Etikett: adhd

~Bara jag~

Patetiskt~

Jojjo

Jag är djurvän.. Alla djur jag haft runt mig har jag alltid visat respekt och kärlek..

Min första kärlek var en katt, Pyret, som följde med mig från min fosterfamilj hem till min mamma, när jag flyttade hem 1996.

Efter det köpte jag min egna kissemiss, Tjejen, när jag var 19 år. Det var min och exets första ”barn”.. En helt fantastisk svart/vit tjej med hjärtat på rätt ställe, hon levde vid vår sida i 19 år. För ca 10-11 år sedan fick vi äran att bli ägare till en röd hankatt, Killen, och han var helt fantastisk. Dock levde han bara 5 år, blev akut sjuk, något medfött hjärtfel. Det var enormt sorgligt!

När jag fyllde 39 fick jag en katt av min mamma. Världens bästa present, en fin sköldpaddsfärgad huskatt. Bästa Tezzla.

Och vilken start i livet hon haft. Hon har överlevt ett fall från 6:te våningen rakt ner i asfalten. Älskar min psykopatt!!

Nu har jag haft äran och turen att få vara kattvakt åt en Birma kille! Jag har läst om rasen, men mitt hjärta har slagit hårt för just bond/hus katt, så raskatter har inte varit något jag tittat på. FRAM TILL NU!!!

Denna pojke, den vackra, stolta, mäktiga, snälla katt.. Vi kan kalla honom Snöbollen.. Han har tagit hela mitt hjärta med storm. Jag föll som en fura, jag blev sååååå kääääär vid första blick. Jag som aldrig gillat långhåriga katter, har legat o masserat hans mage och rygg, smekt o lekt med hans lockar vid öronen..

Idag var ”katt-vaktandet” slut. Jag började gråta redan igår, därav rubriken, PATETISKT.. Tårarna har sprutat i ett dygn. Jag är så vansinnigt förälskad i den här pojken, jag saknar honom så mycket! Och det är inte bara hans snygga utseende, utan hans mentalitet. Det går att leka apport med honom. Det går att ”prata” med honom. Han svarar!! Jag kommer som sagt att sakna Snöbollen väldigt mycket!

Alla mina fördomar mot långhåriga katter är sönderslagna. Och Birman är en fantastisk ras. Lekfull, social, gosig, stabil o trygg, barnkär, vacker.. Allt i en kropp!!!

Min nästa katt ska bli en Birma. Och en hane! Det är min bästa dröm..

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Tisdag, mina troll kommer idag~

Jojjo

Ja, idag är det äntligen dags att hämta mina små troll! Nu börjar min mammavecka! Har längtat efter dom massor faktiskt!

Hoppas det blir fint väder i helgen så att vi kan ta oss iväg och hitta på något. Kanske gå i skogen & grilla korv. De behöver verkligen aktiveras, och jag behöver verkligen få gå mer i skogen 🙃🙂

Sovit som en kratta inatt, vaknade med så ont i ryggen. Fattar inte varför jag alltid har så himla mycket smärta efter att ha ”sovit”.. Ryggen typ skriker av smärta, känns som att någon rispar en kniv mot ryggen.. Så hemskt! Tycker kroppen borde slappna av under natten, men min verkar spänna sig konstant. Iof så är jag extremt spänd nu. Käke, nacke, axlar, skuldror är helt stenhårda. Gör ont hela tiden. Gnälligt värre; Jag vet, men är så himla trött på att alltid ha ont. Kan nästan, bara nästan, förstå hur mitt äldsta barn måste ha det som har reumatism. Hon har levt med smärtan alltid. Men inte gnäller hon.. Skäms Jojo!!!

Har inte något speciellt att skriva om idag, ska försöka mig på en powernap tänkte jag, vilket inte kommer att funka, jag kan inte sova på dagarna. Omöjligt. Men testa ska jag..

