~Bara jag~

~Aspudden Cup~

Hela dagen igår stod jag på Cup som min sons lag arrangerade för att dra in pengar till deras lag och Gothia!

Eftersom det slog om till sommartid igår så slog detta hårt mot fysiken. Jag stod där, gick och städade (fyllde på toapapper, skura bort bajsspår i toaletterna, plockade papper från golv & tömde alla papperskorgar) inne i 8 toaletter/omklädninsrum, tömde soptunnor över hela Idrottsplatsen, gick runt fotbollsplanerna 8-9 ggr med påsar och skräpplockare i cirka 10 timmar. Alla sopor skulle dessutom bäras till en komprimator och kastas där.

Att vårt lag anordna en av de bästa och roligaste Cuper jag varit på var så kul, där fanns aktiviteter för alla, dunder goda hamburgare och frallor, dricka och snacks. Som fotbolls mamma har jag varit med sonen på oändligt många cuper, och tyvärr ofta blivit besviken av toaletter, tillgång till fika/kaffe, mat under långa dagar, men den här som vårt lag o ledare anordna var den bästa faktiskt. Det var så välplanerat!

Men slitsamt. Med min dåliga och skadade och opererade rygg, så är smärtan idag hemsk. Men ändå värt det såklart, allt för min sons lag och allt för att han ska kunna fortsätta med sin favorit aktivitet.

Ebba och Sigge hjälpte till massor, Sigge hjälpte mig med sopor och att samla in pant, bära säckar och kolla om toapapper fanns. Ebba stod nästan hela dagen och hjälpte föräldrar att ta betalt och sälja där hamburgare grillades. Max hade sin plats som Domare under cupen. Alla hjälpte till. Så stolt över mina barn. Äldsta dottern kom dit o hjälpte till med att plocka sopor och fylla på toapapper. Tack älskade Sara!!

Ebba styr upp grillningen ♥️
En av de lugnare stunderna under eftermiddagen. Annars var det barn och vuxna precis ÖVERALLT!

Tusen tack till alla lag som anmälde sig och deltog i vår Cup! Utan er, ingen cup! Tack till alla ledare och tränare som hade så bra koll på sina lag. Tack till föräldrar och ledare i Aspudden-Tellus som planerade och styrde upp så förbannat bra under hela dagen!

En annan sak jag bara måste få outa, min förstfödda ska för första gången flytta till eget hem. Inte bo hemma hos sin pojkväns pappa. Inte bo hemma hos mig, inte inneboende hos mormor. Nej, sin egna dörr att stänga om sig och sin Nosis, där de ska sova, laga mat, kolla på tv, tvätta och städa, diska, tända ljus, chilla på sin egen balle. Ja, min stora tjej flyttar nu in i sitt egna hem.

~Grattis Sara! Och Noha! Det här blir en spännande och rolig tid för er! Så glad för er skull~

Nu ska den här mamman, försöka dra igång lite tvätt, dammsuga, och förbereda för min yngsta dotter 10 års dag, imorgon fyller hon 2 siffrigt, och det ska firas såklart!!

Ha det bäst!!

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Virkat~

Onsdag~

Igår var ett bra samtal med psykologen. Även fast han satt o gäspa under halva samtalet, haha. Undrar om han bara var trött eller om han blev trött av min röst, eller kanske uttråkad?! Vem vet, han kanske sovit dåligt.

Min psykolog är en kopia av en ung Stig Helmer.. Han är så lik honom, tillomed glasögonen är lika. Igor var första gången då jag själv drev på samtalet, tyckte jag själv, och för mig är det ett tecken på att jag börjar lite på honom. Jag har så många gånger gått på samtal hos någon som helt plötsligt slutat, avbrutit samtalen med att ”mina 10 samtal är slut”, eller bytt arbetsplats mm. Detta har gjort mig väldigt osäker och rädd för att berätta om saker som är enormt tyngande för mig, för ofta har jag i slutänden suttit med öppna sår som ingen hjälper mig att läka. Men jag har tro på Stig Helmer.. Han kanske är den som kommer hjälpa mig att hjälpa mig. Ni som förstår, ni fattar!

Gick ut på fejjan när jag vaknade, såg att en grannpojke fyller 18 idag, och då slog det mig, min äldsta son fyller 18 nästa månad!! 18!! Hur sjutton är det möjligt? Han blir myndig! Han får ta körkort, rösta i val, han får gå på krogen!! Finns det någon gång som man som förälder inser att sina barn blir vuxna? Uscha!

