så mycket. Jag bara ler när jag hör och läser ska ni veta!

Och så det inte blir några tråkiga missförstånd någonstans, jag har inte en ny relation, ingen av ovan skribenter är av penisbärar-folk, endast kvinnor, som om jag ens egentligen behöver förklara mig, men vill inte ge andra något att spekulera om.

Jag ska göra mitt yttersta för att bli bättre på att sprida kärlek och uppskattning vidare! Låta bra folk få veta att de är bra! De ska uppmärksammas!

Tack o ”nig”

/Jojjo, Hanna, Johejna, Mamma, Divan, Joso

~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Sigge 4 år~

Idag firades då äntligen Sigges 4 års dag! Och han är så glad och lycklig ända in i själen!

Presenter brydde han sig knappt om, det han älskade mest var människorna. Alla sina kusiner som kom. Han satt i Leons knä så fort han fick chansen, klättrade på Simon osv. Han sa att han var glad och att han skrattat massor. Och svettats. Det är goda betyg.

Glad att den här dagen blev av. Att de närmsta kunde komma. Att V kom tidigare för att hon kände på sig att jag kanske behövde hjälp, och tro mig, jag hade knappt koll på klockan. Jag kom inte ens ihåg när jag sagt att kalaset skulle börja. Hade ändrat tid i huvudet då jag bestämde mig för att inte ha mat och endast fika.. Tror jag håller på tappa minnet helt.

Precis rastat Znirpan och nu krupit ner i sängen bredvid Sigge.

Så tack o Godnatt från oss ♥️

~Bara jag~, ~Familjen~

Negativ~

I förrgår fick jag hem mitt provtagnings kit för Covid-19. Då flera kollegor på min avdelning blivit testade positiva , bad jag min chef om att få testas. Har samma symtom som dom.

Men igår kväll kom mitt svar. Jag var negativ i mitt test. Men sen står det så finurligt beskrivet i texten att jag ska meddela min chef om test resultatet samt att jag kan återgå till jobb när jag är symtomfri. Behöver inte vänta 48 timmar innan jag går till jobbet. Sedan står det att provet ej till 100% kan utesluta Covid-19 så jag ska vara helt symtomfri ett par dagar innan jag återgår i arbete..

Alltså va??

Hur ska ni ha det? Hur ska jag tänka? Jag kommer dela bilden av vad de skrivit till mig.

Va? Ska jag gå till jobbet eller ska jag fortfarande ”anta” mig som att jag är ”positiv” fast jag är ”negativ”??

Alltså väldigt luddigt och väldigt oklart.

Men, eftersom jag tänker på mina medmänniskor, och samhället, så håller jag avstånd, går inte ut i onödan, går endast egentligen promenader med hunden. Har varit tvungen att gå in på Ica 2 ggr för att köpa mjölk och popcorn. Men då har jag hållit avstånd, spritar händerna noga, endast rört det jag ska köpa. Jag kommer absolut vänta tills jag är symtomfri, såklart. Men ska ringa min chef imorgon och dela med mig av mitt provsvar, men eftersom jag fortfarande blir andfådd av att gå från soffa till toa, hostar, ont i huvudet och halsen, så blir det minst 4-6 dagar hemma. Sen är alla tre små troll förkylda med astma besvär på det. Alla tre hostar & skäller!! Hemskt jobbigt! Men deras energi är ju ändå på TOPP! Vilket min inte är. Jag är så slut. Både psykiskt och fysiskt. Igår försökte R gå ut med barnen en timme. Låta dom göra av med lite energi utomhus i en lekpark. Men vad händer då, Jo, astman tar över. De hostar och hostar och hostar.

Jo, jag blev så glad i går, jag har ju jobbat lite med att öka min motion, röra mig mera, dels för att stärka min stackars rygg, så kör en del ”core” övningar hemma och tränar rumpa, rygg och nacke via en jätte bra app. Sen har jag övertalat Sara att vi måste ta minst 2 långa promenader i veckan, utöver de vanliga med Ziri. Vi har hållit det här nu i ca 5-7 veckor. Och det syns på vågen! Väger mindre än på många är & Det syns i mitt ansikte. Det känns i mina lår. Vi har kört mycket ”egen” träning i lekpark! Japp, vi är båda för korta för ”utomhusgym” så vi tränar i en lekpark. Använder oss av leksaker för barn för att öka på våran träning. Jag är så sjukt stolt över att hon hjälper mig att hålla mitt löfte till mig själv. Att jag måste förändra mitt liv och göra förändringar, då främst i mitt rörelsemönster, annars kommer inte min rygg att hålla mig upp i mitt yrke.. Jag ska kämpa på. Är så ledsen över att jag inte kunnat göra någon träning nu på 4-5 dagar pga sjukdom. Men jag måste försöka intala mig själv om att det är ”ok”!! Jag är sjuk. Jag kommer återuppta allt när jag inte blir andfådd för minsta lilla. Men jag ser alldeles för snabbt det negativa. Tycker att jag presterar för dåligt och skyller på mig själv. Jag måste sluta med det. Sluta klanka ner på mig själv. Jag kommer dit en dag, och nu ska jag fokusera på att bli frisk. Sen jäklar, ska jag börja igen. Jag SKA! Jag KOMMER att göra det!

