Etikett: fembarnsmamma

~Bara jag~, ~Förundran~, ~Känslan idag~

Reflektion~

Jojjo
Synonym

Det här är vad kommande dagar ska ägnas åt. Att reflektera. Men försöka göra det logiskt. Att jag ska hitta logiken i det jag reflekterar över och försöka att stanna där. Inte låta hjärnan överarbeta utan träna på ett avslut. Nästan som att använda sig av ”papegojan” inom psykiatri. Den har jag faktiskt haft stor användning av. När jag väl lärde mig hur jag kunde använda ”papegojan” visade det sig snabbt hur användbar och hur viktig den är. För att vara tydlig. För att kunna sätta punkt. För att avsluta något som jag upplever jobbigt eller krävande. Nu är det dags att reflektera med logik och därefter sätta punkt.

Har tre bokade tider med kuratorn. Känns skönt. Måste fixa sjukskrivningen oxå. Jag behöver en paus från mina måsten och hitta en balans med kropp och känslor. Hitta den stabila grunden att stå på, som jag tillfälligt tappt men jag kommer hitta den igen. Jag behöver bara tillåta mig att vara svag en stund för att orka bli stark igen.

Livet är extremt stressigt just nu. Och då menar jag extremt. Jag har så mycket jag behöver göra, men just nu finns inte orken. Jag gör det mest viktiga såklart. Jag tillåter inte mig själv att bara ligga o stirra in i väggen, jag gör det som behövs för att må lite bra, jag njuter av mina barn. Jag njuter av mina fantastiska barn som är så otroligt roliga människor. Jag försöker lyssna när dom pratar. Höra hur de utvecklats sedan min förra vecka med dom. För vet du, Hur mycket som händer under EN vecka ifrån sina barn??? Det vet man inte förren man lever ett varannan vecka liv. På en vecka händer massor. Jag har aldrig tänkt på det förut, eftersom jag haft mina barn varje dag, varje minut. Nu bara utvecklas de i rasande fart, de pratar annorlunda, tänker på massa olika saker. Det är sjukt häftigt att lyssna när de pratar.

April månad närma sig med stormsteg. Mina Aprillisar fyller år.. 18, 14, 8 & 6 år! Så stört! Min äldsta blir myndig 🙀 Hur är det ens möjligt? Hon föddes ju nyss. Hon är fortfarande min lilla bebis. Stoppa tiden, snälla, stanna upp litegrann bara. Jag hinner inte med.. Jag som fortfarande är 20 i huvudet kan knappast ha en dotter som fyller 18 år? Nä….

Dags för reflektion. Med tydlig punkt!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Tar ingenting för givet~

Jojjo

Varje dag har sin plåga. Eller glädje.. Eller ingenting.. Eller Njae, ingenting är kanske lite väl drastiskt att dra till med. Något händer varje dag.

Idag har jag träffat min andra halva. Tänk att hon fyllde jämt igår..? Helt sinnes… I mina ögon är hon fortfarande 17 år och jag minns som igår första gången vi träffades. Att det skulle uppstå sådan kärlek och vänskap hade jag aldrig kunnat gissa mig till.. Någonsin.. Men jag är så tacksam. Och stolt över min fina kompis.

Och att livet kommer med oväntade saker, och att det gäller att uppskatta det lilla man kan. Försöka hitta det positiva i varje dag. Ingen annan kan förändra ditt liv, ingen kan förändra mitt. Det ligger enbart hos mig att ta till mig, stöta ifrån, vända andra kinden till osv.. Välja vad som är värt att kämpa för och vad som kan släppas..