Just ja, en kul sak att se fram emot är att 5/11 ska jag med brorson, son & bror till Gröna Lund på deras Halloween 🎃 kväll. Ska bli kul! Sist jag var där var med Stora S, mamma, A & M. Vi var då 5 stycken vilket inte var så kul, då de flesta attraktioner är för 2 eller 4.. Jag hade precis kunnat börja ”gå” utan krycka efter att diskbråcket slagit till med full kraft. Jag gick på starka morfintabletter som smärtstillande så var ganska ”sänkt” i huvudet.. Så en blev ju utanför den gången.. Man ska försöka vara jämt antal, blir roligare då. Kommer ihåg att ena grejen vi gick igenom, Area51, där fick S & A putta upp mamma för en brant stege. Hon vart så rädd för zombiesen och fick panik när hon skulle klättra upp. Haha, vi hade ganska kul ändå.

Njut nu av dagen! Även om den är grå och kall. Hmm, kanske ska ta en promenad istället.. Jävla adhd-hjärna.. Promenad lät mera rimligt än en powernap 😆

Tjohejsan!!

~Bara jag~

Del/heltids mamma~

Jojjo

Senaste 4 veckorna har min äldsta son bott med mig. Och jag är inneboende hos familjemedlem pga pågående stambyte på hemadressen.

Så han bestämde direkt att han ska bo med mig. Jätte mysigt såklart. Speciellt de veckorna när det inte alla barn hos mig. Får lite kvalitetstid med honom som varit sällsynt senaste 2,5 året.

Och jag tror han behöver mig just nu. Han har utvecklats så mycket på egen hand och egen styrka. Han har brutit ett beteende helt självmant, bytt ut det umgänget som enbart var problem och fel för honom. Börjat hänga med bra kompisar igen. Han är Negativ på de testerna han tagit. Och detta har han gjort själv. Dock har han drabbats av sjuk ångest med inslag av panikattacker. Jag kämpar med att BUP eller Mini Maria ska hjälpa honom med ångestdämpande medicin, men som väldigt ofta vill alla olika myndigheter skicka remisser fram och tillbaka. Från att ALLA kände en sådan oro kring min son, till att ingen av hans läkare där han är inskriven vill hjälpa honom. Nu när han verkligen behöver det som mest. Han har visat att han vill förändra sig själv. Han har bevisat att han kan. Nu när andra symtom uppträder och han behöver deras stöd på annat sätt då blundar de och skickar remisser hit & dit.

Om två veckor ska han tillbaka till TB-skolan. Då har han gått 4 veckor på Skolakuten och det har varit så bra för honom. Han har lärt sig räkna matematik, han älskar visst att läsa böcker, han går sina dagar, han jobbar varje lektion, han har ett fantastiskt stöd av mentorerna och kuratorn där. Det har höjt hans självkänsla och NOEL har fått bevisat, både för sig själv och andra, att han k a n massor, med rätt stöd och tålamod. Och att jag har ett barn som gillar att läsa böcker, det var en ”aha-upplevelse” så nu måste jag införskaffa böcker som han gillar. Jag är stolt!

Min oro kring att gå tillbaka till TB är mest kring hans ångestproblematik. Skolan är mycket större. Många många fler elever. Flera störande moment. Mera vänner.

Varför gör sjukvården kring ungdomar med NPF diagnoser så här? Att avsluta en medicinsk behandling kan de göra på 2 sekunder, men att stötta och vara snabb med ny medicinering när det är akut, då sker ingenting. Jag vet inte hur många gånger jag pratat med BUP. Och Soc via MM, sköterskan på MM, vanliga Soc. Även kopplat in primärvården i det här. De är villigare och mer taggade att hjälpa än vad sjukvården som ska vara anpassat till hans diagnoser är… Sjukt eller??

