Etikett: adhd

~Bara jag~

”Bitch is back”~

Jojjo

Vad menar jag med den rubriken…? Faktiskt ingen aning. Att jag är en bitch är ingen nyhet, jag tycker heller inte att ordet Bitch behöver vara så negativt riktat. Att vara en bitch är för mig positivt. Jag tycker att en bitch är en stark kvinna med tro på sig själv och som inte är rädd för att stå upp för sig själv och vad hon tror på. Det är inte att vara elak mot andra, att säga elaka saker, eller käfta emot utan anledning. En bitch ska veta vad hon vill, tro på sina egna ord, våga säga ifrån och inte vara rädd för att vända ”andra kinden till”. Det är en bitch! (för mig)

Vad är en bitch för dig? Triggar ordet dig? Varför i såfall?

Det är som ordet Diva! Jag älskar ordet Diva! Kanske därför min blogg heter ”En divas blogg” för all kvinnor med karaktär och tro på sig själv är Divor. Jag tycker det är vackert att bli kallad Diva och när jag kallar en annan diva så gör jag det med ett positivt budskap. Diva är kvinnligt för mig.

Vad tycker Du om ordet ”Diva”?

Däremot finns det ord jag bara avskyr som ofta riktas till kvinnor. Som ordet Fitta & Hora, det är två ord som missbrukas så sjukt mycket och jag bara hatar att höra de orden. För det första, detta borde alla tänka på, ordet Fitta är ett slang för kvinnors könsorgan. Kvinnans könsorgan ger liv. De kvinnor som väljer att få barn, ger liv genom vår vagina. När människor använder vårt könsorgan som skällsord är det så jävla lågt och vidrigt. Vi kvinnor ”sitter” på det vackraste och viktigaste som finns och när folk missbrukar vårt kön blir jag tokig. Vi ger och får njutning av det, vi ger liv genom den. Börja respektera vårt underliv! Såklart springer jag inte runt och skriker kuken så fort jag får en motgång eller blir sur heller. Varför skulle jag ens vilja förnedra mig n mans könsorgan? Vad är det för fel på ”Aj som fan” Helvete” Jävla Skit” ”Ajsan”??? Det sista har jag uppfunnit själv, då mina barn gick runt och sa ”Aj som fan” lika ofta som vissa säger Hej, så då sa jag att Ajsan. Är en förkortning av Aj som Fan! Det funkar. Nu när någon svär så kommer barnen och säger ”Fy, man säger AJSAN!”

Språket är hemskt nu. Lyssnar på min 14 åring ibland och får rysningar av hur han och hans vänner pratar. Det är så vidrigt och jag fattar inte varför de pratar så grovt med varandra? Det ligger såklart hos föräldrarna. Vi måste bli bättre på att fostra språket hos våra barn.

Oj, vad jag snöade in på ord nu.. Det är som att orden bara rann ur mig när jag började skriva. Så idag blev det att vara irriterad på hur folk missbrukar könsorgan i ord.

Nu ska jag börja min dag med att åka runt o lämna barn, hämta en kompis till N & köra dom till skolan. Sen hem och packa mina saker för att lämna över till barnens pappas.

Jag ska träffa en underbar människa som alltid får mig att skratta och må bra. Precis vad jag behöver just nu! Sug på en du…. 🤩

~Bara jag~

Ikea~

Jojjo

Vad skulle man göra utan Ikeas utbud av möbler och inredning? Enkelt, handla någon annanstans! Såklart! Men, Ikea har ett brett utbud som passar nästan alla smaker och plånböcker.

När vi flyttade in i femman så fick jag en malm byrå av mamsen. I inflyttningspresent & födelsedagspresent. Nu har storebror en ny lägenhet och då fick han ”sammalika” byrå. Annan färg men likadan möbel.

