adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Förlängt~

Sjukskriven ytterligare en månad. Det är inte alls vad jag vill vara just nu. Eller sjukskrivningen i sig skiter jag i, det är det här med att ha konstant smärta & värk som jag inte klarar av. Jag hade äntligen lagt till med nya vanor, nya rutiner. Fått i ordning på saker o ting och verkligen förändrat mitt liv. Inte så att jag helt tappat mig och nu är tillbaka på ruta 1, utan att jag måste avstå mina promenader och är mer stilla. Det funkar inte för mig psykiskt.

Jag har gått ner ca 7 kilo i vikt. Har tappat många centimetrar och känt mig så jävla stolt och stark! Idag var jag på vattengympa igen efter 3 veckors uppehåll. Fick ta det ganska lungt och inte använda benen fullt ut, men det var så skönt att vara där igen. Jag vill verkligen bara ha tillbaka mina funktioner. Ha tillbaka min rörlighet.

Idag (15/11) (pssst, påbörjade bloggen igår men var tvungen att bryta då Sigge vaknade) var jag hos sjukgymnasten igen. Hon skulle idag försöka töja ut mina muskler. Och det, kära du, gör man genom att hon drar ut leder,skelett,”någonting” och sen med all hennes tyngd sätter armbågen i muskeln och stretchar och drar. JÄTTESKÖNT!! Eller inte. Det kändes inte så farligt just då, det var nästan lite skönt men nu ikväll, aj aj aj!!! Det gör ont! Fick även akupunktur för första ggn i mitt liv. Det var säkert 18-25 nålar hon satte. Några gjorde riktigt on när hon satte dom andra kändes knappt. Kände mig lite snurrig och onykter när jag skulle gå därifrån. Men hon är helt underbar denna kvinna. Trevlig, duktig, noggrann, ödmjuk. Jag älskar att hå o ”plågas” hos Eva ♥️

Hade även läkartid igår på vårdcentralen. Blev sjukskriven 1 månad till och remiss är skickad för magnetröntgen (MR) och jag hoppas jag får en tid snabbt. Bara så jag får bekräftat vilken (om det är diskbråck) typ av diskbråck och om dom kanske kan försöka få bort det som ligger i kläm på något sätt. Nu är jag inne på 5te veckan med smärta.

Ja! Livet händer! Hela tiden! Det bara springer förbi o jag undrar just nu varför jag sitter på en läktare och tittar på när mitt liv bara rusar förbi. Jag vill gärna rusa med det.

Å andra sidan så är det här en prövning i mitt liv just nu. Jag måste gå igenom den här fasen för att komma ut starkare och kanske lärt mig något av det. Jag väljer att se det så!

#jagväljermig

Puss puss

adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Sjukgymnasten idag~

Träning. Fortfarande väldigt sne och jag kan inte böja mig åt vänster. Hon drog i mina ben och så fick jag nya övningar. Det här måste gå över snart! Det känns inte rimligt längre. Känns bara sjukt jobbigt att gå och ha ont! Och på måndag återgår gubben till jobbet då min sjukskrivning löper ut på söndag. Jag är lite rädd att få tillbaka de värsta besvären. Eller livrädd faktiskt. Jag vill aldrig igen ha såhär ont.

Tessan var här igår o tog en kaffe. Så himla trevligt och uppskattat. Hon har ändå en rejäl bit att åka och ändå kommer hon hit! Väldigt fint av henne!

Många skratt och tokerier blir det alltid när vi umgås. Bra att få ladda på batterierna lite!

Imorgon ska jag försöka ägna större delen åt att träna och sen bara ta det lugnt. Idag fick jag äntligen dammsuget och golven skurade. Det behövdes! Skurade med lite ättika i skurvattnet, det gör underverk för luften/doften inomhus. Lixom fräschar upp & lyfter hela hemmet. Utan att det luktar ättika. Bästa!