Jag är sjukt envis. Men till min nackdel, går min styrka upp och ner. Kanske lite pga adhd’n oxå. Jag kan några dagar känna mig helt oövervinnerlig, orka precis allt, kämpa lite mera för att någon dag senare känna mig totalt överkörd. Ha noll ork. Orden fastnar i min hals. Tårarna bränner men kommer inte ut.. Såhär kan mitt liv se ut. Var och varannan dag. Jag vet aldrig hur jag mår om två dagar. Jag vet inte ens om morgondagen blir bra.. Efter allt som hänt sen i januari är jag helt slutkörd. Mentalt och psykiskt. Sönderbränd in i minsta cell. Men fortfarande kommer den där falska kämpaglöden och lyfter mig vissa dagar. Och då tänker jag ”Yes, livet är på väg tillbaka”.. Men så blir det inte. Idag var en dag då humöret var på topp. Jag kände mig glad. Men jag vågar inte tro eller hoppas. Jag måste tillåta mig själv att ta tid på mig att bli hel. På insidan såsom utsidan. Jag vill inte ha onödigt tjafs, dumma kommentarer eller negativa människor i min närhet. Jag behöver lugn och trygghet, kärlek & skratt och en förbannat stor portion humor.

Förra veckan, hos min lilla mamma, skrattade jag nästan 3 dagar i rad. Jag skrattade så jag fick ont i kinder och käke och magmusklerna. Mamma lyfte mitt humör till så hög nivå och genom skrattet slappnade jag av. Jag träffade även min bror. Jag , mamma & han umgicks och där var skrattet en rejäl höjning återigen.

Jag är så glad och tacksam för min storebror! Där han är nu i livet. Jag vet att du väntar en jobbig tid Robin, men jag finns här och jag ska stötta dig framåt. Inga bakslag nu, du vinner över vilka demoner som helst. Vi sprayar lite spökspray på dom jävlarna och sopar dom under mattan! Jag finns här. Jag beklagar från djupet av mitt hjärta vad som hänt.. Fruktansvärt orättvist 💙

Jag skrattade bort stress & ångest. Jag mådde så bra i kroppen. Blev utmattad av allt skrattande. För att sedan på tisdagen få en ny käftsmäll i forma av offerkoffer beteende, vassa repliker, och rent skitsnack för mig. Vart var du när jag hade behövt ditt stöd? Då var det inte alls så viktigt att bry sig om mig längre. Nä, lite ”sol och vårar” tecken där. Jag duger när livet är tungt och ensamt, men inte om det gäller mitt liv, bara ditt. Jag är trött och sliten. Jag behöver stöd och positiva vibbar. Jag behöver varma kramar precis som Olof i Frost,

Så jag ber er, skriv inte nedtryckande saker till mig. Be mig inte lösa dina problem och speciellt inte lösa hungersnöden, för jag har nog med att mätta mina fem kids.. Mer än så klarar jag inte av just nu.. Men vill du skratta och skoja då är jag mera mottaglig. Öppen för förslag iaf.

Nu börjar min sovis kicka in och jag ska ta o lägga ifrån min luren.

Imorgon är det fredag. Funderar på att surprise barnen med kebab-middag.. Från reklamen. Kan bli smaskigt.

God Natt!!

~Dagligt~, ~Förståelse~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Inte gett upp~

Jojjo

Gällande David Tobias, jag har fått många mejladresser och jag har försökt mejla er alla. Om jag inte mejlat DEJ och Du vill ha kontakt med mej, så har jag mejl : joso81@live.se

Jag heter Johanna Larsson Söderberg på Facebook, men då jag har sekretess på mitt konto kan man inte lägga till mig som vän. Men du kan skicka ett meddelande till mig så får vi kontakt där.

Vi är många drabbade. Du är absolut inte ensam i det här. Vi finns för varandra, och jag vet att många valt att försöka leva med de ord den här personen utdelat, samtidigt finns en skräck ritad ända in i ryggmärgen, en skam, en fråga om ”var/när/hur/varför?” Och vet Du, vi ska få svar på det. Vi ska få rätt. Det händer mycket nu och jag vill ha så många som möjligt med mig. Kanske finns en det ett ljus i mörkret..?

Så sök kontakt med mig, så löser vi allt efter det!

Tillsammans klarar vi allt.. Vi ger aldrig upp!

Kram på Er!