Den skulle jag, mamma och 4 av barnen hjälpa till att montera idag. Mamma, hon är bäst på att bygga just Malm byrån, för hon har monterat ihop Carros, sin egna, min och nu då Robins. Det hon inte fattar dock är att Ikea, som de flesta varumärken, kan uppdatera sina möbler lite även om modellen funnits länge. Så när hon tittar i beskrivningen var allt bara fel. Inget stämde. Hon fattade ingenting. Så det slutade med att Sara och jag fixa i stommen och mamma skulle få ihop 6 lådor. När stommen stod klar hade hon fått ihop en låda. De tre sista fick jag montera, annars hade det tagit ytterligare en timme. Fick fast sängbunden på brossans säng. Gardinstången kom upp med längder på. Kökslampan hängde upp men ej inkopplad. Det där med elen kan inte jag. Sen dammsög jag av golven för att han ska slippa göra så mycket inför nästa vecka. Jäkla fin lägenhet har han fått. Mysig och sjysst planerad verkligen. Jag ska kolla hemma vad jag kan bidra med till hans nya hem. Kanske några ramar/tavlor, lite ljuslyktor, mera gardinstänger behövs. En kappa i köket skulle sitta fint och sen lite ”smålampor” alltså ”mysbelysning”.. Det gör så mycket för hur hemtrevligt det blir.

Vi provade att köpa mat från lilla matbiten i närområdet och det var en riktig fullträff. Så god mat, ungarna älskade det, prisvärt, och allt i lådan gick o äta. Inga slemmiga kycklingbitar, ingen slemmig lök. Och smaken var superB!!

Här hemma blev det en väldigt lugn kväll. Lite chill framför teven med barnen, men Max vill gå o lägga sig tidigt. Sen var Sigge trött o ville krypa ner han med. Andra kvällen utan flaskan för hans del. Han längtar ju så tills han får ta bort blöjan på natten, så det var eget val att ta bort flaskan. Så duktig min lille kille.

Jag är iaf härligt mör och öm i kroppen. Känns skönt samtidigt som ryggen tog lite mycket stryk idag. Hade inte rätta arbetsställning när jag skruvade. Men nu ska kroppen få vila ut några timmar. Nästa vecka blir det många x-pass.

Så.. Gott Natt!

~Bara jag~, ~Förundran~, ~Känslan idag~

Reflektion~

Jojjo
Synonym

Det här är vad kommande dagar ska ägnas åt. Att reflektera. Men försöka göra det logiskt. Att jag ska hitta logiken i det jag reflekterar över och försöka att stanna där. Inte låta hjärnan överarbeta utan träna på ett avslut. Nästan som att använda sig av ”papegojan” inom psykiatri. Den har jag faktiskt haft stor användning av. När jag väl lärde mig hur jag kunde använda ”papegojan” visade det sig snabbt hur användbar och hur viktig den är. För att vara tydlig. För att kunna sätta punkt. För att avsluta något som jag upplever jobbigt eller krävande. Nu är det dags att reflektera med logik och därefter sätta punkt.

Har tre bokade tider med kuratorn. Känns skönt. Måste fixa sjukskrivningen oxå. Jag behöver en paus från mina måsten och hitta en balans med kropp och känslor. Hitta den stabila grunden att stå på, som jag tillfälligt tappt men jag kommer hitta den igen. Jag behöver bara tillåta mig att vara svag en stund för att orka bli stark igen.

Livet är extremt stressigt just nu. Och då menar jag extremt. Jag har så mycket jag behöver göra, men just nu finns inte orken. Jag gör det mest viktiga såklart. Jag tillåter inte mig själv att bara ligga o stirra in i väggen, jag gör det som behövs för att må lite bra, jag njuter av mina barn. Jag njuter av mina fantastiska barn som är så otroligt roliga människor. Jag försöker lyssna när dom pratar. Höra hur de utvecklats sedan min förra vecka med dom. För vet du, Hur mycket som händer under EN vecka ifrån sina barn??? Det vet man inte förren man lever ett varannan vecka liv. På en vecka händer massor. Jag har aldrig tänkt på det förut, eftersom jag haft mina barn varje dag, varje minut. Nu bara utvecklas de i rasande fart, de pratar annorlunda, tänker på massa olika saker. Det är sjukt häftigt att lyssna när de pratar.