Annars händer inte mycket just nu. Det är sjukgymnasten 2-3 ggr i veckan, träna, vara med familjen. Jag längtar så tills jag kan gå och lämna på dagis igen. Så jag får komma ut lite. Nu blir det inte mycket utomhus. På tisdag ska jag iaf boka in vattengympa igen. Ska bli skönt att komma igång med det.

Nu ska jag se om jag hinner läsa 2-3 sidor i boken, men är så jäkla trött så kommer nog somna mitt i en mening.

Godnatt & SovGott!

adhd, ~Bara jag~

Hej~

Idag är det fredag! Sjukgymnastik-fredag. Jag älskar när Eva drar mina ben. Det är så jäkla skönt och jag går lite lättare därifrån. Fast när jag vaknar dagen efter har jag såklart sjukt ont igen.

Idag ska jag pressa min kropp till skyarna dock. Jag ska gå på Halloween på gröna lund med Sara, mamma & Alex. Jag ska ju inte sitta ner, vilket jag ändå inte kan, och jag ska stå o gå och det ska jag verkligen göra idag.

Noel går på Klubben idag. Dom ska åka o bada. Jag tycker han kan vara ledig, men han vill gå och jag tänker inte bråka. Han frågade tom personalen om han fick gå. Så igår & idag har han gått. Han får en dag full med aktivitet vilket är extremt bra för honom, då jag själv är ”handikappad”. Robert åkte till landet med de 3 små i onsdags o kommer hem idag. Så jag har haft det sjukt lugnt och skönt 2 dagar.

Igår hade Sara tre kompisar här typ hela dagen. Kian, Johannes & Miryam. Jag kunde vara med och hänga med dom, kolla på film, skoja & skratta. Senare på kvällen då jag kört hem killarna (Kian hade skadat foten) fick jag höra att Kian snapat med Sara och sagt att han tyckte ”Din mamma är cool, du behöver inte skämmas, hon är helskön, inte som andra mammor” osv. Det värmde otroligt i mitt hjärta. Jag vill inte att mina barn ska skämmas över att ta hem kompisar. Sen är det skitkul att höra att alla andras föräldrar är stela, vuxna, tråkiga och pryda. Det är inte jag 😝 Hahaha, jag skryter jag vet, bjuder på det! Ibland behöver jag bara den bekräftelsen, precis som alla gör, och varför inte få dela med mig av den?

Nä, nu ska jag dricka upp mitt kaffe sen ta på mig byxor, kanske äta något innan sjukgymnasten.

Önskar alla en fin dag i den vackra höstsolen. Det är dock jävligt kallt, men halsduk & mössa är två av mina favoritplagg 😋

Puss puss

adhd, ~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Sjukgymnast & vårdcentral~

Idag kl 9.00 hade jag sjukgymnasten i Bredäng. Jag svor, grät och var allmänt tjurig när jag skulle ta mig hemifrån och dit. Hade så djävulskt ont, men fick sällskap av Noel och fick be om ursäkt för mitt humör och kände mig lite lugnare när vi väl satt i bilen på väg dit. Eva heter min sjukgymnast och jag tror nog jag blev lite ”kär” i henne. Hon gav mig övningar, jag fick tens, och hon ”drog ut” mina ben. Jag kunde faktiskt gå därifrån lite bättre. Vilken underbar människa. Jag ska tillbaka på onsdag och få akupunktur. Helt sjukt att jag lixom kan längta tillbaka till någon jag träffat en gång. Jag är ju vanligtvis ganska avståndstagande till läkare/& liknande då jag inte tycker om beröring, men kände mig trygg med henne. Det är väldigt bra betyg. Har iaf fått övningar att göra & så regelbundna besök hos henne så hoppas jag att jag snart är helt 100 i kroppen.

