~Bara jag~

~Fullständigt kaos och sommarlov~

Ganska nyligen fick jag veta att barnens Gammelfarmor lämnat jorden, det är min fd mans farmor. Så otroligt sorgligt. Som många tänker kring detta, ja hon var gammal, hon hade ett långt liv, men det är ändå lika sorgligt. Jag är så tacksam över de saker hon berättade, om sin apa, sin dans som hon älskade, det är fina minnen jag bär med mig av henne.

Min lilla mamma hyrde ett torp i Sorunda som vi hade en vecka i. Ett otroligt vackert torp, nära havet och vi hade ändå ganska mycket tur med vädret. Jag fyllde år när vi var där så blev uppvaktad med tårta, som mamma och några barn hjälpte till med, och den var så himla god.. Siffrorna på tårtan blev lite fel, men jag stannar gärna ett år till på 43 🤣

Glasverandan
Wow

Det gick bättre än förväntat, trots närmiljön. Jag visade även mina barn och brorsonen vart jag växte upp. Och det gick bra. Vi stannar där…

Hamnen
Mums
Återigen; utsikten!!!

Just nu är jag barnfri, men på söndag redan tar jag över igen. Max ska till Gothia i Göteborg med sin pappa, och jag tar de andra trollen. Har rensat ur en garderob här hemma på skit, och upptäckt att jag har snuskigt många uppsättningar av julgardiner!!! Varför??? Jag har ju typ slutat byta vid jul.. Men nu såg jag en hel del fina så kanske att jag tvättar och hänger upp dom den 1 december.

Varmt är det, och hoppas värmen är kvar nästa vecka så kan jag åka o bada med barnen. Mormor är ju ledig så då har jag en extra vuxen med.

Tjo hej!

Nu ska jag kolla på min dokumentär på tv och drick upp min öl, sen in i duschen!

Tack för titten!!

~Bara jag~

~Sommaren~

Nu kommer den tiden på året då jag borde bada med barnen, äta glass, sitta ute på ljumma sommarkvällar och njuta av min lilla familj.

För mig känns det inte så. Jag har inte råd att köpa glass. Jag har inte modet att bada själv med tre barn som inte är helt 100 på att simma. Jag har inte orken att sitta ute på kvällar.

Hela sommaren känns mer som ett kommande kaos. Sonen ska sommarjobba och då kommer jag känna stress över att han ska komma upp till jobb och komma hem efter jobb. En kortare resa är planerad, men det finns en liten ond klump i magen då jag inte är så glad i närmiljön. Den är kantad av dåliga minnen, sorg, hat och smärta. Men jag ska göra mitt bästa för barnens skull.

Jag har äntligen började få förtroende för Stig Helmer, och har pratat om saker jag aldrig nämnt förut. Om saker som smärtar mig mycket.

Jag kämpar för att göra rätt men blir nertryckt av andra som tycker att jag gör fel. Det gör mig ledsen att ingen kan stötta mig och se hur mycket jag går sönder av allt jag gör. Att någon då säger elaka kommentarer som är nedvärderande mot min karaktär, det trasar sönder mig. Jag försöker, försöker och försöker. Och det lilla jag lyckas med går i tusen bitar när jag blir klankad på. Det är så svårt att känna sig stolt och stark när det kan gå sönder på en microsekund.

Idag är sista dagen med Zoey. Har varit trevligt med hennes sällskap, men ska bli väldigt skönt att hon får återgå till sin familj.

Jag ska hem till barnen i eftermiddag. Men först lite annat.

Dessutom var Stig Helmer sjuk idag så samtalet blev avbokat..

Ha en fin dag!!

~Bara jag~

~Mini semester, födelsedagar, möten, Stig Helmer~

Det har lina dagar innehållit sedan sista inlägget. Sonen som fyllt 18 år, sedan var det paus på födelsedagar och påsken kom & gick. Jag var ensam i år (igen) så någon påskmat eller ägg eller familj blev det inte. Jag hatar att vara ensam under högtider.. Eller jag hatar inte det egentligen, men min hjärna och kropp återupplever alla gånger jag blev övergiven som barn och alla gånger jag blev bortvald samt orden ”ingen vill ha dig, du är värdelös” som spelas upp på repeat i huvudet.

Söndagen den 20/4 lyften planet. Vi landade i Polen kl 9. Dagarna där var ett kaos. Vi firade min äldsta dotter som nu blivit 22 år ung!