April månad närma sig med stormsteg. Mina Aprillisar fyller år.. 18, 14, 8 & 6 år! Så stört! Min äldsta blir myndig 🙀 Hur är det ens möjligt? Hon föddes ju nyss. Hon är fortfarande min lilla bebis. Stoppa tiden, snälla, stanna upp litegrann bara. Jag hinner inte med.. Jag som fortfarande är 20 i huvudet kan knappast ha en dotter som fyller 18 år? Nä….

Dags för reflektion. Med tydlig punkt!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Tar ingenting för givet~

Jojjo

Varje dag har sin plåga. Eller glädje.. Eller ingenting.. Eller Njae, ingenting är kanske lite väl drastiskt att dra till med. Något händer varje dag.

Idag har jag träffat min andra halva. Tänk att hon fyllde jämt igår..? Helt sinnes… I mina ögon är hon fortfarande 17 år och jag minns som igår första gången vi träffades. Att det skulle uppstå sådan kärlek och vänskap hade jag aldrig kunnat gissa mig till.. Någonsin.. Men jag är så tacksam. Och stolt över min fina kompis.

Och att livet kommer med oväntade saker, och att det gäller att uppskatta det lilla man kan. Försöka hitta det positiva i varje dag. Ingen annan kan förändra ditt liv, ingen kan förändra mitt. Det ligger enbart hos mig att ta till mig, stöta ifrån, vända andra kinden till osv.. Välja vad som är värt att kämpa för och vad som kan släppas..

Jag är sjukt envis. Men till min nackdel, går min styrka upp och ner. Kanske lite pga adhd’n oxå. Jag kan några dagar känna mig helt oövervinnerlig, orka precis allt, kämpa lite mera för att någon dag senare känna mig totalt överkörd. Ha noll ork. Orden fastnar i min hals. Tårarna bränner men kommer inte ut.. Såhär kan mitt liv se ut. Var och varannan dag. Jag vet aldrig hur jag mår om två dagar. Jag vet inte ens om morgondagen blir bra.. Efter allt som hänt sen i januari är jag helt slutkörd. Mentalt och psykiskt. Sönderbränd in i minsta cell. Men fortfarande kommer den där falska kämpaglöden och lyfter mig vissa dagar. Och då tänker jag ”Yes, livet är på väg tillbaka”.. Men så blir det inte. Idag var en dag då humöret var på topp. Jag kände mig glad. Men jag vågar inte tro eller hoppas. Jag måste tillåta mig själv att ta tid på mig att bli hel. På insidan såsom utsidan. Jag vill inte ha onödigt tjafs, dumma kommentarer eller negativa människor i min närhet. Jag behöver lugn och trygghet, kärlek & skratt och en förbannat stor portion humor.

Förra veckan, hos min lilla mamma, skrattade jag nästan 3 dagar i rad. Jag skrattade så jag fick ont i kinder och käke och magmusklerna. Mamma lyfte mitt humör till så hög nivå och genom skrattet slappnade jag av. Jag träffade även min bror. Jag , mamma & han umgicks och där var skrattet en rejäl höjning återigen.

Jag är så glad och tacksam för min storebror! Där han är nu i livet. Jag vet att du väntar en jobbig tid Robin, men jag finns här och jag ska stötta dig framåt. Inga bakslag nu, du vinner över vilka demoner som helst. Vi sprayar lite spökspray på dom jävlarna och sopar dom under mattan! Jag finns här. Jag beklagar från djupet av mitt hjärta vad som hänt.. Fruktansvärt orättvist 💙