Kl 11.00 fick jag äntligen tid till en läkare på vårdcentralen. ÄNTLIGEN! Efter att de en gång skickat mig till akuten, den andra ggn inte ville ta emot mig utan igen vill skicka mig till akuten. Idag gav jag mig inte. Jag krävde läkartid. Läkaren misstänker som alla andra läkare, diskbråck. Får genomgå ytterligare undersökning på vc, och det gör ju ont! De ska dra i benen osv. Mina reflexer i benen svarar inte alls. Så ska tillbaka på uppföljning om ca 2 veckor & är det ingen förbättring då, så ska jag på mr-undersökning. Fick iaf påfyllning av smärtstillande som jag kommer ta på morgonen så kanske det inte behöver ta 1,5 timme att komma upp ur sängen.

Det här är bland det sjukaste & mest smärtsamma jag varit med om. Jag vill bara att det ska vara över. Jag vill ha tillbaka mina rutiner. Jag vill återgå till min vattengympa.

Att ha adhd och få alla rutiner och vanor helt ändrade är nästan värst. Inte nog med att jag själv alltid är ett vandrande kaos, nu kan jag inte gå ordentligt, då är jag ett liggande kaos och det funkar inte. Jag blir lixom vänd ut & in utan att kunna styra någonting. Det är skit!!

Jaja, varför klaga, det hjälper egentligen inte ett skit det heller.

Ha de//

Divan

~Familjen~, ~Känslan idag~

30 oktober 2017~

Idag är dagen här.. Dagen jag våndats över. Att faktiskt vara tvungen att inse att jag inte längre har någon bebis! Att min bebis nu är 1 år. Att han är min sista bebis och att jag inte kommer få flera barn.

Jahaja dock vara nöjd. Och det är jag såklart, mer än nöjd. Jag är så lycklig o stolt över mina 5 barn. Trots diagnoser och svårigheter så har jag 5 friska, starka och fantastiska ungar.

Och idag fyller han, min lilla bebis, 1 år. Han, som kom med akut kejsarsnitt, som var så värd all väntan, all smärta. Som utvecklats till en otroligt charmig och glad individ. Som följer med på allt, anpassar sig otroligt efter alla måsten som han är tvungen att följa med på. Som får mitt hjärta att svämma över av kärlek när han tittar på mig med glittrande pepparkorns-ögon och leende mun. Som älskar att dansa med sin äldre syskon. Som kräver minst 50 kramar varje dag för att vara helt nöjd.

Älskade fina underbara Sigge!

Du blev den som slöt ihop cirkeln. Som fullbordade vår familj på 7. Och aldrig har jag ångrat en sekund!

Jag är världens lyckligaste 5 barns mor! Världens mest stoltaste mamma till alla Ni mina ungar! Tack för att jag får äran att vara med er varje dag!

30 oktober 2017

Sigge Oskar Jonny Silver

Mammas lilla Pigglet/Piggekott/Piggis/Älskling

~Känslan idag~

Så ont~

Jag ger upp. Jag inser nu att min envishet och dumhet gör att jag nu behöver ha mer ont än vad som är rimligt. Jag kan knappt gå nu igen. Jag lyckad hasa mig fram med sned rygg och tårar i ögona. Varje steg skär som knivar genom rygg och högra låret. Att sitta gör svin ont, toabesöken är svåra. Kan man inte sitta, ja tänk svälja hur ett toabesök då ser ut.

Jag önskar inte någon ischias. Inte någon. Det påverkar mitt psykiska mående, påverkar min familj, inte bara jag som blir drabbad av det här. Jag har smärtan, familjen måste genomlida mitt humör. Jag är inte van att titta på när andra gör saker. Jag är van att jag gör saker. Nu kan jag verkligen inte göra något.

Måste ringa läkaren imorgon o försöka få mera värkmedecin. Jag hatar ”flum”tabletter och undviker gärna att ta dom, men det här är nog enda ggn i mitt liv jag kan erkänna att utan dom kommer jag gå under. Jag kan knappt andas av smärtan nu, hur det känns då att aldrig ta något för att dämpa det onda, vågar jag inte tänka på. Då går jag sönder i själen.

Jag hatar mitt tillstånd. Jag hatar ischias. Jag hatar att ha ont. Jag hatar att inte kunna gå på vattengympan. Jag hatar mig just nu.