Häromdagen ringer min äldsta dotter, kul och via FaceTime, och säger

-”Hej mamma! Ville bara berätta att jag är i Danmark!!”

Är väldigt ta skam för att mitt ”vuxna” barn tar sig tiden att ringa o berätta vart hon är, otroligt tacksam för det, men blev lite förvånad! Men så kul för henne o hennes bihang, att dom får uppleva så många olika ställen tillsammans. En dag senare ringer hon igen, på FaceTime, och säger-

Hej mor, ville bara meddela att jag är i Tyskland”

Här blev jag lite stum ett tag. Trodde hon skoja. Men nä, hon o bihanget tog tåget från Danmark över till Tyskland o gick där o strosa på gatorna och shoppade lite. Fatta va modiga och roliga dom är, så impulsiva och så jäkla mycket minnen de skapar, både tillsammans och för sig själva. Jag är imponerad. Hon filmade lite runt, och arkitekturen på husen såg lockande ut. Jag vill oxå åka till Tyskland!

Mina tre små troll, ja, ena barnets lag ska anordna cup, vilket är för att dra in pengar till Gotia, så jäkla kul. Har självklart anmält mig att hjälpa till. Letar efter cheerleading klass för dottern, eller dansklass, hon måste få en aktivitet. Min lilla pojke, som alltid är min bebis trots att han är längre än sin 11 årige bror, han bara är än så länge. Han är duktig i skolan. Han har många vänner. Allt rullar på.

N har börjat med hemresor varannan vecka, och i helgen är en sån helg. Han ska till landet med sin pappa och hans tjej, småsyskon mm, och hugga/såga ner träd. Hoppas dom får kul!

Nä, nu ska jag nog ta fram min virkning med filten till lilla S, för de andra två har jag gjort filtar till. Men M’s filt har jag en kant kvar på så den ligger gömd hemma. Så passar på att börja med sista filten så jag kan göra den långsamt till hans födelsedag. Haha, ja i Oktober!

Ha det bäst!

Jojo

~Bara jag~, ~En snabbis~

”Semester”~

Nu är barnen med sin pappa. Så nu har jag ”solo-semester”. Det ekar i tystnaden, men försöker att njuta och bara ta det lugnt.

Inatt drömde jag en riktigt jobbig mardröm, jag minns den inte helt, men vaknade strax efter kl 02 och var sådär obehagligt ”rädd”.. Kände mig för i sängen efter Sigge, för att låna lite av hans trygga sömn, men så insåg jag snabbt att barnen är inte hemma. Ett tag tänkte jag gå in till min äldsta dotter och lägga mig bredvid henne, men vet inte om hon skulle uppskattat det jätte mycket 🙃

Veckan på Åland gick alldeles för fort. Jag njöt av att ha alla mina barn samlade. Att höra deras röster, skratt och skämt, se dom alla 5 på samma plats.

Hammarland
Boviks badplats
Utsiktsplats vid Solis, här höll ryssarna till 1816-1819 & försvarade den ryska Tsaren.
Fiskar vid Rännbäck
Jag & stora ♥️at på väg till Eckerö.

Det var så otroligt uppskattat av mig och den kärleken och glädjen jag kände där, den tar jag vara på och håller varm i mitt hjärta & minne! Jag älskade att höra min äldsta sons skratt, dåliga skämt, hans jobbiga visslingar, hans höga nysningar.. Jag älskade varje sekund!! Tack Mamma ♥️ För Du gjorde det här möjligt!!

För Alltid så tacksam

I måndags var vi alla lagom trötta. Luftombytet slog till, men vi kämpade på med tvättstugan mellan 13-19. Lyckades få dubbelpass, så alla sängkläder och all packning blev rent och torrt.

Igår hämtades barnen redan vid 12 av deras pappa och nu ska de vara med honom i 2 veckor. Jag och äldsta dottern var ute och åkte lite med bilen, jag hade ett möte kl 11 i Telefonplan och efter det hälsade vi på min mamma på jobbet & tog en kaffe.

Sara har fixat lite med jobbintervjuer, jobb prov mm & jag har tvättat en maskin med kläder, sedan legat på soffan och bara vilat.

Imorgon ska vi två gå ut och äta. På Mandarin City. Ska bli både gott och mysigt. Lite egentid, mor & dotter.

Ikväll hoppas jag på lite tidigare i säng och inga mardrömmar under natten. Sovit så sjukt dåligt under flera nätter och jag känner det i huvudet dagtid. Vill inte sova på dagarna, vill verkligen få min återhämtning och vila under natten. Kanske är det inatt jag får en ordentlig fullträff med John Blund!!