Polen är ett land jag aldrig kommer att besöka igen och jag rekommenderar ingen att besöka just Gdansk. Fy! Jag kan vara lite orättvis i min bedömning, jag fick så jävla ont i min kropp där, jag kunde inte gå, och då överdriver jag inte. Mina ben började domna bort, fötterna gick inte att styra och det gick som elektriska stötar genom smalbenen ut i tårna. Det var vidrigt! Överallt kullerstensgator. Polacker är otrevliga och tjuriga, speciellt kvinnorna. Dom frästa åt oss när vi ställde frågor på engelska. Ett dyrt och överskattat Gdansk får minus 10 poäng av mig!

Träffade Stig Helmer igår. Samtalet flöt på bra, inte lika mycket tystnad. Jag lyfte en sak som tyngt mig och fick bra återkoppling på det. Jag tog tag i min ångest direkt efteråt och använde mig av de tips jag fått av S.H. Det blev bra. Bättre än om jag hanterat det på mitt sätt med ilska. Vågade visa mera svaghet och sorg.

Idag var det Planeringsmöte med Socialtjänsten, Familjebehandlare, Behandlingsfamilj, Perspektiva, vi föräldrar samt son. Allt via länk givetvis. Hatar möten via länk. Så opersonliga, många otydliga svar och frågor, för många röster som vill prata. Blir bara mera luddigt och otydligt. Inte alls nöjd med vad som sas, inte med det som beslutades heller, för när den sista pusselbiten besvarats av Polisen så kan allt ändå dras in och då är det här mötet helt värdelöst. Så trött på Soc och myndigheter. Så trött på information som är otydlig, även om jag ställer rätt frågor så är svaret inte tydligt.

Igår fyllde min mellanson hela 12 år. Nu är det slut på födelsedagar i April för i år! Han har blivit så stor!

Nu ska jag fortsätta deppa lite, skriva av mig på andra forum, tänka och sen förhoppningsvis kunna släppa allting och försöka njuta av Valborg.

Ska ni fira Valborg? Vart? Med vilka?

Jo, min insändare blev publicerad, så kul att det handlar om just kritik mot Glassbilen!!! Haha, som om det inte finns viktigare ämnen att diskutera och debattera om!

maskrosbarn, ~Bara jag~

~Aha~

Kanske jag nyss fick ett uppvaknande.. Kollar på en film, där en ung tjej förlorat sin mamma i sjukdom, och flickans mål är att inte vara ”lik” sin mamma, ”inte bli” som sin mamma..

Vänta nu, är det inte så jag tänkt? Jag ska aldrig bli min mamma, med tanken om missbruk då.. Jag ska aldrig överge eller lämna bort mina barn, pga missbruk..? Är det inte exakt så jag tänkt i mitt liv?

Samtidigt minns jag från så ung ålder hur allt jag gjort är att försvara min mamma. Aldrig kalla fosterfamiljens kvinna för ”mamma”.. Jag sa redan som 5-6 åring att jag har en egen mamma och trotsade henne jag bodde hos.

När jag väl flyttade hem, så var det inte för att min mamma bad om det. Det var jag som sa till Soc att jag kommer ta livet av mig om ni inte överväger att jag får flytta ”hem”.

Intressant nu att tänka tillbaka, vart var hem? Jag bodde i Skogås när soc LVU mig. Innan dess hade jag bott på olika boenden, 2 minns jag.. Så vart fan var mitt hem? Kanske borde jag aldrig flyttat ”hem”? Kanske borde jag stannat hos hon jag var lvu’ad hos. Jag var aldrig speciellt omtyckt eller älskad där, men jag hade mat på bordet, rena kläder o dusch. När jag blev befriad från mitt LVU kom jag till en ”mamma” jag inte känt på 11 år. En kvinna som heller inte bett om att jag skulle komma hem. Jag hamnade alltså från ena ”hemmet” till nästa ”hem”. Jag har ju aldrig riktigt känt min mamma. Alltid försvarat henne och alltid älskat MAMMA. Men, Jag tror att drömmen om min mamma är något jag själv skapat, för jag tvingade henne att låta mig flytta hem. Hon var inte och aldrig redo.