~Bara jag~

Söndag~

Jojjo

En helt vanlig söndag.. Jag älskar söndagar. Men hatar måndagar. Det går egentligen inte ihop, men så är det. Söndag är bara en skön dag. Det är dagen jag fixar för kommande vecka. Barnen ska duschas, tvätta så det finns kläder för kommande vecka, det kan gå åt en hel del kläder när vädret är så ostabilt som det är nu. Men så vaknar jag på måndagen och bara känner Neeeeeej.. Iof så är en bra sak med måndagar att barnen börjar samma tid. Annars börjar en tidigare än 2 andra. Men måndagar är det en tid för 3 st! Det gillas. Jag är ingen super trevlig människa på morgonen, så just för att det är enklare med lämningar så får måndagen ett litet plus i kanten..

N har fått ett nytt schema. Som ska testas i 3 veckor. Hoppas att det kommer bli bra. Skolan gör verkligen allt för att underlätta och göra skolan till en roligare plats, nu ligger det på honom att verkligen ta till sig det. Håller tummarna för att det kommer bli bra!

Jag är så sjukt trött. Idag fick jag sovmorgon av mina barn. De lekte så fint och lät mig sova. Visst, Stora S, var vaken, men ändå..!? De stängde dörren till sovrummet och jag fick ligga och dra mig bra länge.. Helt underbart! Ändå är jag lika trött nu igen. Längtar till timmarna efter middagen, då barnen duschas, bompa i soffan och sn sovdags! Då är det så satans skönt.

Har planerat att de nya avsnittet av mig Tunna blåa Linjen med S & jag hoppas att jag orkar det. Tror jag somnat ifrån varenda film vi kollat på på kvällarna. Ögonen orkar inte hålla sig öppna.

Tror det till viss del kan bero på att det varit mycket för mig att bearbeta sista tiden. Jag börjar sakta hitta fotfästet igen men tror min kropp reagerar med trötthet. Jag längtar till nästa vecka och att ta mig an meditation och promenader. Jag ska rå om min kropp & själ. Så mycket jag kan. Och jag ska dricka rödvin! De ni 😜

Jag dricker aldrig när jag är med barnen. Känns inte som en speciellt klok sak att göra. De gillar inte alkohol, och varför ska jag sitta i min ensamhet och dricka? Bara att skriva den där meningen, gör att jag ser hur sjukt det låter. Dricka i sin ensamhet? Bland barn? Nää, ingen bra kombo..

Men nästa vecka. Då ska mitt inte få dricka lite rödvin. Och ett gott rödvin. Ett riktigt gott rödvin.. Det ska vara min lilla belöning till mig själv efter allt obekvämt jag gjort sista tiden. Längtar även efter att träna. Börjar få abstinens av att inte fått någon svettas & flåsa, träningsvärk. Även om träningsvärken suger så gör den att jag känner mig stark.

Usch vilket otroligt trist inlägg det här blev. Nu ska jag klura ut vad jag ska utfodra mina troll med.. ”Hon som hatar att laga mat…”

~Förståelse~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Försök hitta styrkan och det positiva i livet~

Jojjo

Det här inlägget riktar sig inte till NÅGON specifik person, vill verkligen bara poängtera det.. Iaf ingen som känner mig, levt med mig, lämnat mig eller bara kommit förbi i mitt liv på tillfälligt besök. Det här inlägget riktar sig till mig. Till att försöka hitta styrkan i mig själv igen. Att orka skratta och gå vidare, men aldrig glömma. Aldrig någonsin glömma hur sjuk och skev världen kan vara, hur grymma människor kan vara. Och bara just därför behöver jag fokusera på det som gör mig glad. Det som lyfter just mig.

Mina barn är den största delen av mitt liv. Den viktigaste delen av mig. Det finns absolut ingenting jag inte skulle göra för dom. De är en förlängning av mig. På både gott& ont. Jag ser glimtar av mig i dom, jag ser drag av deras pappa, det bästa av oss har hamnat hos dessa fantastiska små människor. Sedan blandats med deras egna personligheter som göra att dom är alla helt otroliga individer. Jag vet att mina barn kommer klara allt de vill i sina liv. Jag har så mycket tro på dom.