Over and out

~Känslan idag~

Känns bra~

Heeeeej på Deeeeeeej!!!!!!

Alltså, dagarna bara rullar på, hösten är här och jag älskar den! Färgerna, dofterna och ljuset. Jag älskar även det faktum att jag får använda mössa, vantar och halsduk! Jag trivs så bra i dom ytterplaggen!

Jag har utökat mitt motionerande. Nu har jag vattengympa 2 ggr i veckan. 1 dag vanlig vattengympa och en dag med djupvattentabata. Det här är den absolut bästa träningsformen för Mig! Jag kör hårt på passen, har nu verkligen fattat hur jag ska använda vattnet för motstånd. Dessutom svettas jag utan att det stör mig. Annars avskyr jag att svettas.

Men i vatten är det helt ok att svettas!

Idag har vi handlat inför kräftskivan. Imorgon åker jag & 4 barn ut. Hoppas hinna med att gå i skogen oxå, vill verkligen plocka svamp.

Mindre roligt är det dock att Siggis är dunder hostig och landet är kallt invändigt. Alltså huset är rått. Känns inte bra att kasta ner Siggekotten i sängarna där ute. Men vad göra? Hoppas på att komma iväg i god tid så vi hinner värma upp huset lite till natten.

Sara stannar hemma med R. Hon har reumatologen på fredag morgon och ska bedömas inför ny sprutning. Det går fan aldrig över med den där jä%#*la reumatismen!

Hon får iaf kliva upp tidigt för hon får åka med och lämna Maud på Arlanda innan. Hon ska resa till Egypten med Veronica & familj.

Nästa helg är det halloween på Gröna Lund! Jippie! Ska bli sjukt kul att se om de kan få till det bra o kanske överträffa mina förväntningar 🤗

Godnatt & SovGott nu❣️

adhd, ~Bara jag~

Adhd<For life~

Att vara på sin vakt jämt, försöka in i det sista att tänka innan jag talar (skriver) är väldigt, jag upprepar VÄLDIGT svårt för mig. Ibland hoppar grodor, med all ”rätt” med tanke på min diagnos.

Jag har en diagnos som gör att hjärnan går på högvarv, munnen älskar att uttrycka sig högt, även om saker andra håller tyst om. Sån är jag.

Men tro mig, jag kämpar med att passa in!

Jag försöker se till att det ska bli bra för alla! Och jag tror ingen kan säga att jag är självisk. För dom jag älskar ger jag allt. Jag går bokstavligen genom Eld & Vatten för er! Jag kräver inget i gengäld, däremot så skulle det uppskattas. Och i det långa loppet, om jag känner mig utnyttjad då är jag inte rädd för att säga det. Jag vill ha vad alla vill.. Lojalitet, skratt, humor, umgängen, förlåtelse, stabilitet.

Däremot är jag inte en kul ”fiende”. Med det menar jag att min diagnos förstärker alla känslor, hatar jag, då hatar jag ordentligt. Älskar jag älskar jag mest. Lika när det gäller gråt eller glädje. Jag blir 100% av den känslan. Aldrig halvdana känslor från mig, jag går alltid All In…

Jag är Johanna. Jag är en kämpe. Jag är ett 100% svin om jag behöver vara det. Jag är aldrig långt ifrån att förlåta heller. Jag bara är.. Försöker varje jävla dag att hotta något som jag kan känna ”det här gjorde jag bra” eller ”Det blev skit o pannkaka idag, men försöker bättre imorgon” osv. Förstår ni hur jag tänker? För i mitt huvud låter detta så himla bra, men tveksam till om andra förstår.

Att ha adhd, har jag nu som vuxen insett, är värsta mega power! Sån otrolig styrka när det gäller min syn på saker. Detta är dock med medicin. Utan medicin var det jobbigt. När jag ser tillbaka på mig som yngre, tänker jag hur mycket annorlunda saker kunnat blivit om min adhd upptäcks i tid. Men jag kan inte hänga upp mig på det. Jag måste fokusera på nu. På idag. Inte igår.. Inte 20 år sen.