Min energinivå är låg just nu, alltså i mig själv, men det är bara tillfälligt.

Sara har distansstudier fortfarande. Hon är så jävla duktig. Hon har så fina omdömen från alla lärare, hon har höjt sina betyg så jäkla mycket från Högstadiet. Hon ligger först i alla ämnen, hon ber om extra uppgifter för att se om hon kan höja betyget till det högsta, och då ligger hon redan väldigt bra betygsmässigt. Som hon kämpat! När hon blir vuxen, ska jag ge henne en liten bok. Där ska jag skriva upp allt jag ser hos henne, hur hon tar sig upp igen fast något sparkat undan benen på henne. Gång på gång på gång, reser hon sig och kämpar lite till. Hon är smart! Så jävla smart att jag ibland inte tror att hon kommer ifrån mig.. Hon är så jäkla häftig. Hon säger att hon är glad över att vi var så hårda mot henne när hon var 12-15 år. Att vi ställde krav och inte släppte på alla regler som hennes kompisars föräldrar gjorde. Det var vi och en mamma till som höll hårt på regler. Dom två tjejerna går det förbannat bra för idag. De andra tjejerna går det åt helvetet för (iaf just nu), de tar droger, bråkar o dricker, sköter inte skolan, de kom inte in på gymnasierna de ville utan får gå kompletterande linjer. De hänger med äldre kriminella. S är så glad att vi inte lät henne fortsätta ”spåra” som de andra. Och nu kan man se att regler och gränser är det enda rätta. Jag är i första hand hennes mamma. Inte kompis. Som hon avskydde mig emellanåt. Men idag, jäklar i gatan, vilken kämpe hon är. Klivit ur sin ”Comfort zon” och konfronterat livet och utmanar sig själv varje dag. Alltså wow!

Noel är i den härligaste tonårsgrabbar-fasen. Han är en 13 åring *150. Med humör, röstresurser, offerkofta, humor osv. Typisk tonåring. Samma regler för honom. Ställer krav för att han ska lära sig. Han ska hålla tider till skolan, ta medicin dagligen, gå ut med hunden 1 gång, annars blir det konsekvenser. Det är inte lätt. Inte någonstans. Men jag ger mig inte. Han får hata mig nu. Förhoppningsvis älskar han mig igen om några år. Jobbar mycket med hur man talar till andra. Vilka ord som är okej och inte. Vikten av att hålla vad man lovar. Att ta ansvar för att komma i tid, sköta sysslor, förstå vad ansvar innebär både för honom och hur det påverkar andra.

Kan säga såhär… Jag kommer behöva fortsätta med det här i sååååå många omgångar och år till!!! Snart är det Max’s tur. Sen Ebba (😱) och sist Sigge.

Vad fan tänkte vi på när vi skaffade 5 barn? Ja, vi kommer aldrig att ha det tyst och tråkigt hemma. Förhoppningsvis så ger allting utdelning för våra barn i framtiden. Om inte, så älskar jag varenda jävla cell i deras kroppar oändligt mycket. Men jag tvivlar inte, de kommer alla gå långt. På sina egna kreativa sätt och vägar genom livet.

Jo, måste rekommendera en komedi på Netflix. ”The Wrong Missy”. Riktigt knäpp och galen komedi med en helt knäpp tjej. Slutar fjantigt lyckligt dock, men sevärd.

Oja, en film till som finns på Netflix. Som jag ÄLSKADE när jag var tonåring!!! Alltså jag kan replikerna typ utantill fast det är mer än 24 år sen (ish) jag såg den. ”Den onda cirkeln” eller ”The Craft” på engelska. Jag vet inte vad som drog så med den filmen men jag verkligen älskade den. Igår, när jag såg den, så blev jag lite full i skratt av vissa effekter, men den är ändå bra. Påminner mig om en tid då jag var så lycklig. Ger en ”feelgood” känsla i mig.