Jag fick träffa min finaste T häromdagen! Vi har inte kramats på flera veckor! Det är sjukt lång tid för oss! My partner in crime det är du Spättan ❤️

Igår skrattade jag så tårarna sprutade. De hittade mitt spel ”Speak Out” och ni som vet vilket typ av sällskapsspel det är fattar nog ganska snabbt hur knasigt roligt det blev. R & Lilla S såg så hysteriskt roliga ut. Man ser ju ganska skev ut när man använder tillbehören till spelet. Det var så fantastiskt skönt att skratta. Att skratta med hela kroppen.. Tittade på Stora S och sa att ”det här var så välbehövligt”.. Hon höll med..

Jag har pratat med Frusemusen. Hon frågar varje dag hur jag mår. Det går inte att lirka bort henne heller, hon frågar igen. Det är så värmande. Så betydelsefullt för mig.. Hon bryr sig verkligen. Jag älskar henne och är så tacksam för att hon kom till dig Det Sjuka Huset och blev min vän. Där har jag en sak till jag behöver kämpa för, för hennes skull, då hon är viktig för mig!

Jag har velat bara lägga mitt liv på ”is”.. Bara stänga ner alla sociala medier, jämka mig för ondskan, bli passiv, lägga locket på. Men jag kan fan inte göra det.. Jag är för jävla envis för det. Jag låter inte orättvisan segra. Jag låter ingen annan styra mig. Jag äger mig själv och mitt liv, och allt här, ska ske på mina villkor. Det låter kanske inte så ödmjukt, men de jag bryr mig om vet att jag är ödmjuk mot dom. Alla andra kan ärligt talat bara hoppa åt helvete..

Jag kom att tänka på en låt text idag. Dels för att sångerskan sjunger med så bra inlevelse och jag gillar hennes röst..

Sara Löfgren- STARKARE

Jag älskar texten. Orden. Hur hon förmedlar känslan. Att aldrig ge upp. Och dessutom kan man alltid välja sina fighter, man måste inte alltid vara den som ”vinner”, man kan välja när det verkligen är dags att inte Ge sig. Alla har den valmöjligheten. Det har tagit tid för mig att inse att så är fallet. Jag har alltid varit obstinat och uppkäftig, alltid velat ha sista ordet, även om jag inte haft rätt.. Det är skönt att inse att jag inte är så nu. Jag väljer mina fighter.

Idag har varit en bra dag. Barnen är glada och nöjda. Varit ute och lekt några timmar. Jag har fått hemmet städat, vilket är så befriande i själen. Har handlat till middagen. Ska börja med middagen om någon timme.

Just idag är livet bra. Just här och nu.

Vad mer kan jag begära?

~Familjen~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Varför~

”You dont know where i’m from”~

Jojjo

Man kan jävlas med människor.. Man kan munhuggas och diskutera, så länga alla parter gör det på lika villkor.. Ungerfär som det viktiga och tydliga ordet NEJ. Det ska lixom inte vara så svårt att fatta sånt här..

Men när någon går förbi alla gränser, inte respekterar andra, inte fattar vad integritet är och bara kör över andra människor, då är det inte längre på lika villkor. Då börjar det bli sjukt..

Allt som hänt sista tiden. Allt kaos. Det psykiska lidandet.. Att dessutom lida i tystnad.. Men konstant så maler allt i huvudet.. ”Gjorde jag fel/rätt? Vad kommer hända? Kommer jag få ångra mig?”

Allt detta går som ett ont mantra om och om igen i huvudet. Hjärtverksamheten som annars är ganska snabb, pga adhd, är nu speedad gånger 10000..

Den här personen som skapat allt detta kaos i mitt huvud, vet kanske inget om mig.. (eller vet Du allt?) och om jag ska utgå från att Du inte vet något om mig, så anar du inte hur mycket du faktiskt förstört. Du vet inte hur min uppväxt varit, vilka demoner jag slagits emot och övervunnit, Du vet inte alls vilken skillnad det är på mig idag och den jag var då.. Du kanske tror att Du kommer att övervinna mig och få mig att spricka som en ballong, och visst har du lyckats. TILL VISS DEL!! Jag är livrädd. Har blivit hysterisk och fått dansa mig med all kraft jag har. Har fått ren och skär panik över att Du blandat in mina barn i det här.. Just nu kanske jag är i en ”djupare dal” rent psykiskt, fysiskt och mentalt, men jag vet att jag kommer tillbaka starkare och vassare efter varje nederlag jag mött. När jag är hel igen… Då ska Du få veta det.. Hade Du åtminstonde gett fan i mina barn, hade jag nog inte blivit lika förbannad och arg som jag är nu, men då du har påverkat hur de mår så har du verkligen retat upp djävulen i mig. Du har fått mina barn att må dåligt. Då det här påverkar även dom när de känner av hur deras mamma mår. Min egen mamma mår dåligt av att se hur hennes dotter mår. Min bror är rosenrasande av att du gjort hans lillasyster illa och hans systerbarn.. Fel familj David Tobias, så fel familj du gett dig på!