Jag skrattade bort stress & ångest. Jag mådde så bra i kroppen. Blev utmattad av allt skrattande. För att sedan på tisdagen få en ny käftsmäll i forma av offerkoffer beteende, vassa repliker, och rent skitsnack för mig. Vart var du när jag hade behövt ditt stöd? Då var det inte alls så viktigt att bry sig om mig längre. Nä, lite ”sol och vårar” tecken där. Jag duger när livet är tungt och ensamt, men inte om det gäller mitt liv, bara ditt. Jag är trött och sliten. Jag behöver stöd och positiva vibbar. Jag behöver varma kramar precis som Olof i Frost,

Så jag ber er, skriv inte nedtryckande saker till mig. Be mig inte lösa dina problem och speciellt inte lösa hungersnöden, för jag har nog med att mätta mina fem kids.. Mer än så klarar jag inte av just nu.. Men vill du skratta och skoja då är jag mera mottaglig. Öppen för förslag iaf.

Nu börjar min sovis kicka in och jag ska ta o lägga ifrån min luren.

Imorgon är det fredag. Funderar på att surprise barnen med kebab-middag.. Från reklamen. Kan bli smaskigt.

God Natt!!

~Förståelse~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Försök hitta styrkan och det positiva i livet~

Jojjo

Det här inlägget riktar sig inte till NÅGON specifik person, vill verkligen bara poängtera det.. Iaf ingen som känner mig, levt med mig, lämnat mig eller bara kommit förbi i mitt liv på tillfälligt besök. Det här inlägget riktar sig till mig. Till att försöka hitta styrkan i mig själv igen. Att orka skratta och gå vidare, men aldrig glömma. Aldrig någonsin glömma hur sjuk och skev världen kan vara, hur grymma människor kan vara. Och bara just därför behöver jag fokusera på det som gör mig glad. Det som lyfter just mig.

Mina barn är den största delen av mitt liv. Den viktigaste delen av mig. Det finns absolut ingenting jag inte skulle göra för dom. De är en förlängning av mig. På både gott& ont. Jag ser glimtar av mig i dom, jag ser drag av deras pappa, det bästa av oss har hamnat hos dessa fantastiska små människor. Sedan blandats med deras egna personligheter som göra att dom är alla helt otroliga individer. Jag vet att mina barn kommer klara allt de vill i sina liv. Jag har så mycket tro på dom.

Jag fick träffa min finaste T häromdagen! Vi har inte kramats på flera veckor! Det är sjukt lång tid för oss! My partner in crime det är du Spättan ❤️

Igår skrattade jag så tårarna sprutade. De hittade mitt spel ”Speak Out” och ni som vet vilket typ av sällskapsspel det är fattar nog ganska snabbt hur knasigt roligt det blev. R & Lilla S såg så hysteriskt roliga ut. Man ser ju ganska skev ut när man använder tillbehören till spelet. Det var så fantastiskt skönt att skratta. Att skratta med hela kroppen.. Tittade på Stora S och sa att ”det här var så välbehövligt”.. Hon höll med..

Jag har pratat med Frusemusen. Hon frågar varje dag hur jag mår. Det går inte att lirka bort henne heller, hon frågar igen. Det är så värmande. Så betydelsefullt för mig.. Hon bryr sig verkligen. Jag älskar henne och är så tacksam för att hon kom till dig Det Sjuka Huset och blev min vän. Där har jag en sak till jag behöver kämpa för, för hennes skull, då hon är viktig för mig!

Jag har velat bara lägga mitt liv på ”is”.. Bara stänga ner alla sociala medier, jämka mig för ondskan, bli passiv, lägga locket på. Men jag kan fan inte göra det.. Jag är för jävla envis för det. Jag låter inte orättvisan segra. Jag låter ingen annan styra mig. Jag äger mig själv och mitt liv, och allt här, ska ske på mina villkor. Det låter kanske inte så ödmjukt, men de jag bryr mig om vet att jag är ödmjuk mot dom. Alla andra kan ärligt talat bara hoppa åt helvete..

Jag kom att tänka på en låt text idag. Dels för att sångerskan sjunger med så bra inlevelse och jag gillar hennes röst..

