~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Nä du ligger ner o kvider, finns det alltid någon~

~dom vill sparka dig lite extra så att du inte glömmer bort hur dåligt du redan mår!!

Det är faktiskt sant! Idag blev jag så förnedrad av den som ska ha hand om min ”trauma/ptsd” behandling. Han sa fint, att han inte ville framstå som ”nedlåtande” men han sänkte all min sista självkänsla och ork så pass att jag just nu känner att livet , på riktigt, är meningslöst. Hade jag inte, poängterar INTE, haft barn, hade jag gett upp det här livet för länge sen. Varför i helvete ska jag leva om jag inte kan få den hjälp jag behöver när det behövs? Är jag mindre viktig och mindre prioriterad hjälp/behandling & vård just för att jag har fler barn än 2? För tydligen, om man har barn, som blir sjuka o du måste boka av ett besök, i mitt fall är det 4:ta barn, som ”kan” bli sjuka, och ställa till det med mina inbokade läkarbesök, då är JAG inte längre prioriterad behandling. Nä, då ska jag förklara mig, typ be om ursäkt, för varför jag inte kommit på de besök jag haft, o varför de avbokats.

Herre min jävla gud, att stå o trampa på någon som bönar o ber om hjälp, som NU har den uppbackning i form av barnvakt mm som krävs för att kunna gå en fullständigt traumabehandling, och får mig att känna mig ännu mera värdelös, fast jag förklarar exakt hur det varit, och hur det är nu, och att jag inser NU FÖRST att jag inte klarar av allting själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har alltid försökt att klara allting själv. Aldrig bett om hjälp. Alltid ansett att mina problem enbart är mina o att andra inte ska blandas in, med andra ord har jag ALDRIg bett om hjälp. Nu fattar jag att jag måste be om hjälp. Jag måste ha ett nätverk runt mig för att klara av mitt egna psyke.

Allt som hänt, alla onda minnen, allting som bara växer sig mörkare inombords just nu, är övermäktigt. Jag har ingen glädje kvar. Jag känner verkligen att livet är meningslöst. Alltså MITT liv. Jag lever enbart för mina barn. Jag vill inte lämna dom men jag tvekar enormt på mig själv som mamma o undrar ibland om det inte vore bättre om jag bara inte fanns. Jag orkar bara inte längre & idag bekräftades den känslan ännu mer, att jag, som mamma till många barn, inte är något psykiatrin vill satsa på, just för att jag kanske behöver boka av besök pga sjuka barn. Alltså får en kvinna, mamma, inte ha barn som blir sjuka, för då är du inte i behov av behandling? Eller?

#primaliljeholmen #traumabehandling #ptsd #utmattningssyndrom

~Bara jag~

Plötsligt händer det~

Dagen har varit en berg & dalbana av känslor verkligen och dagen avslutades med så jäkla mycket skratt att tårarna sprutade ur ögonen!

Vi kolla på en ganska spännande film i vardagsrummet, lite så här nerkittlande spänning. Lilla S säger att han vill gå och lägga sig, så jag följer med, pussar & kramar & säger Godnatt!

När jag sitter med som andra i vardagsrummet hörs ett skit konstigt ljud, ungefär som vibrationen från en spelkontroll fast mycket högre. Vi tittar på varandra och då hörs tunga och snabba steg från hallen. In kommer Lilla S, med mungiporna vid fotknölarna och ser helt förstörd ut och säger;

Jag tänker inte vara själv i det där rummet, de där jävla FISKSKÅPET låter!!!!!-

Jag dog inombords! Jag skrattade så tårarna bara sprutade!! Saken är den att igår kväll drog jag ut pumpen till akvariet i N’s rum då det låter som en brusande fors emellanåt, och nu på eftermiddagen kom jag på att jag glömt koppla in den kontakten. Jag tänkte inte på att det inte började låta från akvariet. Så det var det som lät om fiskskåpet! Pumpen hoppade igång med ett sinnesjukt skevt ljud och stackars Lilla S som sett på spännande tv höll på att få en stroke när den där pumpen, från ingenstans, börjar ”morra,myllra,fräsa & brumma” i ett tyst och tomt rum.

Hans uttryck i ansiktet, hans små ben som både är tunga och supersnabba & hans uttryck om F I S K S K Å P E T , blev bara helt underbart! Där släppte en ventil hos mig. Det var så befriande roligt!

Och ja, Lilla S skrattade själv sen när jag visade vad det var som lät och kopplade ur kontakten för att slippa flera anfall, både från fiskskåpet, Lilla S & mig själv!

Barn!! Är de inte för jäkla roliga ibland??

Håll till godo med denna!

Kram Divan (världen sympatiska mamma)

~Bara jag~

”Kära dagbok…~”

Ibland blir jag galen på ”unga vuxna”.. Jag vet fan aldrig vad som är rätt eller fel, vad som får andra att bli sura, när jag ska ge tips, när jag INTE ska ge tips, hur jag ska uttrycka mig, Ja, jag vet inte När, Var, Hur, Varför…? Har inget minne av att jag själv varit så ombytlig i mina känslor som yngre..?