Jag måste vara den Johanna jag vill vara. Den Johanna som mina barn kan se en förebild i. Den som står upp för sig själv & sina åsikter. Det är inte lätt. Det är faktiskt skitsvårt.

Jag tror att alla med diagnos måste hitta vad som lyfter just deras diagnos, vad som gör Dig unik i din diagnos, saker som är positiva & bäst. Inte hänga upp sig på det negativa. Det finns det så många andra som gör, så vi med npf problematik borde jobba mer med att hitta styrkan i våra svårigheter istället för pt andra hållet. Många nämner ofta nackdelar när de beskriver sin diagnos, sluta med det OMEDELBART, beskriv vad som gör dig unik, vilken styrka du har för att din hjärna tänker på ett visst sätt, hur du ser på en sten, som andra bara ser som en sten.

Sen är det såhär-

D U Ä R I N T E D I N DIAGNOS! punkt

adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Inte haft något att skriva om~

Dagarna rullar på och allt bara flyter på. Lämningarna av Max & Ebba går bra och så länge det inte spöregnar så älskar jag den promenaden på morgonen. Imorgon har jag en känsla av att det kommer bli ganska blött, tur att jag köpt en regnkappa!! Den kommer väl tillhands nu :).

Jag väntar på något stort. Det brister nästan i mig av spänning! Jag vet snart inte vart jag ska ta vägen! Men… Förhoppningsvis är det snart säkert att släppa bomben 🙊

Den här veckan som kommer så har vi Bup med Noel på tisdag. Ska träffa läkare & sjuksköterska och förhoppningsvis kan vi få prova att ge Ritalin 10 mg snabbverkande 2 ggr om dagen istället för dessa långtidsverkande kapslar som han inte reagerar bra på.

Förra veckan var Maxs hos reumatologen för utredning. Stefan (samma dr som Sara) kände, klämde & det fanns många frågetecken, men inget helt uppenbart, så han fick lämna blodprover, 6 rör, samt urinprov. Han var så duktig. Sa inte ett ljud när dom stack. Så sjukt lik Sara han är på det sättet, precis som i kroppen, lite därför man känner en viss oro för honom. Men vi skulle fortsätta iaktta, försöka skriva ner en notering när han säger/påvisar smärta/ömma leder. Som vanligt, vänta & se!

På tisdag är det vattengympa igen, JIPPIE, så jag längtar till tisdagar numera, och på torsdag har vi slagit på stort och ska prova djupvattengympa med Tabata inslag. Ska bli riktigt spännande. Man får ett flytbälte på sig så det är inte så att man trampar vatten konstant i 45 minuter. Då skulle jag drunknat!

I helgen har jag rensat ur min byrå, kastade en halv sopsäck med trasiga & förstörda kläder. Mamma tog några tunikor o så.

Sen hjälpte hon mig att frosta av vår frys, det var väldigt nödvändigt. Robert & Max var på landet och fyllde på vedförrådet. Det måste ju fixas men ingen annan visar intresse för landet så då faller det på oss. Som vanligt!

Idag lyckades jag tillslut övertala R att börja rensa sin garderob oxå, då han & Noel ska byta garderober. Från Noels garderob blev det nästan en full sopsäck med urtvättade, trasiga, fläckiga kläder. Nu har han riktigt fint i sin nya garderob i deras sovrum. Jag har nu Saras gamla garderob, hon har fått en ny som står i deras rum. Noel flyttade in i en platsbyggd garderob i deras rum och R flyttade därifrån ut i hallen där N hade sina kläder förut. Jag bodde i en trasig malm byrå i vardagsrummet, men har nu flyttat in i Saras gamla i hallen. Ebba & Max delar på en av de platsbyggda i Sara & Noels rum, och Sigge har två lådor i Rs garderob!!

Jag förstår att det där var skit krångligt för nån som aldrig varit hemma hos oss, men nu känns det lite bra att barnen har sina kläder i sina rum. Och jag & R behöver inte gå in i deras rum för att hämta våra kläder.