Idag har jag och Pigglet tvättstugan. Nu väntar vi på sista maskinen som ska hängas, sedan ska allt torka och vikas. Ska köra ner Piggis, Ziri och rena kläder till pappan vid 16-17 tiden. Pigges dagis ringde idag och frågade efter honom. De har saknat honom under veckan. Han har haft envis o jobbig hosta så jag har haft honom hemma. Så länge han inte springer så hostar han inte, men på dagis kommer han att hosta, just pga lek o rörelse. Men imorgon ska han få träffa sina kompisar igen. Tror han längtar.

Jag vet inte vad jag ska göra under min lediga vecka.. Men borde försöka ta mig till Vip och byta däck på bilen. Trött på pyspunkan nu. Måste åka o pumpa däcken var tredje dag ungefär. Tröttsamt i längden. Har värsta snygg-däcken liggandes så nu ska de få hotta upp min sketna gamla S80. Dock tror jag inte den håller ens året ut. Den har börjat strula när man startar, instrumentbelysningen lever sitt eget liv, hastighet-bensin-värme mätarna lever sitt egna liv och kan börja dansa HipHop rätt som det är. Så ny bil behövs. Trodde jag skulle vara prioriterad till förtur på köp av en bil, men icke sa nicke. Jag trodde nog att man tycker att barnbarnen är viktigast och då även ha en bra och säker bil. Så nu får deras pappa köra och skjutsa, ta läkarbesöken och möten som kommer. Jag kommer stå utan bil och kan då inte åka på möten osv. Någongång kanske jag kan låna bil av min mamma, men då hon jobbar och inte är pensionär så är det väldigt svårt.

Kollat begagnade bilar, men känns väldigt otryggt att köpa av främlingar när jag vet vad det jag kunnat köpa.. Men men, sånt är livet.

Man ska inte separera, för gör man det så är man inte så viktig längre. Även fast man är mamma till barnbarnen och har en bra relation med sin ex-man. Nope.. Nu lär jag väl inte vara välkommen att Fira Jul med familjen längre. Nu är det min vecka under Jul så jag får helt enkelt skapa nya traditioner. Jag lyckades ganska bra med Midsommar, barnen var iaf nöjda och glada även om det var annorlunda från vad de är vana vid. Så jag kan fixa en JUL oxå!

Nu gick larmet för tvättstugan!

Tjolahopp och Hej!

adhd, ~Bara jag~

Äntligen~

Jojjo

Var länge sen, med tanke på mitt yrke, som jag hade gelé naglar. Köpte på mig lite Poly gel nyligen och idag tog jag mig både tid och ork o byggde en hand. Jag är ju tokig i color changing lack och shellack så har en del sen innan.

Den här skiftar mellan ljust rosa till stark rosa, vidare till stark cerise och över till klarröd, sedan mörk röd över till lila. Jag älskar just att vid kyla är den mörk & värma ljus.

Dock ångrar jag mitt färgval nu, eftersom jag är galen i blått borde jag såklart valt just blått. Eller den som går från vitt till svart. Den är grymt cool.

Idag har varit en emotionell Berg & dalbana.. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, men en jobbig dag psykiskt. Ändå har jag träffat min bästa TEssA, umgåtts med Sara o sällskapat till Bumm. Haft Pigglet hemma och han är ju oftast bara så mysig och snäll.

Imorgon ska de till sin pappa.. Jag längtar efter att få sova (förhoppningsvis) och stärka mig till nästa vecka.

Att bo hemma hos sin mamma är enormt påfrestande. Jag har enormt svårt att vara tyst när jag tycker något är irriterande eller ”bara” fel.. Och min mamma är just nu, skit jobbig.. Enligt mig vill jag tillägga. Men dels har vi aldrig ”bott tillsammans”, hon har faktiskt noll förståelse för hur livet med barn ser ut. Jag tycker hon lägger sig i saker som hon inte har att göra med. Säger saker på ett sätt som inte är ett sätt jag skulle valt.. Aahh, men ni fattar kanske.. Det är enormt påfrestande och jobbigt att inte få bo i sitt eget hem när jag har mina barn, och nu bott ca 4 veckor hos mamma. Och hennes val av inneboende är inte något jag själv skulle valt heller. Där har jag gått i klinch med G x-antal gånger. Och han gnäller, påpekar, blandar sig i.. Ändå har han alltid rätt, enligt vissa.