Tack o Hej!

~Bara jag~

Underbara 🇦🇽 Åland~

Vilka fina dagar hittills. Vi kom hit till Söderhagens Gästhem & Campibg vid 14 tiden i måndags. Träffade då Morgan som är en av ägarna. Han skulle visa oss våra 4-bädds rum, men så sa han att han skulle ringa ett samtal först bara. Så kommer han tillbaka och säger; ni ska få en större stuga eftersom ni är så många, så kan ni vara där tillsammans och ha ett 4-bäddsrum oxå till att sova i.

Alltså, vilken service är inte det??? Vi fick ett helt hus med kök, toa, dusch, två sovrum, egen bastu att jag elda i, har stor gräsmatta för barn och hundar att springa på. Tillgång till roddbåtar, låna fiskespön, flytvästar mm.

Bara 6-7 minuter bort ligger Degersands beach, en väldigt fin camping och stugby med en magisk sandstrand. Det var så långgrunt så vi kunde gå 30 meter ut och ändå bara ha vatten till typ naveln.

Att få vara med min stora pojke, höra hans skämt, hans skratt, höra honom säga ”Mamma”, se honom, bara det värmer mitt hjärta så enormt! Jag hatar vetskapen om att den här veckan ska ta slut.

Men jag försöker vara positiv. Vi är här och Nu.

Spelar Mölky
På båten
Lycklig
~Bara jag~, ~Dagligt~, ~En snabbis~

Lite snö~

~jag ser det snöar, jag ser det snöar, det var ju roligt Hurraaa~

Äntligen! Det lilla som hittills kommit gör ändå att det blir så mycket ljusare ute! Jag avskyr det gråa, dova, mörka vädret i November. Det känns bara mera mörkt i hjärnan, och jag personligen känner mig bara mera trött. Nu genast, känns det ljusare!

Idag ska jag skjutsa brorsonen till Cup. Min mamma ligger med Corona så hon kan inte, så jag erbjöd mig att skjutsa. Tycker synd om honom om han ska åka kommunalt. Tar ca 1,5 timme med tåg/buss och runt 30 minuter med bil! Så vi ska börja rulla om 20 minuter.. Hämta upp hans fina mamma på vägen :).

Ska ladda med flera lager kläder. Det är svinigt kallt och friskt, och jag hatar att frysa!

Så, ha en bra dag allihopa!

~Bara jag~

Härliga regniga fredag, min lediga dag~

Jobbat dagspass 4 dagar i rad. Så kommer den här efterlängtade dagen, inget jobb, planen att vädra lägenheten & få lite städat. Att vädra är bara glömma, det blir bara fuktigt och rått inomhus. Städa är jag tvungen att göra då det är så jäkla skitigt på golven. Intorkade fläckar från saft/läsk. Det här golvet är inte skurat den senaste veckan.

Jag röjde hemma som bara den innan barnen skulle vara med sin pappa 2 veckor. Jag bad honom göra 2 saker som min rygg inte orkade. Det var att antingen ”sälja eller skänka eller kasta eller bära ner i förrådet” de 3 lackhyllorna som står på golvet i sovrummet. Och att ”bära ner EN KARTONG” i förrådet.

Kommer hem och detta är INTE GJORT! Två små saker, jämfört med de mängder av skit jag rensade bort samt möblerade om, tvättade allt, dammsög och skurade allt; dagen innan jag lämnade över. Jag blir så himla ledsen i hjärtat. Jag har en trasig rygg. Jag gör så mycket jag kan och jag gör det för att alla ska trivas i lägenheten. Barnen bor här på heltid, endast vi två som bor på halvtid. Fortfarande någon som undrar varför vi separerade?? Här är en del av orsaken! Inget stöd, ingen hjälp, inget intresse, massa snack men inget som händer.

Just nu sitter jag o tjurar över det.

Måste skruva ner köksbordet. Har hittat ett nytt lite mindre som jag ska ställa upp. Det vi har nu är riktigt stort, robust & stadigt & utrymmet i köket blir så tajt o trångt. Så ska skruva isär det, se om det går att skänka iväg, annars måste jag åka o kasta det. Samt ta hand om lackhyllorna OCH kartongen!

”Lämna inte över ett ansvar= skapar bara mer ångest, frustration, sorg och trötthet”

⬆️Mitt nya mantra tror jag⬆️

Nä, ska bälja i mig mitt kaffe och sedan försöka dra igång allt måste innan helgen med alla Trollen börjar!

