~Känslan idag~

Ashes to ashes~

Bara ÄLSKAR den låten! Och hennes röst är magisk. Hon har en rå, lite nasal ton och på det lite mot Country-hållet! Me like!!

Tyckte helt klart Anna Bergendahl borde fått en så mycket bättre placering, kan förstå att hon inte vann, men hon borde kommit tvåa åtminstone! Enligt mig!

John Lundvik kommer dock att representera Sverige riktigt bra i Eurovision. Låten var glad och bra rytm.. Och vem gillar inte gospeln i bakgrunden??

Haft en så mysig kväll framför mello.. Tre små troll somnade vid 19 ca, så skönt, så det var jag, R & Sara som kolla mello. Noel satt på rummet och drog till Love under kvällen för att sova där. R höll sig vaken genom mello, men så fort det var klart somnade han. Tror inte vinnarbidraget ens hann sjunga klart.

Nu ska jag ge mig in i psykopaten Silfverbielkes sjuka värld. Fått nästa del av mamma idag.

Godnatt, sovgott!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

200 poäng~

… till är nu avklarade. Känns så overkligt att det är 2 kurser kvar på sammanlagt 10 veckor, sen är jag Legitemerad Undersköterska!

Velar lite inom vad jag vill arbeta med.. Alltså vilket område.. Har alltid haft en dröm om att bli Barnmorska. Men under utbildningens gång har intresset ökat bland kirurgi, anestesi och operation. Samtidigt är jag så osäker på om jag får arbeta inom den avdelningen, med tanke på min Mh’s.. Att jobba inom förlossning ligger mig fortfarande varmt om hjärtat, så jag har inte alls gett upp det, men som sagt, blivit nyfiken på andra områden inom vårdarbetet. Vi får se vart jag hamnar. Ska sätta mig imorgon och skriva mitt cv & skicka in för sommarjobb på olika ställen.

Idag har jag suttit och filat på mitt Gymnasiearbete. Skickat in det säkert 3 ggr och fått tillbaka att jag måste ändra här, ändra där, bla bla bla. Men tillslut skickades det in för vad jag hoppas är SISTA gången! Nu måste min lärare vara nöjd. Det lär jag väl märka imorgon.

Annars har inte så mycket blivit gjort idag, fixat på diskbänken, tömt diskmaskin, lagat mat, bakat… Ja, du läste rätt, JAG HAR BAKAT! 2 st sockerkakor med choklad och apelsinsmak. Personligen tycker jag att de blir för torra oavsett om man gör en Saftig sockerkaka eller en Fin sockerkaka. Men barnen gillade iaf.

Fick hem sista boken till Akutsjukvård. Så nu är jag helt redo för SISTA kurserna med start den 18 mars 2019!!! Samma dag ska Irene in och opereras. Och dagen innan, den 17 mars, fyller min ”pästis” 38 unga år..

Tiden bara rinner iväg verkligen. Ett PR bara springer iväg känns det som, samtidigt som en vecka ibland kan vara evighetslång. Sjukt egentligen..

Idag fick min tappra tonåring sin andra dos med Humira. Jag hatar att vara den som måste sätta den där jävla sprutan på just henne, och jag hoppas så att vi om 6 veckor kan se ett resultat, eller att hon iaf känner sig bättre och har mindre smärtor. Älskade barn! #fuckreuma

Ha det gott!

Puss

~Känslan idag~

Stressen gör mig illamående~

Prov imorgon… Slutprov… Har suttit med näsan i bibeln och pennan i handen och skrivit och pluggat från 9.30-15.30 idag. Gjorde paus för att byta gardiner i köket och ta emot Kåka och lämna över Bellans saker. Sammanlagt 30 minuter paus.

Imorgon kl 9 får vi se om allt verkligen sitter. Jag ställer höga krav PÅ mig för att jag vill bevisa för mig själv att jag verkligen förtjänar ett så ärofullt uppdrag som att ta hand om människor i behov av hjälp. Jag vill verkligen känna att jag kan kroppens funktioner, att jag kan sammanhang mellan organen, att jag övergripligt förstår och kan hjälpa människor åt rätt håll, så jag inte gör fel bedömning. Sådant kan vara livsfarligt!