Så, nu är det uppdaterat här och jag ska försöka ta mig upp från soffan, gå och kissa, sen bara L Ä N G T A tills det är kväll och jag får säga godnatt till barnen. Så det blir T Y S T ! Tyst o lugnt och skönt. Och jag själv får gå och sova.

Ha det gott!

Och grattis N O R G E på nationaldagen!!!

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Tungt~

Jösses vad tungt vi haft på avdelningen sista tiden. Helt sjukt höga vårdpoäng på alla grupper.

Men allt går om man vill. Bara kämpa på! Det är trots allt inte jag som är sjuk..

Nu är det tredje kvällspasset som väntas imorgon, och hoppas innerligt att det kan roddas om lite eller att iaf några ska vidare på rehab.

Men attans vad kul jag ändå har på jobbet. Idag var jag x för första gången. Hade fullt upp hela kvällen, men fann ändå tid att tvätta sköljen, städa expeditioner, fylla på skåp, tvätta o städa behandlingsrummet.

Riktigt kul att ha lite mera att göra, eller snarare annat att göra!

Jaja, nu ska jag läsa, lämna 3 små troll imorgon o sen vila.

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Förundran~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Firat födelsedagen i ny bostad~

Bästa födelsedagen på många år! Inte för att den firats något speciellt märkvärdigt utan för att den firas i nya lägenheten!

Det är sådan enorm skillnad på här och den gamla lägenheten. Skillnaden är störst när det gäller ljudnivån! Helt plötsligt hörs och märks inte Tre små troll alls på samma sätt som förut. Nu har de rum att leka i, de springer inte runt av rastlöshet, de är ”nästan som osynliga”.. Vilken skillnad på att ha utrymme och inte ha utrymme. Det är bara helt amazing!!

Igår kom Tessa hit och överraskade mig helt. Jag satt i telefon med Ellevio för att göra flyttanmälan för vår el, och skulle springa ut i ”farstun” för att dubbelkolla förra hyresgästens namn på ytterdörren, så slänger upp dörren och utanför står Tessa med blomma, hembakt mockaruta och ballong! Blev så glad och överraskad!

Sedan ringde mamma och sa att jag i födelsedagspresent av henne skulle få köpa krukväxter på IKEA. Upptäckte ganska fort efter inflytt att mina blommor som jag hade i 3an bara räckte till ETT fönster i 5an.. Så det gjorde mig så glad!

Jag valde 4 stycken gröna växter som klarar mycket sol o behöver lite vatten. Jag har inte ”gröna fingrar” om man säger så, blommor hos mig behöver kunna sköta sig själva 🤫 Fick två flaskor mousserande av mamma oxå, älskar’t!!!

Sen väl hemma igen, så kom svärmor över och lämnade över en sådan fin elefant!

Första nya elefanten i nya lägenheten! Perfekt till min elefant-familj!

Köpte även en MALM byrå med 6 lådor på IKEA som Sara & Mamma bygger ihop! Nu står den på plats i hallen, ska försöka hitta 2 ben till den så den kommer upp från golvet, har hittat 2 men inte de andra 2.. Hmmm, dilemma!!!

Fått så mycket blomsterbuketter, jag älskar ju snittblommor, så är så glad!!

Bäst av allt är nog ändå, att vi, hela familjen, nu äntligen fått ett hem vi får plats i!

Vi börjar sakta men säkert komma i ordning, kartong efter kartong försvinner och saker får en plats. Känns magiskt! Känslan är så svår att sätta ord på, overkligt samtidigt som lyckan är total!

Det suger inte i magen längre när jag går ut på balkongen! Jag har börjat vänja mig vid höjden. Jag har aldrig bott över våning 2 någonsin, så att helt plötsligt bo så pass högt att fiskmåsarna seglar förbi strax under våra fönster känns helt sjukt 🤗

Men jag är lycklig! Jag är så jäkla glad! Jag är hemma!

Tack till alla som gratulerade mig igår på min födelsedag! Varje grattis värmer i hjärtat och jag känner mig genast lite viktigare i människors liv!

Tusen tusen Tack!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Ojojoj~

Nu ni!! Nu jäklar ska jag skryta stort!!

I onsdags tog jag MIN student!! Tillsammans med ett helt otroligt häftigt gäng klasskompisar! Vi har alla kämpat, och jag hoppas få behålla kontakten med dessa underbara undersköterskor!

Här på bild har ni min kumpan Anita! Vi träffades första gången den 8 januari på Consensum i Liljeholmen! Dag 2 klickade vi och så otroligt tacksam för det och släpper dig aldrig!!