Men, det bästa med det här vädret dock, att ikväll blir det mys med tända ljus! Att få sitta på kvällen framför tv med lite fredagsmys med mina älskade Troll, se lågorna på ljusen fladdra, känna doften av ljus och nystädat hem, den känslan som kommer av det; den är dunder!!

Trevlig helg på Er!!

Kram Jojo

~Bara jag~

Blir bättre dag för dag~

Varje pass på jobbet känns lite liiite lättare för varje gång. En dag avslutade jag med att skratta hjärtligt ihop med en kollega. Det trodde jag inte skulle hända på länge. Så tråkigt att hon ska sluta, jag kommer verkligen att sakna henne. Hon är en glad, hjälpsam, noggrann, omhändertagande & fantastisk undersköterska. Önskar henne såklart all lycka på nya arbetsplatsen!! Hoppas hon får ett lönelyft oxå!

Jag är långledig då en röd dag infaller då jag ska vara på pass. Men inga chefer är på plats då och då inte jag heller. Nästa gång Det Sjuka Huset kallar är på måndag.

Idag sällskapade jag & mamma till Arken Zoo, Hemköp, Lidl. Nu är hon på Mindrullness & jag har kastat in en fläskytterfilé i ugnen på 125 grader och hoppas få en fin Pulled Pork till kvällen. Ska hämta henne 16:00.

Min arbetsplats är verkligen annorlunda sen innan sjukskrivning. Det är stor omsättning på personal, då inte enbart undersköterskor som söker nytt, utan 3 fantastiska läkare har slutat, ssk är det flera nyutexaminerade (noll erfarenhet av arbete på avdelning) och undersköterskorna flyr avdelningen. Dessutom är vårdtyngden så mycket högre nu. Många med mera behov av stöd och hjälp med allt för daglig hygien, stöttning med mobilisering. Det känns inte som att det är en avdelning som är vad den heter, utan att vi blivit en Geriatrik. Det är så sorgligt. Det ska inte vara en sådan omsättning av personal. När så många byter på så kort tid så är det ett tecken på att något är mindre bra. Och ofta är då problemet ”Ledningen”.. Men ingen säger något. Alla går tysta & missnöjda. Jag älskar mina usk-kollegor. De är helt otroliga människor som är fantastiska på sitt jobb. Men utan rätt stöd och backning o uppskattning av befintlig personal så söker man nytt.

Usch vad jag klagar. Men vad vore livet utan att få gnälla lite, speciellt på sitt arbete. Det sker inom alla olika arbetskategorier.

Nä, ska kolla klart nästa avsnitt av Modern Family innan jag måste åka o hämta mamsen!

Ha de!!

~Bara jag~

Bara tankar~

Blir så irriterad över hur jag kan bli missförstådd över att jag en viss typ av människa. Du har säkert hört uttrycket ”leva i bubbla” eller att någon är ”fyrkantig”.. Jag är i jämförelse med de uttrycken en ”Stjärna” eller en ”spretig boll”.. Jag förstår inte människor som tänker i en liten fyrkant och inte kan tänka utanför boxen! Speciellt när det är Jag som då blir missförstådd bara för att jag tänker utanför boxen, jag försöker vara trevligt och lyssnar intresserad och ställer frågor. Då är Jag konstig…?

Alltså Nej, jag är så vansinnigt less på att allt jag gör kan misstolkas så otroligt av vissa, och då blir jag utpekad och ifrågasatt. Jösses, hoppa av din höga häst, försök fatta att inte alla har en hemlig agenda i allt de gör, utan det finns de som är sociala och glada och som inte lever kvar i något som var för ett tag sen. Jag kan skilja på Då & Nu.. Men bara för att Du inte klarar av att ”fler bollar i luften” så är inte jag så. Det gör mig oxå ledsen att jag då förlorar en vänskap. Men det är nu & här jag själv förstår att den vänskapen numera är förstörd och har blivit förminskad och skämmig! Jag vill och behöver inte det. Jag vill ha raka rör, ärliga konversationer, få tycka olika, kunna minnas med glädje, men när det inte kan vara så då släpper jag och borstar av mig och går vidare. Jag pallar inte ha dåligt samvete. För mig har allt varit kul, knasigt och förr, värt att ha kvar, men näe, inte nu! Jag ger fan upp!