Som sagt, en svårighet för mig är just att vara tyst. Kanske ska kolla om det finns någon behandling eller program att gå när man inte vet när det är dags att vara tyst..? Eller klippa av tungan?? Kanske är enklast!

Jag vill ut i skogen. Plocka svamp. Gå och bara koppla av i en värld av träd och löv..

Jag vill bort! Långt LÅNGT bort..!! Jag vill vara ensam men ändå inte! Jag vill kunna sitta i en soffa med en stor skål popcorn och mysiga i en filt utan massa katt/hundhår.. Jag vill kunna kolla på exakt den filmen jag känner för, eller byta film mitt i om det känns bra.. Jag vill verkligen bara bort..!

Ta hand om er!

~Bara jag~, ~Familjen~

Morgonpromenad efter att ha lämnat 2 små troll~

Jojjo

Stressig morgon, som vanligt. Alltid komma iväg i sista sekund är inte roligt. Men det är så livet är med utmattning, dålig sömn, många barn och jäkligt dålig på att planera mina timmar och minuter.

Idag fick E gå tillbaka till skolan. Mycket bättre i luftrören. Lilla S är hemma någon extra dag. N kom iväg sent, han är så himla svår att få upp på morgonen.

Jag och Lill-S tog Virpan på en lite annorlundare promenad. Upp på berget bakom mammas hus. Aldrig varit där förut men jäklar vilken utsikt.

Finns en supermysig koja där uppe, säkert många barn som har skoj och leker där.

Nu intas kaffe, ryggen skriker av ONT, och jag har fått ”höst-allergi”.. Jag kallar det så, för så fort det blir kyligare, löven trillar av grenarna, allt börjar ruttna, då får jag snuva, kli på hela kroppen, svullna ögon. Så nu har jag börjat med antihistamin och hoppas symtomen lägger sig inom några dagar. Älskar hösten, men hatar allergin.

Ha en fin dag!

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Känslan idag~

Träningsvärk~

Jojjo

Lyckades övertala min lilla mamma att investera i en ”ny” begagnad soffa! Hittade en blå från Ikea, som är mega stor med plats för 9 personer utan problem. Bra pris var det oxå! Så idag åkte vi först till Ip och hämtade upp släpet, självklart upptäcker mamma när vi är ca 2 min från Ip att hon glömt nycklarna, så vi fick åka hem igen.. Tillslut lyckades vi iaf komma iväg mot Upplands Väsby. Fick hjälp av mannen i familjen att bära ut mega soffan till släpet. Sen var det hem till mamma igen. Då går inte soff-fan in i hissen!! Fick skriva bort armstöden. Efter att ha burit o kånkat och svettats någe kopiösa mängder så fick vi soffan på plats. Den är stor! Den är så himla skön att ligga o sitta i! Den är rena drömmen, jag hade velat ha den här soffan själv, då hade alla barnen fått plats utan problem!

Efter att ha lämnat tillbaka släpet, så åkte vi till min bostadsadress, och hämtade lite grejer och Tezzla. Nu ska hon bo med mig hos mamma. Än så länge är hon lite skygg, Mini har kaxat lite emot henne, Myran bryr sig däremot inte alls. Hon bara tittar på Tezzla.. Har satt in mat till henne och ska visa henne lådan snart. Kommer bli bra, de behöver vara en-två dagar på sig att vänja sig med varandra.

Imorgon drar stambytet igång, låset ska bytas och de ska byta ut alla elkontakter. Så om två månader är jag hemma igen. På tisdag hämtar jag barnen och de får bo här min vecka.

Nu ligger jag i soffan och har så sjukt ont i mina överarmar. Sådan sjuk träningsvärk av att bära soffa. Ryggen mår förvånansvärt bra dock, trodde den skulle ta stryk, men än så länge är det lugnt.