Vem är det som är oärlig nu, är det jag eller hon? Jag tycker hon borde sagt nej. Hon borde sagt till Soc att hon inte var redo att låta mig flytta till henne. Det hade varit ytterligare ett slag i ansiktet men det hade varit ärligt. Jag hann bara flytta ”hem” så flyttade min mamma ut. Hon träffa en kille. Där satt jag, 15 år gammal. Placering i fosterfamilj i 11 år, och min mamma lämnar mig igen.

Nu först, 43 år ung, så fattar jag. Jag skulle aldrig bett henne om att få flytta hem. Hon borde sagt Nej. Hon har aldrig velat ta hand om mig, sen tvingar jag mig på henne. Hon får ett barn på halsen som ska fylla 15 år, en dotter hon inte känner.

Jag har i hela min barndom förskönat min kärlek till mamma. Jag har själv skapat så fina minnen, men tänker jag tillbaka, så var det inte så fina möten. Hon var gladast när hon fick gå därifrån. Hon var gladast när hon fick träffa min bror. Jag har alltid varit jobbig.

Kanske för att hon och min pappa inte kom lika bra överens som hon och min brors pappa?

Eller så är vissa inte skapade för barn?

Så mycket frågetecken. Så mycket ångest.

~Bara jag~

~Träffa ”Lasse Åberg~

Standard Tisdag med andra ord! I helgen firade vi Noel som fyllde 18 år i lördags! Helt vansinnigt att ungen är myndig nu!!

Vi hade en kul dag, mycket människor, många skratt, musik, dans och fest!

Noel delar dag med sin kusin Mila. Båda födde 12/4-07, Noel kl 00:11 och Mila kl 03:43 (om jag minns rätt)

Så det blev en ”tvilling-födelsedag” för kusinerna! Jag var så slut på söndagen, av stressen inför lördagen, sen kväll på fredagen och alldeles för lite sömn mellan lördag och söndag. Men det var absolut värt det.

Nu börjar den barnfria veckan. Kommer bo helt solo då urmodern drar till Åland!

Kommer ändå vara skönt!

Nu ska jag spela lite innan psykologen kommer o hämtar mig 🙂

Ha det bäst!

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

~ 1 april 2025~

10 år idag

•~• Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva sitt liv Älskad, trygg & lycklig, javisst ska hon älskas, ja visst ska hon skratta, ja visst ska hon vara sig själv varje dag •~•

Tänk att denna underbara, envisa, fnittriga, högljudda tjej fyller 10 år redan?! Hur är det möjligt? Min Baby är en så älskad och omtyckt syster & kompis, hon är d ok ck väldigt duktig på att ducka undan ansvar hemma, men det kan ju vara en egenskap som kommer gynna henne senare i livet, eller inte, jag jobbar vidare på att hon ska hjälpa till hemma och ändå vara sig själv och känna sig uppskattad.

För 10 år sen föddes min andra dotter, mitt fjärde barn. Jag blev mamma till två flickor och två pojkar. 4 barns mamma. Hon var så vacker direkt när hon kom. Så otroligt söt! Och med åren visade det sig att den mest uppfinningsrika, våghalsiga, trotsiga och charmigaste Ebba fötts in i vår familj!!

Klassikern: fast i toasitsen
Alltid ett skratt eller leende
Mat= lek 😝
Min stora lilla tjej

Jag är så välsinnad som får ha dessa fina barn i mitt liv. Jag är så full av kärlek till alla mina barn. Och idag är bara Ebbas dag, så här kommer ett citat din ”morfar/gudfar” skulle sagt – Gör Din Dag

Gudfar/Morfar & Ebba

~Bara jag~

~Aspudden Cup~

Hela dagen igår stod jag på Cup som min sons lag arrangerade för att dra in pengar till deras lag och Gothia!

Eftersom det slog om till sommartid igår så slog detta hårt mot fysiken. Jag stod där, gick och städade (fyllde på toapapper, skura bort bajsspår i toaletterna, plockade papper från golv & tömde alla papperskorgar) inne i 8 toaletter/omklädninsrum, tömde soptunnor över hela Idrottsplatsen, gick runt fotbollsplanerna 8-9 ggr med påsar och skräpplockare i cirka 10 timmar. Alla sopor skulle dessutom bäras till en komprimator och kastas där.