Och det känns så vansinnigt skönt att jag kommit dit. Att jag tänker så. Att jag följer vad jag känner. Och står på mig.

Har kollat på ”Maskinen” på SVT med Anis Don Demina och lite Ato Karlsson. Den va bra! Jag älskar Atos stand up, och tycker att även Anis är bra! Bra kombo!

Nu blir det att bara slappa och chilla innan jag ska komma på vad magen ska få i sig idag.

Jag var bjuden på påskbrunch idag men tror jag förstörde det genom att säga ifrån till en fyrkant!! Well Well, vad göra?

Ha en fin söndag!

~Bara jag~

Gråter~

Här ligger jag o grinar.. Varför vet jag inte. Inte hänt något just idag som gör mig ledsen. Men tårarna bara rinner. Jag ville stoppa gråten. Göra annat. Gråt är ofta ihopkopplat med panik för mig. Men jag lät mig låta tårarna rinna. Försökte andas så lugnt som möjligt & bara var ledsen. Och det först jag gör är att börja leta efter en orsak till att jag är ledsen!!! Istället för att bara låta mig vara just ledsen..

Iof var det många olika saker & faktorer som påverkat mig från förra veckan. Prövningar, känslor, test, andras känslor & tankar. Jag inser ju hur jäkla svårt jag har för att tillåta mig att känna och ta in att jag inte är gjord av stål. Att jag faktiskt är ganska känslig inombords men aldrig tillåtit mig att vara sårbar. Att vara ”stark” är jag bäst på! Alltså på riktigt. Att inte visa med en min i ansiktet vad jag känner är jag proffs på. Att förhindra och stoppa känslor är jag grym på.

Att vara ledsen, gråta, visa sårbarhet och vara mjuk är jag så sämst på. Det här är något jag tycker är jobbigt. Jag är avundsjuk på människor som kan skratta, gråta, visa känslor, visa sina riktiga Jag, prata om jobbiga saker, vågar vara sårbara utan skam, jag är verkligen så avundsjuk påse egenskaperna.

Jag vill vara sån. Kanske inte fullt ut. Men mjuk, sårbar, våga gråta o visa om något är jobbigt. Våga ta emot tröst.

Så nu har jag legat här i ca 40 minuter med tårarna rinnandes. Jag såg på ”Din mamma, Min pappa” och när ena sonen pratade till sin pappa så släppte något inuti mig. Dels en sorg över att jag inte vågar dejta. Och dessa mammor & pappor på tv får det att se s naturligt och fint ut.. Men jag, Inte tror jag det finns någon som faktiskt skulle vilja dejta en 5 barnsmamma. Jag känner mig så lite värd när det handlar om att våga träffa en man. Jag är rädd för att faktiskt bli kär. Att tycka om någon och bli sårad. Jag har min självbild som är min, men andra tycker jag har fel, men jag tycker jag har rätt. Det är ett problem för mig såklart. Det är lättare att bara undvika allt som har med kärlek, träffar, killar att göra. Ändå längtar jag efter närhet. Närhet som att bli kramad, hålla handen, en strykning över ryggen eller kinden, så ni inte tänker annan ”närhet”.. En stor bamsekram. Att få se in i någons ögon och se uppskattning & värme. Men ack, när jag inte vågar, så blir det omöjligt.

Jag har inte heller umgänget att träffa någon ny person via. Mina närmsta vänner bor i Björnlunda, Luleå, Öland, Sorunda. Den jag träffar kommer från samma kompisgäng som jag och där finns inga killar att hitta. Ja, de andra har vi avståndet till.

Ska jag börja med att hitta nya tjejkompisar för att kunna träffa någon snäll man som luktar gott, är singel, öppenhjärtlig, kul, varm??

Nä, med mina murar som sakta tunnas ut, växer oxå längtan efter en vuxen tvåsamhet. Men inte bo ihop, särbo. Längtan & glädjen. Att vara längtad efter. Åtrås..

Just i programmet är de ju ca 13-16 år äldre än mig, och jag tycker de är så fina, modiga, vackra människor. Och att se glimten, gnistrande ögon, det öppnar upp känslor hos mig.

Jag blev våldtagen på en dejt i slutet av året 2020. En dejt jag trodde på. Verkade vara en snäll man. Vi hade pratat med varandra i 7-8 månader innan vi träffades. Hans söner var hemma. Men jo, han lyckades ta min kropp utan godkännande. Jag hamnade i chock. Han höll i för min mun när jag sa Nej.

Han anmäldes. Lades ner pga ”Ord mot Ord”.