Ska snart gå och lägga mig, är riktigt trött!

~Bara jag~, ~Dagligt~

PBM Globen~

Jojjo

Då var det tredje besöket på PBM. Idag läkare. Känns mindre hoppfullt efter dagens besök, det är så många faktorer som gjort att jag kraschat att ”jag” inte platsar någonstans. Hur kan man bli ”sjuk” men inte kvalificeras in på någon form av behandling eller rehabilitering? Vad ska jag göra för att komma tillbaka?? Om det inte finns någon form av terapi, behandling eller något program som vill hjälpa mig att få rätt verktyg och stöd för att hitta Johanna igen, vad gör jag då?

Motgångar är till för att besegras, det är ju prövningar som behövs för att klara av livet, men när jag nu är helt vilse, och verkligen behöver hjälp att hitta tillbaka, men på egen hand är det övermäktigt, hur blir jag då ”hel” igen?? Jag har aldrig varit den som ger upp. Jag har alltid varit väldigt driven och driftig. Jag har ”rest” mig upp så många gånger och kämpat mig tillbaka till dit jag vill, men nu är kämpaglöden bortblåst. Orken är slut. Psyket vill inte samarbeta. Tårarna tar över. Ilskan tar över. Vet knappt vem jag är längre…

Jag ser inte fram emot onsdag. Förväntar mig ett nytt bakslag..

Däremot verkar de vara inne på att kanske erbjuda mig Trauma behandling. Via en annan enhet då, och det känns ganska bra. Min Ptsd har aldrig blivit behandlad, så det kan absolut vara viktigt att ta tag i. Men jag vill ha mer.. Smärtbehandling verkar oxå vara aktuellt.. Låter även det bra. Men jag vill verkligen ha Gruppbehandling med andra med utmattningssyndrom. Jag vill känna någon form av gemenskap och kanske lättare förstå och acceptera att alla kan drabbas av utmattning. Jag vill se hur andra lever och mår, få en acceptans till mitt egna tillstånd. Just nu lever jag med en ”skam” över att må såhär. Jag fattar inte hur min egna kropp o knopp kan svika mig. Varför samarbetar inte huvud, hjärta och kropp med ”mig”..? Men jag släpper det här nu, för stunden.. Bara vänta tills på Onsdag!

I Lördags var vi i skogen. Hittat röda trattkantareller och svart trumpet!! Några få gula kantareller fanns med, men så himla små. Det vart ca 3 timmar i skogen, välbehövligt. Barnen älskade miljöombytet. De somnade som små stockar på kvällen. Jag har fått värsta träningsvärken i låren av allt klättrande och knäböjande. Saknar att träna även fast det just nu gör ganska ont. Jag o E stekte svampen på kvällen och hon stod o åt massa svamp när det var klart. Kul med ett barn som gillar svamp!!

Den här veckan är alla i skola och på dagis, förutom Stora S. Nu är det hennes tur med förkylning. Förra veckan var det de 4:a andra, nu hon. Och hon blir ju så himla supersjuk när hon blir förkyld. Hon har beställt ett Corona test som kommer inom 1 timme. De andra var negativa, så hon är nog det oxå, men lika bra att testa då FHM rekommenderar det.

Nästa vecka börjar stambytet här. I 5 veckor ska de hålla på hos oss.. Jag kommer ta katten med mig o bo hos mamma. Barnen får vara där med mig varannan vecka. Stora S och jag har planer på att börja fixa hemma efter stambytet. Ska köpa färg från rusta o börja måla om väggarna. Skiter i tapeter. Väggarna är så äckliga och fula, samma tapeter som suttit i 25 år. Aldrig omtapetserat. Linoleummattorna är fläckiga, hål på flera ställen, aldrig utbytta de heller. Men jag tänker fokusera på att måla om i M’s rum och N’s rum, sedan hallen, men där funderar jag på tapet. Sedan ”mitt” rum. Till köket tänker jag satsa på bättre färg, som man kan torka av. Det kommer ta sin tid att få ordning, men när jag verkligen vantrivs av hur FULT det är hemma, då måste något hända.