Jag har mycket att bevisa för mig själv.. Och det är endast jag själv som kan döma mig, känna mig nöjd eller missnöjd!

Har precis ätit middag med familjen och känner mig så trött. Stressen och pressen sitter i pannan verkligen. Huvudet är fullt av information som nu letar efter ett ställe i hjärnan att lagras i. Jag är så trött. Längtar till efter imorgon så att jag kan ha det överstökat nästan. Så jag kanske kan andas ut och bara…. andas… Har lixom bott med näsan i en bok och en penna i handen som konstant skrivit anteckningar, känns som att jag missunnat mina barn och min man. Och inte att förglömma hur jävla ont i nacke och axlar jag har.. Skrivkampen klättrade dit. Och självklart mensvärk på det. Allt på en gång, annars räknas det inte…!!!!(?)

Nä, nu ska jag kolla klart på Bompa med Bommis & Pigglet, sen ska dom läggas och jag ska själv sova!

Tack för att du tittade in! Håll gärna en eller två tummar för mig imorgon🙏🏻

Puss puss ”Den blivande Diva-USKAN” 🥺

~Känslan idag~

Snart~

Snart är det slut på ”näsan-i-boken” syndromet. Jösses vad jag pluggat till provet. Det jobbiga med mig är att jag måste skriva allt jag ska lära mig. Så nu går jag igenom alla provdelar i boken och omvandlar det till egen text. Med andra ord håller jag på att göra om min Medicin 2 bibel till en mer lättläst och förenklad variant!

Och det har gett resultat! Jag har insett hur mycket jag faktiskt fått in i mitt huvud av att göra på det sättet när jag ska lära mig något. Dock hade jag ändå önskar att provet kunnat vara uppdelat i 2 delar istället för 1 jätte del!!! Men men, bara att köra på!

Imorgon blir det plugg hemifrån i typ 6-7 timmar! Hoppas kunna skriva klart allt och sen läsa och repetera.

Haft så mysigt med familjen under sportlov och helg. Under lovet har jag lunchat med Kåka & Simon, Sara. Gått på bio med Sara & Noel och sett The Prodigy (rekommenderas inte att ses på bio) vi har myst hemma, pratat, skrattat. Men oj så jag saknade mina tre små troll! Det har varit skönt, att kunna plugga, slippa städa & diska 24/7, inte hyssja osv, men kramarna och kärleken saknas.

R kom hem med trollen i torsdags, och så mycket kärlek och tusentals kramar fick jag när jag kom hem från skolan!! Sigge ville inte släppa mig! Han skulle sitta o ligga på mig hela tiden. Max hängde i ena armen och Ebbis i andra. Vart jag än gick så hängde tre små svansar med. Mina älskade Bejbisar!!

I fredags åkte R till parkleken Lugnet med alla 5 ungar. Jag fick 2 bonustimmar att läsa och skriva. I lördags åkta jag & R med trollen till parkleken och slog ihjäl 2 timmar innan vi mötte upp Sara & Noel för en lunch och sen hem.

Ikväll gick R, Sara & Noel på bio och såg Escape ROOM. Vill oxå se den, men han behöver få lite tid med de stora barnen. Jag kan se den sen!

Nu ska jag läsa lite sen soooooooooa! Hoppas på skön sömn hela natten 💙

Godnatt på er!

~Känslan idag~

Vilken dag~

Varit i skolan och nu fått veta vilka delar provet kommer handla om. Och det är stort! Riktigt stort! Nerverna gör sig till känna.. Och det är ju egentligen med all rätta med tanke på yrket! Men jag känner att jag tror att jag kommer klara det. Jag kommer iaf inte att misslyckas och få underkänt.. (tror jag)

När jag kom hem var hjärna överkokt. Jag kände bara att det var så mycket info och tankar som snurrade omkring så jag blev verkligen mentalt slut.

Vid 17 åkte vi iväg till Noels thaiboxning, det var riktigt roligt att titta på men jag får ju lite ont i hjärtat av att se någon sparka o slå mot min son.. Men det var häftigt ändå! Tycker ändå att sporten verkligen passar honom. Jag får väl strunta i att se för många träningar, så slipper mamma-monstret i mig springa ut på mattan och försvara honom.