I höstas bör jag skola till Campus Åsö i Skanstull. Bästa valet jag gjort, mycket tack vare Anita! Här gick vi strö-kurser innan vi i januari 2019 hamnade med andra som var på C-delen i Vård & omsorgsutbildningen! Nu fick vi en klass att följas åt med! Jippie!!!

Här har ni några, eller de viktigaste från klassen med nyutexaminerade undersköterskor!! Vi hade så roligt med mat, mingel, dricka, frågesport och tal från en av våra lärare!

Nu till mitt skryt-

En gång stod du och de dina mitt emot mig och påtalade hur jävlig min framtid skulle bli.. Jag som var född till en horunge hade ingen framtid.. Du skulle minsann se till att mina vänner vände mig ryggen, du var riktigt tydlig när du pratade med andra, både vuxna och barn, med hur dum, oduglig, värdelös, en knarkarunge utan framtid.. Jag undrar, hur tänkte du då? Du som skulle bli min trygga plats i en kaosartad uppväxt gjorde allt, precis ALLT, för att trycka ner mig, få andra att vända sin rygg mot mig, förneka barn att leka med mig, som om jag kunde smitta någon med mitt oskyldiga skratt och mitt kontaktsökande. Du har sedan dag ett gjort allt för att plocka isär mig som människa, men min kärlek till MIN familj har varit så mycket starkare än ditt hat. Jag möter människor med ett leende! Du har inte lyckats.. Du har varit och är en vidrig person.. Men vet Du??? Jag har kommit så mycket längre i mitt liv än vad du någonsin kommer att komma. Du är en bitter människa och karma kommer (& har) bitit dig i arslet många gånger! Jag vann!!

Med vänlig hälsning,

Johanna ”underbar usk” Divan Söderberg

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Ojojoj~

Nu går det undan här! Igår började mina sista 10 veckor innan jag är en fullfjädrad utbildad UNDERSKÖTERSKA med legitimation! Weheeeeej HAJJAR NI HUR HÄFTIGT DET ÄR?????

Idag 8.15 var det 4 års besiktning av Ebba på BVC. Hon klarade det galant, alltså godkänd i ett år till när 5 års kontrollen ska göras! Hon ska få gå till logoped, samma som Max gick hos, och den tjejen är helt fantastisk!!

Kl 9.30 hade vi tid hos RYGG MOTTAGNINGEN på Solna, för att kolla Saras skolios. Hennes rygg ser ut som ett S bakifrån. Hon har en 33 gradig krök mitt i ryggen. Det var så sjuk, samtidigt så coolt, att se röntgenplåtarna. Men då hon haft mens i 3 år redan, så kan de inte göra något. Behandling av en skolios ska påbörjas vid början av en menstruation och under nästkommande 2 år. Så SKOLSKÖTERSKAN som kollade Saras rygg i årskurs 6 & 7 har helt enkelt ”missat” denna grova krökning! Jag är riktigt jävla förbannad på de där skolsköterskor!! Men, inget kan göras nu iaf, utan hon ska försöka att alltid träna ryggmuskulaturen för att minimera problem.

På väg hem från solna, kaos på leden med tanke på olyckor som varit på flera ställen längs E4:an, fick jag ett så glädjande samtal! Det lever jag på länge!

Igår bokade jag en Date-night med min make! Vi ska käka middag och gå på förhandsföreställningen på Jurtjyrkogården!!!

Jag hoppas så att den är lika bra som det sägs och framförallt lika läskig som det talas om! Jag vill verkligen se en riktigt läskig och obehaglig skräckfilm!! De senaste åren har bara massa dåliga skräckisar kommit. Inget som levt upp till vad som sägs. Men nu, kanske…

Nu ska jag ta och plugga lite Akutsjukvård och lämna in till min lärare, då jag inte kan vara med på måndagens lektion för att jag fått tid på Feelgood för min hälsoundersökning som ska göras för att de ska ge mig ett Hälsointyg som visar att jag får göra min APL på sjukhus vecka 17-20. Allt som kommer nu ska bli sååååå roligt!! Längtar verkligen så mycket till APL! Och min examen!!

Ja, just det!!!

Grattis stora lilla skrutt Victor på din 3 års dag! Hoppas du blir bortskämd med kramar och pussar, falsk-sång & kanske någon liten present och gott fika!!! Puss puss från moster ❣️

Tack för titten! Ha det bra och må bäst!

Puss Divan ❣️

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Tjejkväll~

Igår landade Norrlands-Blondie här i Stockholm! Jag mötte upp henne i Slussen vid 12.20. Så underbart roligt att se henne och krama om henne.