Så senare i höst blir det några ”vinkvällar” med Tessa så får hon hjälpa mig med att spackla o måla! Kan bli som en ”terapi” kanske. För mår jag bra hemma, kanske psyket hakar på oxå..? Kan alltid hoppas..

Nu har jag sådan sjuk smärta i armar o nacke, så måste sluta blogga..

Ta hand om er! Glöm inte bort att älska massor och se till att få den vila och uppmärksamhet just Du behöver! Ge komplimanger!

GoodBye!

~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Varför~

Ganglion~

Jojjo

Som om jag inte redan har tillräckligt lixom…

Ganglion! Senknuta! Vätskeansamling i handleden!!! Gör ont som fan!!!

Igår kväll kände jag har det stramade, värkte, ömmade i högra handledens undersida. Sen känner jag en KNÖL!! Paniken inombords var inte att leka med kan jag säga.. Det första jag tänkte var såklart, nu har jag fått Cancer!!!

Men, tur för mig, läser äldsta just nu till Nagelterapeut i skolan, och då säger hon ”Ganglion, mamma”! Wtf??? Googlade, då hon oxå nämnde Karpaltunnelsyndrom, vilket jag är opererad för i båda handlederna, och det stämmer precis på vad jag har. Jag har antagligen överansträngt handleden och det här charmiga Gangliolet har uppstått..

Omkretsen är ca en gammal femkronas storlek, men själva knutan/kulan som syns med ögat är som guldpeng.. (en tiokrona alltså)

Började fundera vad jag gjort som kan ha orsakat överansträngningen, och kom fram till att det enda jag gjort extremt MYCKET mera än vanligt, är överdriven tvättning, plockning, bilkörning.. Så fatta att det kommit av att jag bara gjort lite mera av mina vanliga sysslor…? Så jäkla absurt!

Nu ska jag bara försöka låta handleden vila, det ”kan” gå tillbaka av sig självt, men risken för ”återfall” är stor. Jag tänker att gör det fortfarande ont nästa vecka så får jag ringa min husläkare och visa upp Ganglionet och få det inskrivet i min journal.

Igår var jag på PBM Globen och träffade först psykolog och sedan fysioterapeut/rehabkoordinator/arbetsterapeut. Min Människa kom hit och tog hand om mina 4:a yngsta så jag kunde ta mig iväg dit. Det kändes bra. Jag känner mig väldigt hoppfull och hoppas innerligt att de erbjuder mig plats i deras program och att jag inom kort kan ha tillräckligt med verktyg för att återgå i jobb. Känns dock väldigt typiskt att jag nu då åker på ganglion oxå! Why?!?!? Ska det aldrig bara få vara ”bra”??

E & S, N är hemma idag oxå. M fick gå till skolan idag, då han varit hemma hela veckan, han är testad för covid och är Negativ, han har inte haft feber sen i söndags, lite snuva kvar bara. Så jag kände att vi testar iaf! S är såklart i skolan, med halv panik över att hon inte har några kläder alls att bära, fast hennes garderob är full 🤷🏻‍♀️

I det här inlägget vill jag även flagga för att ”David Tobias” är igång igen, nu under namnet DANIEL JACOB, så blir någon mer kvinna i detta avlånga land utsatt för den här psykopaten, anmäl! ANMÄL OCH ANMÄL!!! Den här saken har förstört mitt liv! Tack vare dessa sjuka meddelanden och ”outtalade” hot mot mina barn så blev det droppen som fick min bägare att svämma över”- Jag Brakade Helt! Hoppas du är nöjd nu, ditt smutsiga as!?! Så många kvinnor som lidit alla helvetets kval för att du ska få hålla igång Ditt sadistiskt kränkande vidriga spel! Hur fungerar du egentligen? Du måste vara väldigt ensam! Det är väldigt synd om dig som utsätter kvinnor för det här. Du är nog en väldigt patetisk och liten människa, inga vänner i världen, din familj har säkert vänt dig ryggen för att de inte står ut med dig, och du är Ful oxå!! Med fil menar jag inte enbart fysiskt, jag menar att du är genom ful, så ful både inuti och utanpå att enda sättet att stå ut med dig själv är genom att kränka och skada andra. Klarar du ens av att se dig själv i spegeln?? Du har säkert inga speglar hemma.. Du är en väldigt patetiskt och oälskad smutsig sak. En dag är ditt terroriserande slut, kom ihåg det!