Sara Löfgren- STARKARE

Jag älskar texten. Orden. Hur hon förmedlar känslan. Att aldrig ge upp. Och dessutom kan man alltid välja sina fighter, man måste inte alltid vara den som ”vinner”, man kan välja när det verkligen är dags att inte Ge sig. Alla har den valmöjligheten. Det har tagit tid för mig att inse att så är fallet. Jag har alltid varit obstinat och uppkäftig, alltid velat ha sista ordet, även om jag inte haft rätt.. Det är skönt att inse att jag inte är så nu. Jag väljer mina fighter.

Idag har varit en bra dag. Barnen är glada och nöjda. Varit ute och lekt några timmar. Jag har fått hemmet städat, vilket är så befriande i själen. Har handlat till middagen. Ska börja med middagen om någon timme.

Just idag är livet bra. Just här och nu.

Vad mer kan jag begära?

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Varför~

Så många~

Jojjo

Kunde aldrig tro att responsen skulle bli så här.. Så många kvinnor, mammor, som fått dessa trakasserier av denna som kallar sig David Tobias.. Så många..

Till Alla Ni som fått liknande meddelanden så vill jag bara be er att polisanmäla händelsen. Hänvisa till dagens artikel i AFTONBLADET! Har du gjort en anmälan som lagts ner, Ring igen och gör en TILLÄGGSANMÄLAN! Ju flera desto bättre! Vi får hjälpa varandra så gott det går! Starka kvinnor äger världen, kom ihåg det!

Kan fortfarande inte begripa vad personen får ut av detta..!? Vad är det som lockar en person att knäcka en mamma på det här sättet? Majoriteten har barn.. Varför?

Jag har själv knappt tittat på artikeln på Aftonbladet. Jag orkar och vill inte.. Även om jag på något konstigt sätt är glad att jag ”vågade” ställa upp i tidningen med Monica, så känns allt ändå extremt jobbigt.. Extremt tufft..

I måndags drabbades jag av bakslag efter bakslag. Verkligheten kom ikapp mig, och ångesten slog till med full kraft.. Där och då kände jag att jag inte orkar mera.. Inte just nu. Det har varit lite för mycket på för kort tid. Och dessutom så kommer ny skit farandes från R (ej pappan) och där kände jag mig bara äcklig och ännu mera förnedrad. Vad är det för fel på folk? Seriöst…

Idag börs här plats igen. Känns skönt även om jag inte mår sådär jätte bra. Men skönt att ha barnen. Något att fokusera på. Få kramar och pussar och glada som ögonkast. Det är exakt vad jag behöver just nu. Och ungefär nu tog all ork slut. Finns inget kvar jag orkar ta mig till. Vill bara sluta ögonlocken och hoppas på en fantastisk dag imorgon. En ny dag!

#DavidTobias

#DavidTobiasOffer

~En snabbis~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

~Det här är för oss, Två röster för oss alla~

Jojjo

Idag har jag helt lämnat min comfort zone och lämnat ut mig själv. Jag har gått ut med mitt ansikte, tack o lov med en kvinna till, gällande de här meddelande vi fått. Så otroligt kränkande och extremt jobbigt, för nu ska våra sanningar uppdagas, det är så jobbigt bara det..

Men förhoppningsvis kommer någon där ute i landet, att se det, och förstå att vi är så många som råkat ut för samma idiot. En människa som livnär sig på att sätta skräck i kvinnor. Som njuter av att vara så vidrig och smutsig och trycka ner en kvinna på det värsta sätt som finns, genom att namnge hennes barn. Få det att framstå som att en planerad fara ska drabba hennes barn..