Imorgon är en ”ledig” dag, eller för min del, en dag av hemstudier! Imorgon ska jag skriva mitt Gymnasiearbete, för på torsdag ska jag en 5 minuters kort (lång) muntlig presentation. (Typ känslan ; fuck my life)

Och plugga inför provet..

helt sjukt att om två veckor är Medicin 2 & Gymnasiearbete klart! Jippie, ett steg närmare målet!

Ha det fint!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Skönaste känslan~

Idag mår jag bra! Har fått ny energi på något sätt. Tror det beror till viss del på att jag sover i en vanlig säng, alltså med madrass och som ger kroppen rätt avlastning. Så himla härligt! Hela kroppen har typ skrikit av lycka och jag har inte vaknat av smärtor någongång under natten, jag känner mig pigg när jag vaknar och fylld av energi.

Så idag har det städats upp här hemma, dammsugit och skurat, tagit disken, torkat av lite bänkar, plockat kläder från här och där..

Fick besök av Kåkan, Sajmon, Bellan & Krickor (smeknamn på alla) Bellan & Krickor lekte på Smarres, Bombom, & Pigglets rum. Trodde de skulle vända upp och ner på det, men icke. Det var riktigt sjysst lek de hade. Inte alls mycket att ställa i ordning efter dom.

Kåkan ville ha lite hjälp med skoluppgifter/inlämningar så vi fick ihop det ganska bra tycker jag. Hoppas läraren ser det oxå.

Jag har så mycket att fixa med mina skolarbeten nu inför inlämning av Gymnasiearbetet och plugga inför slutprovet i medicin 2. Men det känns fantastiskt skönt att jag faktiskt har flera dagar hemma att plugga nu när R är på landet med mina 3 små trollungar! Jag kan verkligen läsa, repetera, gå igenom.. Ska försöka skriva en löpande text av allt som provet kommer innefatta så jag lättare kan läsa och repetera den texten.. Tror det kommer gå bra, bara jag tar mig i kragen och sätter fart.

Jag och Sara & Noel blev bjudna på middag hos svärmor ikväll, väldigt gott! Så skönt att slippa laga mat! Ungarna spelade lite kort efter maten (de tre stora) och de två små lattjade runt.

Nu sitter jag och mina 2 stora i soffan och ska titta på någon tonårs-skräckis via Netflix. Sen ska jag gå och lägga mig och läsa. Njuta av att ligga i mina små kottars säng. Vakna utvilad imorgon. Åka tunnelbana med Sajmon & Sara till Kåkan och luncha med henne :). Ta med ”landet-barnet” på en utflykt via tunnelbana i storstaden. Haha, nä kanske inte riktigt!

Ha det fint nu!

Kram och kyss

~Känslan idag~

Om jag bara~

kunde ta över all hennes smärta, oro och rädsla. Skulle jag göra det direkt!

Idag fick hon första dosen Humira. Allt var ganska lugnt innan, samtalet och hur vi gick igenom allt kändes lärorikt och bra. Men sen kom ögonblicket… Pennan fram, bort med tapir, torka bort kladd, sprita av, och sätta pennan på plats. Då kom ångesten.. Då brast det för henne. Hon höll i min tumme, jag fick inte trycka. ”Nej mamma, Nej.. Jag vill inte.. Jag ångrar mig.. Nej” Och där sitter jag.. Och måste trycka. Hon måste få i sig Humiran. För hennes kropps skull, hennes leders skull.. För hennes skull… R fick ställa sig bakom, hålla om och krama.. Och jag tryckte på pennan och medicinen var inne. Hon hatar sin sjukdom och jag hatar den oxå! För att den är så feg och satte sig i ett oskyldigt barn! #hatareuma

Tror att hon vid middagsbordet nu förstår att hennes sjukdom inte kommer växa bort. Hon har inte barnreumatism längre. Hon kommer ha den där helvetes jävla piss sjukdomen för alltid, och det smärtar mig så jävla mycket! Jag vill inte heller att hon ska vara sjuk. Inget av mina barn ska behöva vara sjukt. De ska vara barn och vara glada, leka och inte behöva tänka på sina kroppar eller sin hälsa!! Så SKA det vara tycker jag!