Visst att jag kan ha ett jävla humör och kan skifta från glad till arg, eller vice versa, på två sekunder.. Men det här är ju inget jag kan relatera till.

Idag är en bajs dag! Det är morbrors födelsedag. Har känt mig lite tjurig, lättirriterad & känslig, och sen slog det mig, att det är mitt undermedvetna som talar om för mig vilken dag det är.. Och nu är saknaden efter honom enorm. Saknar honom varje dag, tänker ofta på honom när något händer och jag vill berätta för honom, eller dra ett skämt, eller helst att han ska berätta ett skämt för mig! Hans humor var en så stor del av hans personlighet. Många skulle tycka att han hade dålig humor, och den biten hade vi gemensamt. Jag har oxå sjukt dålig humor. Och när jag väl skrattar slutar det med tårar. Han va likadan, fast en sak han gjorde var att skratta åt sina egna skämt, riktigt så dålig humor har inte jag.. Men jag skulle kunna göra vad som helst för att få höra honom skratta åt sina dåliga skämt just nu! Fan vad jag saknar min morbror. Jag kommer aldrig att acceptera att cancern tog ditt liv ifrån dig. Alldeles för tidigt och alldeles för fort. Äckliga jävla cancer! Jag hatar dig!!!

Den här dagen kommer vara tung i sinnet, psykiskt värdelös, men jag får ingen förståelse från min omgivning. Jag ska vara koppla bort allt jag känner, fixa & knäppa med fingrarna så ska jag ha en miljon på kontot, värsta snabba bilen, all tid i världen, lösa allas rastlöshet, och det var ska jag bara göra!

Vafan har hänt med människan egentligen? Vad har hänt med empatin? Vad har hänt med att ta eget ansvar? ”Att göra något åt situationen?”

Nä, fy, nu blev min sorg istället ilska och aggression.

Så, Fuck Off världen! Fuck Cancer!

~Bara jag~, ~Familjen~

Ensamhet & tystnad~

Att vara ensam hemma är något som jag sällan upplever..

Att ha tyst runt omkring mig, även fast tv är på, jag hör bilar genom fönstren, så är den här typen av tystnad nästan öronbedövande!!

Stora sonen är på landet med kompisar. Mellan sonen & yngsta sonen är och spelar fotboll med deras kusin. Yngsta dottern hänger med två tvillingflickor från hennes klass. Äldsta dottern, ja, hon är där hon är 🍆

Jag har dammsugit, filat och bytt färg på mina naglar, inte alls nöjd med färgvalet, men nu får de fan se ut såhär.. Blev en höstigt mörkgrön färg som skiftar till ljus grönt vid värme och mörk lila vid kyla..

Jag har som sagt teven på men ändå känns det så himla tyst & ensamt. Vet inte vad jag ska göra. Som jag skrev, dammsugningen är avklarad, behöver inte skura, har hängt tvätt.. Har inget jag måste göra, vilket är ovanligt. Och blir nästan irriterad på mig själv som just nu typ gnäller över att jag inte har oljud och måsten runt mig & att utföra. Det är fan ett jävla lyxproblem.. Skäms Johanna!!

Imorgon är det söndag. Nu när det närmar sig byte av vecka går det så himla fort. Imorgon kommer bara swosha förbi, sen är det måndag, en rent allmänt tråkig skit dag, sen är det dags för barnen att hänga med sin pappa en vecka. Jag har lite att fixa under min barnfria vecka. Måste till psyk, boka in några besök, förnya grejer.. Min lediga vecka går ofta väldigt fort!

Nä, nu ska jag nog försöka att njuta av att absolut ingenting händer runt mig!

Pöss

~Bara jag~

Sällskap som lyfter~

Jag är välsignad med att ha en människa i mitt liv som verkligen kan få mig att må bra! Hon får mig att skratta och slappna av, jag blir var den riktiga Johanna för en stund..

Jag har haft nöjet & lyckan att ha fått ha henne här, sovandes över, två gånger på väldigt kort tid! Och jag är så glad och tacksam!

Igår gjorde vi en Chili Con Carne, blev gott men lite starkt. Vi drack lite vin och jag gjorde naglar på henne. Hon fick grön/blå naglar som ändrar färg beroende på värme eller kyla!

Sen är min Pästis lite speciell och ska självklart ha en avvikande färg på EN nagel!!

Tack för de här dagarna Hjärtat, och hälsa brorsorna & Mammin, och lycka till med ert projekt för dagen!

Nu ska jag komma ”The Swedish Family” med de tre små trollen..

Puss kram

~Bara jag~

På botten av botten~

Jag känner att jag sjunker ner djupare i en känsla av vemod och ångest.. Jag orkar inte något mera nu. Jag behöver ändra min situation och mitt liv kraftigt. Förändringen måste komma ifrån mig själv, ingen kan göra något åt min situation än jag.