En gång var jag en snäll och tyst liten flicka. Jag gjorde allt som andra sa till mig. Jag sa inte emot och jag fogade mig. Även om jag inuti gick i tusen bitar. Jag skrek inombords. Men jag visste att det som skulle komma utifrån var värre än det jag fick utstå om jag bara fogade mig. Det har jag lärt mig från barnsben. Men, jag har ändrats. Jag har jobbat hårt med mig själv. Jag har aldrig bett om hjälp, jag har bara gått på ren jävlaranamma och ren envishet och jag ger mig aldrig. Motgångar är till för att övervinnas, det får ta den tid det tar, men jag är ingen tyst och snäll lite flicka längre. Om du bara visste vilket nätverk jag har, säkert tror du att ditt är bättre, men skrattar bästa som skrattar sist.. Jag ska få rätt. Jag ska få rätt för mig och mina barn och deras oroliga anhöriga. Jag ska få rätt för de kvinnor som tigit och lidit i tystnad på grund av Dig! Vi kommer att vinna tillslut!

Jag tror på karma.. Och jag vet att karma kommer bita dig så hårt tillbaka.

Till alla vackra kvinnor där ute! Tillsammans klarar vi det här. Vi kämpar alla för varandra och våra barn. Vi är överlevare och Det Goda Övervinner Allt!

Vänliga hälsningar

Divan Jojo/Johanna/Hanna

~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

~Det här är för oss, Två röster för oss alla~

Jojjo

Idag har jag helt lämnat min comfort zone och lämnat ut mig själv. Jag har gått ut med mitt ansikte, tack o lov med en kvinna till, gällande de här meddelande vi fått. Så otroligt kränkande och extremt jobbigt, för nu ska våra sanningar uppdagas, det är så jobbigt bara det..

Men förhoppningsvis kommer någon där ute i landet, att se det, och förstå att vi är så många som råkat ut för samma idiot. En människa som livnär sig på att sätta skräck i kvinnor. Som njuter av att vara så vidrig och smutsig och trycka ner en kvinna på det värsta sätt som finns, genom att namnge hennes barn. Få det att framstå som att en planerad fara ska drabba hennes barn..

Jag har mått psykiskt piss sen det här hände. Jag har varit, och är, rädd, ledsen och förbannad. Nästan så jag börjar bli paranoid.. Vem kan jag lita på? Är jag förföljd? Finns det en hotbild mot mina barn? Skulle jag fortsatt dialogen med David Tobias? Är allt bara på låtsas? Överreagerar jag? Underpresterar jag? Vad mer kan jag göra? Kommer jag någonsin känna mig helt säker igen? Nej, jag tror inte det. För det här vidriga mähät har lyckats skaka om mina nerver ordentligt. Jag är inte samma människa som jag var innan 30/1-21. Jag känner mig mera orolig & utsatt. Jag är kränkt, och känner mig nästan smutsig av D T’s äckliga beteende.

Jag vill bara se ett slut på det här. Jag vill bara veta ”Varför?” Varför just mig? Varför just någon av de fantastiska kvinnor jag pratat med? Ingen av oss mår bra av det här. Ingen! Alla tar det olika. Jag har fortfarande styrkan och orken kvar att med detta sista kunna få ett avslut eller hoppas på att få hjälp av Trolljägarna.. Jag gör detta för alla kvinnor därute som helt stängt ner sina liv, som tigit om detta för länge. För er skull ska jag orka lite till. Ni ska få er rättvisa, det är fasiken ett löfte till er, från mig! Tillsammans fixar vi det här! Alltid tillsammans!