Att vårt lag anordna en av de bästa och roligaste Cuper jag varit på var så kul, där fanns aktiviteter för alla, dunder goda hamburgare och frallor, dricka och snacks. Som fotbolls mamma har jag varit med sonen på oändligt många cuper, och tyvärr ofta blivit besviken av toaletter, tillgång till fika/kaffe, mat under långa dagar, men den här som vårt lag o ledare anordna var den bästa faktiskt. Det var så välplanerat!

Men slitsamt. Med min dåliga och skadade och opererade rygg, så är smärtan idag hemsk. Men ändå värt det såklart, allt för min sons lag och allt för att han ska kunna fortsätta med sin favorit aktivitet.

Ebba och Sigge hjälpte till massor, Sigge hjälpte mig med sopor och att samla in pant, bära säckar och kolla om toapapper fanns. Ebba stod nästan hela dagen och hjälpte föräldrar att ta betalt och sälja där hamburgare grillades. Max hade sin plats som Domare under cupen. Alla hjälpte till. Så stolt över mina barn. Äldsta dottern kom dit o hjälpte till med att plocka sopor och fylla på toapapper. Tack älskade Sara!!

Ebba styr upp grillningen ♥️
En av de lugnare stunderna under eftermiddagen. Annars var det barn och vuxna precis ÖVERALLT!

Tusen tack till alla lag som anmälde sig och deltog i vår Cup! Utan er, ingen cup! Tack till alla ledare och tränare som hade så bra koll på sina lag. Tack till föräldrar och ledare i Aspudden-Tellus som planerade och styrde upp så förbannat bra under hela dagen!

En annan sak jag bara måste få outa, min förstfödda ska för första gången flytta till eget hem. Inte bo hemma hos sin pojkväns pappa. Inte bo hemma hos mig, inte inneboende hos mormor. Nej, sin egna dörr att stänga om sig och sin Nosis, där de ska sova, laga mat, kolla på tv, tvätta och städa, diska, tända ljus, chilla på sin egen balle. Ja, min stora tjej flyttar nu in i sitt egna hem.

~Grattis Sara! Och Noha! Det här blir en spännande och rolig tid för er! Så glad för er skull~

Nu ska den här mamman, försöka dra igång lite tvätt, dammsuga, och förbereda för min yngsta dotter 10 års dag, imorgon fyller hon 2 siffrigt, och det ska firas såklart!!

Ha det bäst!!

~Bara jag~

~Dagen som börjar på ”T”~

Den som vet, den vet ❤️

Mamma har legat på Huddinge sjukhus sen i Lördags. Skjutsade dit henne i samma veva som jag skjutsade min son till tåget. Hon har ju känd divertikulit, så i torsdags redan sökte hon till vc för smärtan i magen. Hon fick som värkar när tarmen rör sig och inflammationen ”rör på sig”.. Hon blev inlagd efter att ha gjort en kontraströntgen. Planen var först att hon på måndag skulle gjort en koloskopi, läkaren tyckte det var för länge sen som de gick in o kollade (mäta tarmfickorna, kolla om det är fler osv) så det kändes ju ändå bra. Men så blev inte koloskopin av, så nu ska den göras idag istället kl 14:00.

Jag är ju som jag är, jag är väl lite skadad av mitt arbete på just kirurgavdelning, och jag hade väldigt gärna velat läsa röntgensvaret, pratat med läkarna och sköterskorna. Jag hoppas de är ärliga om varför de vill dubbelkolla så noga. Men ingen idé att sitta och oroa sig i onödan, bättre att vänta tills hon gjort undersökningen & fått svar, sen ska jag in o kolla i hennes journal på 1177.

Så hundarna har fått nöja sig med mig o R. Han tar morgon promisen, jag de övriga.

Charlie bus på kvällsmys i soffan
Stora sonen och Michonne delar lite kärlek ♥️
Sen den svår firade Peppan (Grävlingen) som är super sur på mig nu för att det regnar ute

Nu sitter jag o glor på farmen och ska strax packa ihop o åka hem. Nu börjar min vecka med barnen. Jag saknar dom så mycket! Och min pissepatt!

Ha det bäst!

Kram Jojo

~Bara jag~

Psykolog och hem till mina troll~

En vanlig varannan vecka tisdag med andra ord.

Förra veckan var jag på begravning. En av de ”häftigaste” och mest kärleksfulla avsked jag sett. Det var så otroligt familjärt även fast vi var så många som var där.