Jag har mått psykiskt piss sen det här hände. Jag har varit, och är, rädd, ledsen och förbannad. Nästan så jag börjar bli paranoid.. Vem kan jag lita på? Är jag förföljd? Finns det en hotbild mot mina barn? Skulle jag fortsatt dialogen med David Tobias? Är allt bara på låtsas? Överreagerar jag? Underpresterar jag? Vad mer kan jag göra? Kommer jag någonsin känna mig helt säker igen? Nej, jag tror inte det. För det här vidriga mähät har lyckats skaka om mina nerver ordentligt. Jag är inte samma människa som jag var innan 30/1-21. Jag känner mig mera orolig & utsatt. Jag är kränkt, och känner mig nästan smutsig av D T’s äckliga beteende.

Jag vill bara se ett slut på det här. Jag vill bara veta ”Varför?” Varför just mig? Varför just någon av de fantastiska kvinnor jag pratat med? Ingen av oss mår bra av det här. Ingen! Alla tar det olika. Jag har fortfarande styrkan och orken kvar att med detta sista kunna få ett avslut eller hoppas på att få hjälp av Trolljägarna.. Jag gör detta för alla kvinnor därute som helt stängt ner sina liv, som tigit om detta för länge. För er skull ska jag orka lite till. Ni ska få er rättvisa, det är fasiken ett löfte till er, från mig! Tillsammans fixar vi det här! Alltid tillsammans!

#DavidTobiasskafast

#StoppaDavidTobias

~Känslan idag~, ~Men USCH~

Kontakta mig~

Jojjo

Jag vill med det här inlägget nå ut till Er som drabbats av obehagliga och skrämmande meddelanden från DAVID TOBIAS via Messenger på Facebook!

Vi är ganska många mammor som drabbats av denna hemska människa, och jag önskar prata mer med er och hoppas att vi kan stötta och pusha varandra framåt. Vi har alla fått ”marken under våra fötter” bortsliten, och kanske skulle vi må bra av att stötta varandra!

Så ni som kommenterat, eller bara ramlat in här för att ni googlat på David Tobias går gärna söka upp mig på Facebook. Eftersom det här äcklet redan vet mitt namn så skriver jag ut det här, Johanna Söderberg, sök gärna upp mig och lägg till.

Tillsammans ska vi få ett stopp på den här människan. Jag pratar till o med en man, vars ex fått dessa obehagliga meddelanden, och det känns på något sätt skönt att han engagerar sig så mycket i hur hans barn och barns mamma blivit utsatt för.

Med hopp om att nå ut till flera 💜

#DavidTobias

~Bara jag~

Stress stress stress~

Jojjo

Den här dagen har bara in burit en massa åkande hit o dit. Och då har jag inte ens kommit till jobbet ännu.

Imorse hade jag ombesiktning av min bil. Handbromsen behövde spännas, så nu är den godkänd för ett år! Känns så skönt! Passade på att tanka upp bilen och pumpa däcken på macken i Bredäng! Berömde personalen på PREEM i Bredäng för deras fina bidrag till Vid din sida!!

Sedan var det att åka o handla, då min mamma hjälper till att hämta mina barn, vill jag ha mat och frukt hemma till kvällen! Efter det hem, packa in alla varor, duscha, på med stödstrumpor, sedan skjutsa N till skolan. Hem och dammsuga och skura av golven. Nu har jag haft 15 minuter att bara sitta i soffan innan det är dags att åka mot Det Sjuka Huset!

Har även tjafsat med vissa, pratat med andra, bla min fina T som jag inte träffat på evigheter nu, gnällt till en vägg, skällt ut alla skor i hallen, gosat med min gosiga älskade knäppa pälsboll, och lyssnat när S har distansundervisning. Hon vann en tävling förrförra veckan i skolan och idag fick hon sitt pris. Oväntat och kul belöning!

Nu börjar klockan gå för fort känner jag, det är snart dags att börja bege sig mot jobbet. Känns iaf underbart att få jobba med min älskade Fru ikväll! Blir så trevligt när hon är där och förgyller mina timmar!

Imorgon ska jag njuta av att alla barn är på skola & dagis, jag kommer få vara ensam hemma i mitt hem några timmar. Kommer säkert gå åt till att städa, förbereda middag osv, men ändå. Ljuvligt!

Ha en strålande Torsdag!