#DavidTobiasskafast

#StoppaDavidTobias

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~

•David Tobias• Fortsätter terrorisera kvinnor/mammor~

Jojjo

Denna hemska människa fortsätter. Fortsätter skicka ut meddelanden där en kvinnas barn hotas. Du älskar visst att skrämma mammor, skrämma någon genom att nämna deras mest viktiga och älskade del av sitt liv, vid namn. Du fortsätter med din sjuka lek, dina vidriga hot om vad som planeras bakom våra ryggar och ditt sjuka sätt att krossa människor psykiskt. Du har inga som helst skydd då du skriver, du sitter någonstans helt utan ordentliga skydd, och du fortsätter att skrämma och förnedra människor. Du knäcker familjer. Att Du inte har barn, är jag ganska säker på. En person med barn skulle aldrig hota/skrämma någon annans barn. Du verkar ha noll empati för familjer? Noll känsla för hur mycket du förstör hos så många människor just nu..

Jag tror fortfarande att du är en tjej.. Fast du är en väldigt smutsig tjej. Hela Du är bara smuts.

Jag undrar så vad du får ut av det här? Har du lyckats knäcka någon så pass med dina sjuka frågor och hot att du fått pengar för det? Vad exakt går du igång på i ditt vidriga sätt att kontakta kvinnor?

Eftersom det nu uppdagats några områden du skickat dina vidriga hot till, det är ganska utspritt, Sundsvall, Norrköping, Jämtland, Stockholm, så är jag ganska säker på att Du inte alls känner någon av oss, som du så fint hävdar i ditt första meddelande, det meddelandet som fick mitt hjärta att hoppa över ett slag, mitt blod att frysa till is, paniken som stack på tungan, hur hela min kropp reagerade med FARA & PANIK, hur du helt enkelt raserade hela min värld på två jävla sekunder, Du sitter någonstans i ditt smutsiga hem, framför en data helt utan alla skydd som behövs för att kunna vara osynlig för alltid, och det ska bli så fantastiskt skönt den dagen du åker dit på det här. För Du har Gett dig på någons barn med verbala hot om planeringar som hotar deras liv.. Du har hotat en mammas villkorslösa kärlek och spottat på den.. Bland det lägsta man kan göra.. Bland det smutsigaste och lägsta man kan göra..

#davidtobiasskafast

~Bara jag~

Stress stress stress~

Jojjo

Den här dagen har bara in burit en massa åkande hit o dit. Och då har jag inte ens kommit till jobbet ännu.

Imorse hade jag ombesiktning av min bil. Handbromsen behövde spännas, så nu är den godkänd för ett år! Känns så skönt! Passade på att tanka upp bilen och pumpa däcken på macken i Bredäng! Berömde personalen på PREEM i Bredäng för deras fina bidrag till Vid din sida!!

Sedan var det att åka o handla, då min mamma hjälper till att hämta mina barn, vill jag ha mat och frukt hemma till kvällen! Efter det hem, packa in alla varor, duscha, på med stödstrumpor, sedan skjutsa N till skolan. Hem och dammsuga och skura av golven. Nu har jag haft 15 minuter att bara sitta i soffan innan det är dags att åka mot Det Sjuka Huset!

Har även tjafsat med vissa, pratat med andra, bla min fina T som jag inte träffat på evigheter nu, gnällt till en vägg, skällt ut alla skor i hallen, gosat med min gosiga älskade knäppa pälsboll, och lyssnat när S har distansundervisning. Hon vann en tävling förrförra veckan i skolan och idag fick hon sitt pris. Oväntat och kul belöning!

Nu börjar klockan gå för fort känner jag, det är snart dags att börja bege sig mot jobbet. Känns iaf underbart att få jobba med min älskade Fru ikväll! Blir så trevligt när hon är där och förgyller mina timmar!

Imorgon ska jag njuta av att alla barn är på skola & dagis, jag kommer få vara ensam hemma i mitt hem några timmar. Kommer säkert gå åt till att städa, förbereda middag osv, men ändå. Ljuvligt!

Ha en strålande Torsdag!