Hamnade efter begravningen i ett triangeldrama, känns det som nu i efterhand. Den ena spelade ut den andre och i mitten stod jag. Jag gjorde för stunden att onödigt val, det kan jag själv erkänna, skulle gjort ett annat val och bara gått hem själv. Men dagen efter ramlade messen in och jag blev kallad än det ena än det andra. Och då kändes valet inte lika onödigt. För det var ovärdiga ord som skrevs och på mig tog de hårt. Att bli kallad oförskämda saker, till viss del kan jag ta det, men när det verkligen blir personligt och det inte finns en helt ärlig person bakom orden, då tappar jag tålamodet.

För att kunna sätta sig över någon annan då ska man vara totalt ärlig och oskyldig i allt. Och när det inte är så, då är pajkastning jävligt omoget och onödigt.

Detta har jag tänkt på under helgen. Jag är inte en elak människa. Långt ifrån felfri, men inte elak.

Nu borde Stig Helmer komma snart, så ska pausa min text här.

Ha en fin dag i kylan, det är faktiskt riktigt bitande kallt ute.

Kram

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Virkat~

Onsdag~

Igår var ett bra samtal med psykologen. Även fast han satt o gäspa under halva samtalet, haha. Undrar om han bara var trött eller om han blev trött av min röst, eller kanske uttråkad?! Vem vet, han kanske sovit dåligt.

Min psykolog är en kopia av en ung Stig Helmer.. Han är så lik honom, tillomed glasögonen är lika. Igor var första gången då jag själv drev på samtalet, tyckte jag själv, och för mig är det ett tecken på att jag börjar lite på honom. Jag har så många gånger gått på samtal hos någon som helt plötsligt slutat, avbrutit samtalen med att ”mina 10 samtal är slut”, eller bytt arbetsplats mm. Detta har gjort mig väldigt osäker och rädd för att berätta om saker som är enormt tyngande för mig, för ofta har jag i slutänden suttit med öppna sår som ingen hjälper mig att läka. Men jag har tro på Stig Helmer.. Han kanske är den som kommer hjälpa mig att hjälpa mig. Ni som förstår, ni fattar!

Gick ut på fejjan när jag vaknade, såg att en grannpojke fyller 18 idag, och då slog det mig, min äldsta son fyller 18 nästa månad!! 18!! Hur sjutton är det möjligt? Han blir myndig! Han får ta körkort, rösta i val, han får gå på krogen!! Finns det någon gång som man som förälder inser att sina barn blir vuxna? Uscha!

Häromdagen ringer min äldsta dotter, kul och via FaceTime, och säger

-”Hej mamma! Ville bara berätta att jag är i Danmark!!”

Är väldigt ta skam för att mitt ”vuxna” barn tar sig tiden att ringa o berätta vart hon är, otroligt tacksam för det, men blev lite förvånad! Men så kul för henne o hennes bihang, att dom får uppleva så många olika ställen tillsammans. En dag senare ringer hon igen, på FaceTime, och säger-

Hej mor, ville bara meddela att jag är i Tyskland”

Här blev jag lite stum ett tag. Trodde hon skoja. Men nä, hon o bihanget tog tåget från Danmark över till Tyskland o gick där o strosa på gatorna och shoppade lite. Fatta va modiga och roliga dom är, så impulsiva och så jäkla mycket minnen de skapar, både tillsammans och för sig själva. Jag är imponerad. Hon filmade lite runt, och arkitekturen på husen såg lockande ut. Jag vill oxå åka till Tyskland!

Mina tre små troll, ja, ena barnets lag ska anordna cup, vilket är för att dra in pengar till Gotia, så jäkla kul. Har självklart anmält mig att hjälpa till. Letar efter cheerleading klass för dottern, eller dansklass, hon måste få en aktivitet. Min lilla pojke, som alltid är min bebis trots att han är längre än sin 11 årige bror, han bara är än så länge. Han är duktig i skolan. Han har många vänner. Allt rullar på.

N har börjat med hemresor varannan vecka, och i helgen är en sån helg. Han ska till landet med sin pappa och hans tjej, småsyskon mm, och hugga/såga ner träd. Hoppas dom får kul!

Nä, nu ska jag nog ta fram min virkning med filten till lilla S, för de andra två har jag gjort filtar till. Men M’s filt har jag en kant kvar på så den ligger gömd hemma. Så passar på att börja med sista filten så jag kan göra den långsamt till hans födelsedag. Haha, ja i Oktober!

Ha det bäst!

Jojo