Idag kl 9.00 hade jag sjukgymnasten i Bredäng. Jag svor, grät och var allmänt tjurig när jag skulle ta mig hemifrån och dit. Hade så djävulskt ont, men fick sällskap av Noel och fick be om ursäkt för mitt humör och kände mig lite lugnare när vi väl satt i bilen på väg dit. Eva heter min sjukgymnast och jag tror nog jag blev lite ”kär” i henne. Hon gav mig övningar, jag fick tens, och hon ”drog ut” mina ben. Jag kunde faktiskt gå därifrån lite bättre. Vilken underbar människa. Jag ska tillbaka på onsdag och få akupunktur. Helt sjukt att jag lixom kan längta tillbaka till någon jag träffat en gång. Jag är ju vanligtvis ganska avståndstagande till läkare/& liknande då jag inte tycker om beröring, men kände mig trygg med henne. Det är väldigt bra betyg. Har iaf fått övningar att göra & så regelbundna besök hos henne så hoppas jag att jag snart är helt 100 i kroppen.
Kl 11.00 fick jag äntligen tid till en läkare på vårdcentralen. ÄNTLIGEN! Efter att de en gång skickat mig till akuten, den andra ggn inte ville ta emot mig utan igen vill skicka mig till akuten. Idag gav jag mig inte. Jag krävde läkartid. Läkaren misstänker som alla andra läkare, diskbråck. Får genomgå ytterligare undersökning på vc, och det gör ju ont! De ska dra i benen osv. Mina reflexer i benen svarar inte alls. Så ska tillbaka på uppföljning om ca 2 veckor & är det ingen förbättring då, så ska jag på mr-undersökning. Fick iaf påfyllning av smärtstillande som jag kommer ta på morgonen så kanske det inte behöver ta 1,5 timme att komma upp ur sängen.
Det här är bland det sjukaste & mest smärtsamma jag varit med om. Jag vill bara att det ska vara över. Jag vill ha tillbaka mina rutiner. Jag vill återgå till min vattengympa.
Att ha adhd och få alla rutiner och vanor helt ändrade är nästan värst. Inte nog med att jag själv alltid är ett vandrande kaos, nu kan jag inte gå ordentligt, då är jag ett liggande kaos och det funkar inte. Jag blir lixom vänd ut & in utan att kunna styra någonting. Det är skit!!
Jaja, varför klaga, det hjälper egentligen inte ett skit det heller.
Ha de//
Divan
~Alltid En Diva~ 
Hur är det med allt nu? Har du blivit bättre? Stackare! Lider med dig! Kram
Hejsan!
Tackar som frågar. Jag blir sakta (väldigt sakta) bättre. Går fortfarande snett, har väldigt ont i högra låret och ryggslutet. Haltar och gråter. Har sjukgymnastik idag igen, min 3dje gång.
Men tydligen är det ett diskbråck (klassiskt) som orsakat ischiasen. Nä det här önskar jag inte någon. Tar 6-7 olika tabletter varje morgon, inflammationsdämpande, muskelavslappnande, smärtstillande osv. Jag som vanligtvis knappt äter alvedon hade väldigt svårt att ens börja med tabletterna men när jag kände dess effekt mot smärtan så blev det lite ”winwin” situation. Jag längtar tills jag kan gå utan smärta, sitta på en stol och hosta utan rädsla för det onda.
Tack så mycket för omtanken ♥️
Har du haft ischias eller diskbråck någongång?
Kram