Så, ni har jag fått rensa mina tankar idag. Ska kolla på tv med lilla S nu.

Ha en bra dag!

~Bara jag~

Hösten är här~

Jojjo

Med förkylningar och allt vad det innebär…

Jippie, hann bara komma hem från en underbar utlandsresa med så mycket skratt och god mat, sällskapsspel, promenader, bad och så många fantastiska minnen för resten av livet. Minnen med så mycket glädje som jag kommer titta tillbaka och leva på länge. När hösten nu är här, när jag känner mig lite låg, då kommer jag att ta fram dessa ljuspunkter från Gran Canaria och Playa del ingles och bara le.. Jag hade en väldigt mysig vecka!

I fredags var jag på kräftskiva! Säkert den enda kräftskivan för i år. En väldigt spännande blandning av människor, den ena mera annorlunda och unik än den andra. Men kul var även det!

I söndags kom jag återigen hem till mina barn! Efterlängtade små ansikten och varma kramar av mina små troll! Vi satt mest tillsammans o kolla på tv och pratade! Och åt godis 😆

Idag blev det vabb.. Alla tre små är förkylda med nysningar, hosta, feber och röda kinder! Ungefär som varje år vid skolstart! Dessutom med ytterligare 1 litet skolbarn! Ebba gjorde entré i 6 års för bara 2 veckor sedan och är redan förkyld! Max är det likaså och Sigge med. Noel kom hem med huvudvärk men efter en Alvedon, lite vila i vatten så mår han iaf bättre. Så här har vi bara suttit inne idag. Barnen fick massa skojiga leksaker från grannarna på 4:an igår så de har underhållit sig själva med nya saker. Jag har tvättat och legat på soffan mest faktiskt. Pratat i telefon med PBM, MM osv. Fått lite praktiskt gjort om man säger så. så den ”friskaste” här är Sara.

På onsdag börjar utredningen på PBM, var tvungen att boka om idag pga barnen, så då flyttade vi även tisdagens tid. Så, snart, sätter även den biten fart. Ska bli skönt att komma dit, förhoppningsvis blir det som jag vill oxå..

Nu blir det att kolla tv med trollen, innan sängen ♥️

~Bara jag~

Älskade kompisen~

Jojjo

Idag kom TEssA & Nillen förbi en snabbis. Så härligt att se min fina ”pompis”..

Jag måste börja fixa min väska. Känner lite panik inför att packa bara till mig.. Har aldrig hänt förut, van att packa till 7 personer om det behövs packas. Nu är det bara jag.. Konstigt att man kan får hjärnsläpp inför något som borde vara så enkelt. Som att packa kläder för en vecka liksom…?

Idag var N med sin pappa på MM.. Får svar på onsdag med resultat. Förväntningen är tyvärr inte så hög. Ni som fattar, fattar!

Måste ta mig iväg till Lidl & handla mat. Bästa butiken någonsin! Alltid bra priser och bra utbud. Det värsta är att de har så förbaskat bra kläder oxå, och när inte ekonomin är den bästa, så blir jag så jäkla suktad. Nu ska de ha cykelbyxor, jag som verkligen vill ha cykelbyxor. Skönaste plagget!!

Världens tråkigaste inlägg blev det här, men så blir det ibland. Känner mig allmänt kokt i huvudet och så himla trött.

Kram och puss