Där bestämde jag mig för att mina dagar med en man kan räknas som avslutade. Jag har mina ärr. Han gav mig nya sår. Han förstörde så mycket då han valde att ta min kropp och förnedra mig när hans söner är i samma lägenhet. Skammen jag har, gör att jag tappat tron på mig själv. Jag är nog inte skapt eller gjord för att älska eller älskas. Jag ska nog vara ensam med mina barn. Hård som stål. Inte få värme och kärlek. Inte åtrå eller åtrås.

Men ja, jag sörjer vad jag inte kommer få uppleva. Jag sörjer när jag ungdomarna prata om sina föräldrar, jag sörjer när jag ser deras lycka & skratt. För jag är satt på en bänk utanför allt det där.

Idag är ingen bra dag… ♥️

~Bara jag~

Tacksamhet över veckan~

Hur ofta börjar jag ett inlägg så här? Nästan aldrig! Så för ovanlighetens skull vill jag verkligen ägna det här inlägget åt hur tacksam jag är och hur fin min vecka med barnen varit.

I onsdags var jag med alla mina älsklingar på Yoump i Kungens Kurva. Lite besviken över hur lite upplevelse vi fick för pengarna. Jag har aldrig varit på någon trampolinpark innan. Lämnat av barn på kompisars kalas men aldrig själv varit inne. Kan säga av det jag sett utifrån så är nog den parken som finns i Nacka betydligt roligare och mera prisvärd än den i Kungens Kurva. Men själva ”hänget” med Lina barn är såklart obetalbart och det var härligt.

Torsdag & Fredag gick de tre små trollen på fritids då jag hade läkarbesök och lite annat. I fredags kom exet (barnens pappa) hit och joinade mig & Sara till Arken Zoo & Zoo.se för att köpa värmeplatta till de nya husdjuren Bobbo & Doris. Geckoödlor. Jag fick veta av en olyckshändelse att de flyttat in under pappans vecka. Jag blev skogstokig. Vill inte ha flera djur att ha ansvar för. Tycker det räcker med katten. Men, så började min vecka med barnen och hjärtat smälte lite för dessa speciella små djur så de får bo här. Men exet har ansvar för att det finns mat, att terrariet är rent osv. Jag kan mata och byta vatten.

Bobbo är ljus & Doris mörk

Lite orolig för Bobbo. Han är blind, döv och verkar inte ha något luktsinne. Så han äter inte, varken döda o torkade larver eller levande. Inte bra.

Igår hade Max match på Mälarhöjdens Ip. Trots den hårda blåsten så hittade jag en plats i solen och i lä, så det var bra. Det blev förlust, men laget spelade riktigt bra med fint passningsspel och de ägde bollspelet. De två små var hos mormor.

På kvällen hade vi mello mys. Massor av godis och vi röstade alla med hjärtan på papper.

Idag hade jag tvättstugan. Hade hoppats på hjälp från S, men hon fastnade hos sin kille. Fick då oväntat mycket hjälp av Ebba. Hon var ner tvättkorgen, hjälpte mig att sortera och lägga in i maskinerna. Hon hjälpte mig att hänga all tvätt i torkskåpen och sen sorterade hon strumpor, vek tvätt & bar upp. Hemma fixade alla trollen in sina kläder i sina byråer. På förmiddagen duschade och badade de allihopa utan att jag behövde påminna om att det är ”dusch-dag”. Max lagde middagen. Korv stroganoff med ris, morotsstavar. Han dukade även bordet.

De har städat upp i sina rum. Plockat bort alla leksaker de släpat fram i vardagsrummet. Utan att jag behövt tjata. Kanske borde köpa en triss för ”plötsligt händer det”..

Nä, men jag är så tacksam. Jag är stolt och varm i hjärtat av att se hur mycket de klarar av, hur hjälpsamma de är, och att jag oxå själv låter dom få hjälpa till och få prova och försöka hjälpa till med ”hussysslor”. Annars är jag duktig på att ”göra allt själv” för det går snabbare, mindre tjafs, blir rätt på en gång. Att släppa garden lite är nyttigt för mig. Och att faktiskt se hur bra de kan hjälpa till. De här tre små trollen, kan så mycket, de kommer klara sig utmärkt genom livet. Dom kan & lagar mer mat än deras äldsta syster.

Nu ska jag lägga upp glass, blåbär, choklad & vanilj. Det blir vår avslutning på den här veckan. Och glass gör dom glada!

Puss! Hej! Ses!