Och som första steg måste jag inse att jag behöver hitta en ny arbetsplats. Efter min långtidssjukskrivning så blir jag inte bemött på ett trevligt sätt på min arbetsplats. Känner agg och noll förståelse från mina kollegor. Jag förstår att säkert många undrar vad som hänt och varför jag drabbades av utmattningssyndrom, men då ingen direkt frågar så går inte heller jag och berättar.

Jag ska sätta mig och få ihop ett mejl till min chef. Jag ska kontakta psykiatrin angående ny sjukskrivning. Jag behöver helt enkelt tänka om och hitta en nystart, både med det psykiska och i mitt arbetsliv. Jag ska ta tag i min trauma behandling, något jag medvetet ”knuffat” undan pga rädsla för vad som ska komma upp och hur jag kommer må. Jag känner mig ändå väldigt taggad på att genomgå den behandlingen, för i det långa loppet kommer det med största sannolikhet var exakt det som behövs för att jag ska kunna gå vidare med mitt liv. För med det bagaget jag har och som jag aldrig tagit itu med så måste jag genomgå en lucköppning för att kunna acceptera och läka och släppa och förlåta.

Men, den här bloggen ska inte var negativ.

Idag har jag och mina tre små troll lekt frisör! Alla tre är klippta och duschade.

Sigge ”före”
Sigge ”efter”
Så fin så!!

Efter klipp och dusch blev det att dammsuga av hela lägenheten och skurat av golven i hall, kök, vardagsrum. Måste själv duscha av mig igen oxå då jag fått hår på kroppen när jag klippt.

Igår kom min bejb hit och vi drack lite vin, kollade på ”Quiet Place” & ”Quiet Place II”.. Riktigt trevligt! Klippte av ca 15 cm av hennes hår oxå.. Hon åkte imorse, saknar henne som fan och vill ha henne baka..

Min Bejb & Jag ♥️

Nu ska jag fortsätta med fix här hemma, innan middagen måste planeras och fixas!! Suck!!

~Bara jag~

Ny mobil~

Tänk att en ny mobil kan göra en så glad, tillfälligt!

Min höll på att säga upp sig så jag har nu beställt en ny. En röd!! Den är så fin! Måste dock skaffa skärmskydd och skal snabbt som sjutton och en ny ”Popsicle”.. Jag har så svårt att hålla i en mobil utan den där lilla saken på baksidan. Får ont i händerna.. Så det ska införskaffas pronto!

”Evigheter senare har jag nu lärt mig att det heter faktiskt POPSOCKET OCH INTE POPSICKLE!!! Haha, fy farao så dumt det blev!!!””

Ska fan ut i beställa en ny på direkten!

Puss & kyss

~Bara jag~

Semester~

Jahopp, nu kliver jag in i semester-mode.. Eller inte.. Jag är iaf helt solo, inga barn, inga större måsten. Bara vara jag..

Vaknade första gången vid halv 7 imorse, vände mig om och sov lite till. Vaknade vid 11. Upp o drack kaffe, en skön dusch, smörjt hela kroppen, och nu kolla ett avsnitt av BCS. Det händer så mycket just nu o är väldigt spännande!!!

Men roligare än så här blev det inte..

Eller jo, jag gick en sån sjuk tanke förut, och jag måste dela med mig;

En manlig rapartist kallas ju ”Rappare”..

Vad kallas en kvinnlig? Blir det ”Rappist”?? Läs det på engelska med ett P.. För vad kallas en kvinnlig rapartist?

Ja, nä, nu la hjärnan av!!

~Bara jag~

Snart semester~

Snart är jag ledig på riktigt! Ska bli skönt! Jag kommer inte att åka iväg eller något, men jag tänker försöka att fokusera på mig själv och att ta till vara på bra väder, genom att ta mig till någon strand/klippa med en bra bok och bara koppla av och andas. Jag ska verkligen ha som mål att prioritera mig. Bara mig.

Barnen har som vanligt oturen att vara sjuka när jag ska ha dom. Alltid förkylda, hostiga och snor i mängder. Så tröttsamt. Försökte vara ute med dom första veckan men hostan ställde bara till det. I förrgår blev stora S förkyld oxå, och idag har jag själv haft äckel allergi. Skulle dammsugit och skurat idag men jag somnade på soffan. Helt utmattad. Dålig sömn pga hosta på nätterna men självklart vaknar barnen alltid tidigt. Det finns ingen sovmorgon här inte. Så påfrestande psykiskt att aldrig få sova ordentligt.

Men nu närmar sig semester, och jag ska försöka få till så jag oxå kan få två sammanhängande veckor med ledighet, som Robert fått. Speciellt nu när jag är så pass trött och behöver få sova, vila, tanka nu energi..

Nu ska jag kolla på Bolibompa med barnen.