Dessutom håller jag på att röja ordentligt här hemma, så den trasiga Malm byrån ska kastas, den svarta Kallax med 4 fack i hallen ska bytas ut mot en vit som just nu bor i storbarnens rum. Ska bara ta mig i kragen att skifta dom två och sen sätta ut svarta Kallax på annons. Den får flytta till någon annan.

Mitt mål är förändring.

Jag är så less på hur trångt vi bor och hur det påverkar mig psykiskt och även min familj, så jag gör mitt yttersta varje dag för att hitta lite mer utrymme, röja bort onödigt skit.

Är inne i en fas och säljer av barnkläder i massor. Har även plockat ur kläder jag fått låna av Veronica och packat ber så får dom det när de kommer hem från Egypten. Har lixom inte plats för det här hemma. Har fixat en liten väska där jag lagt kläder jag ska sälja, lägger ut i ”barnkläder dygnsauktion från 10:- pp” på Facebook, så nu har jag lite kläder att sälja i 2-3 veckor. Det gör ont dock, att inse att vi inte får fler barn. Att nu är det slut med bebiskläder på flera år. Nästa gång är när jag blir mormor/farmor.. Sjukt egentligen!

Jag är ju absolut inte missnöjd med min familj. Vi är alldeles perfekta i vårt team, men det här med bebisar är så sjukt…..beroendeframkallande!!!

Men äsch, ska plugga och bli något. Göra skillnad i andra människors liv. Förverkliga mig!

De ni, Det är mitt mål i livet!

Tack för titten! Hoppas ni får en skön & godnatt och att ni inte blir dyngsura imorgon 💙

Puss puss

adhd, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Bravo Johanna~

Jag är så stolt över mig! Jag tycker jag är duktig!!

Jag gick hemifrån vid ca 16.45 och mötte upp mamma på vägen. Sen gick vi till västertorp simhall, bytte om och duscha sen i plurret för ett 45 minuter långt vattengympa pass. Mitt första någonsin men absolut inte mitt sista. Varför har jag inte upptäckt vattengympa tidigare?

Det var roligt, skönt, jobbigt, ansträngande, men framförallt jätte roligt!

Jag kände mest att jag log inombords hela passet. Jag hängde med i alla övningar, hittade bra motstånd i vattnet, kände att hela min kropp tränade. Så sjukt nöjd just nu.

Efteråt gick vi och drack en protein Shake och den var så god! En bar med cashewnötter och blåbär slank oxå ner :).

Sen gick vi hem. Pussade Hej Då i kurvan vid Gösta Ekman och sen gick jag vidare hem.

Jag kan inte sluta känna att jag kanske äntligen hittat en träningsform som passar mig? Iaf till en början. Nu har jag bokat in mig även nästa tisdag och sen får vi se om vi ska börja köra 2 ggr i veckan.. Jag är så glad att jag fick det här klippkortet på 10 ggr av mamma i 36 års present. Det är verkligen vad jag behöver för att komma igång och må bra! Förhoppningsvis kanske jag kan gå ner 2-3 kilo i vikt oxå :). Det är dock en fantastisk bonus, i första hand vill jag må bättre i kroppen. Slippa ryggvärk, få bättre kondis osv.

Idag har både Max & Ebba varit hemma. Max hade feber hela em & kväll igår & Ebba gjorde illa läppen på dagis och var så svullen så hon fick vara hemma å ta det lungt. Nu ikväll tempa R Ebbis och hon har oxå fått feber. Båda skällhostar oxå. Natten till idag har varit jätte jobbig, Ebba har drömt, kanske oxå haft ont efter fallet igår, vaknat, skrikit och sprungit runt i lägenheten. Max har även han vaknat från o till och yrat, gått upp och lagt sig på soffan, så R som gick upp på soffan och la sig där, men fick typ NOLL sömn. Han kom hem tidigare idag.

Nu ska jag läsa och sen sova och förhoppningsvis drömma något trevligt!

GodNatt 💙

#väljermig