Hon bjöd mig på en lunch på Hirschenkeller och det var så himla gott. Tog en caesarsallad och den var banne mig ljuvlig.

Och så överraskade hon mig med ett glas cava som belöning för mitt A i medicin 2. Blev glatt överraskad och även rörd! Omtänksamma människa.

Vi mötte upp Madde vid ca 15, gick till Malmen och tog varsin dricka, sen tunnelbanan till Gullmars och buss vidare till Östberga.

Jag och Bettan gick till hennes övernattningslägenhet och satt där och väntade in Madde, sen till Lorans och möta upp tre tjejer till! Så himla mysiga människor allihop! Så annorlunda personligheter, som ändå passade varandra helt klockrent. Jag är så glad att jag fick vara med i sällskapet en kväll. Vid 22 ca blev det en Uber hem och bums i säng. Det blev absolut inga jättemängder med alkohol, men jäklar vad ont i huvudet jag hade när jag vaknade. Satt som en järnring runt huvudet. Men tillslut fick två alvedon intas och huvudvärken försvann ganska omgående.

Det här med kompisar.. Riktigt bra tjejkompisar.. Jag har två som jag kan träffa o umgås med, V & T, men det blir ju ändå alltför sällan, dels avstånd & alla barn.. Och jag älskar dessa tre kvinnor! Har hellre kontakt med dom via telefon än att inte alls ha kontakt med dom.. Men jag kan verkligen känna att jag saknar vänner att kunna träffa 1-2 ggr i veckan och ta en middag med, nåt glas vin osv. Bettan är en sån som jag kunde göra det med, men eftersom hon flyttat till Luleå, blir det ganska komplicerat. Men de här 5 tjejerna, alla mammor, tar sig tiden att träffas 1-2 ggr i veckan, snackar, skrattar, stöttar varandra. Det var så otroligt härligt att se.

Pga huvudvärken orkade jag inte släpa mig ner till Förskolan med 3 små troll, så de fick vara hemma med mig idag. Har faktiskt varit ganska mysigt! De går så himla mycket på förskolan, känner att jag missar lite tid med dom då jag ofta haft barnen hemma minst 1 dag i veckan. Men sen jag började i skolan så har jag behövt alla timmar själv till studier!

Nu ska jag ta o läsa lite innan det är dags att möta Mister Sandman i några timmar. Imorgon kommer mamma och hämtar mig vid 8.30, vi droppar barnen, sen ska jag med henne till SÖS. En koll… Jag ber till gudarna att det inte är något! Det får fan inte vara något!

Vi hörs!

Puss

~Bara jag~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~

Akutsjukvård & Psykiatri 1~

Nu är jag klar med Medicin 2, 150 poäng och Gymnasiearbete 100 poäng, 10 veckor och 250 poäng senare så är jag mycket förväntansfull inför Akutsjukvård på 200 poäng i klassrum samt 5 veckor APL och Psykiatri 1, 100 poäng på distans.

IDAG vart dagen som för alltid kommer vara en milstolpe som jag uppnått men ALDRIG kommer att glömma bort!!

Jag har kämpat mig svettig, tårögd, slutit mitt hår nästan, för att verkligen förstå sammanhang och medicinsk terminologi. Och det gav absolut utdelning!

Jag har fått mitt första A i betyg! Jag har fått högsta betyg i den svårare fördjupningskursen! I Medicin1 fick jag B och det är bra, men som jag kämpat för det här betyget, dels för att pressa mig själv lite och se hur ”högt” jag kan komma om jag verkligen ger mig fan på det, och för att bevisa för både mig själv och andra att ALLT ÄR MÖJLIGT, bara man vill och kämpar för det!

Nu är det 10 veckor kvar och sen är jag i mål! Sen tar jag ”studenten” och är legitimerad Undersköterska, med en extra College Pin då jag läst extra kurser för att kvalificera mig ytterligare litegrann inom mitt framtida yrke!

Jag är stolt över mig! Jag är mallig och skrytsam, men hade Du någonsin gått i mina skor genom mitt liv, skulle du gjort EXAKT likadant! Att komma från ”ingenting” till att vara så nära målet att ”Leva Min Dröm, kan inte bli större! Inte för mig! Jag bevisar något för mig själv, jag vill att mina barn ska ta lärdom av att det går, bara man kämpar och vill! Det är aldrig för sent!

Så på onsdag nästa vecka drar sista klassrumskursen igång, och det ska bli så himla spännande och roligt!!

Tack för titten!

♥️🖤♥️🖤♥️