Nästa dos är om 2 veckor.. Sen kommer hon nu var tredje månad att lämna blodprover för att kolla levervärden, eftersom det är i levern som läkemedel bryts ner. Så den sköter sig och allt funkar.

Igår följde jag med Tessa till sin pappa. Fick rysningar under besöket, han tittade henne rakt i ögonen. Han nickade.. Det var så fint att få se det! Fina *pappen* och ligga där o kämpa! Men vi hejar ALLA på dig ”Vovven”!! Vi tänker på dig och dina 💞, vi håller tummar och tår och vi sänder styrka och kramar via tanken varje dag!

Nu ska jag ta o läsa lite innan det är dags att stänga ögonen och sova.. Ha det fint!

~Bara jag~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Tråkigheter~

M@rdröm~

Hur mycket kan drabba en Familj på EN och samma gång?? Finns det inga rättvisor när det gäller fördelningen av sjukdomar och åkommor?

Jag ”ber” till det JAG tror på, att den här mardrömmen ska vara över och att Mampap snart är på bättringsvägen!! Att De båda i sommar kan gå på en picknick och njuta av grönska och fågelkvitter, åka till sin dotter och dotterdotter och fika, äta goda luncher i sommarsolen, krama om sina söner och bara må bra! Jag vill att det ska vara så! Allt annat är bara orättvist!

Är livrädd för hur min bästis ska kunna ta några andra besked än att allt går bra! Inget annat är ens ett drägligt alternativ.

Livet… och…. Döden.. Hatar det faktum att man inte vet vad som sker efter att en kropp dött. Det finns inget att ta på, ingen forskning som visar vad som händer ”sen”.. Vi vet att man föds, vi vet att man sedan lever, men ingen vet vad som kommer sen. Därför som döden är så skrämmande oxå..

Jag tror ändå att något finns kvar.. Att man efter döden är en energi, ande, ja något som kan hålla koll på sina anhöriga, göra små bus för att påkalla uppmärksamheten, på något sätt visa med känsla att man finns ”kvar”.. Jag tror så! Sen får alla tro vad de vill såklart, men att tro som jag gör döden mindre läskig och skrämmande.

Jag avskyr maktlösheten när jag egentligen vill göra allt jag kan för att hjälpa dom alla. Vill lyfta upp, lätta bördor, ta deras sorg och oro, lugna och krama om, trösta, sitta bredvid, hålla en hand, ta emot ilskna utbrott.. Men hela tiden finnas där.. Nära.. Jag lider inombords med henne.. Vill gråta med henne.. Vill säga att allt blir bra.. Allt Blir Bra!

Imorgon skola och sen tänker jag åka o möta upp henne.. Hälsa på med henne.

Puss kram

Glöm aldrig bort hur skört ett liv är.. Det kan vara för evigt, eller slockna på någon sekund.. Gör alltid allt varje dag du vaknar, njut av livet, älska med hela din kropp, ångra ingenting… Rätt som det är kan det vara försent… Det finns ingen reklamation på livet, du kan inte göra om! Kasta inte bort ditt liv på någon som inte är värd din tid, du vill inte på slutet ångra ditt liv.. Ta hand om dig! Ta hand om de du älskar! Låt dom veta.. Låt dom alltid veta.. ♥️

~Känslan idag~

Mallgroda~

Går fortfarande runt som på moln, känns som om jag vuxit en bit och ruggen känns stark! Hela jag känns stark! Att en liten siffra kan stärka tron på mig själv!

Min största motgång när det gäller mig själv är att jag stressar upp mig och får som blackout! Idag hade vi ett oförberett test inför stora skrivningen i medicin 2 och jag fick totalt stopp i hjärnan när jag skulle svara på något så simpelt som *Vad händer vid hjärtinfarkt? Behandling?* Jag menar… vafan, min bästa kompis pappa är på sjukhus för att göra en By-pass och jag vet ju allt kring detta, men Nej, fick bara stopp i huvudet! När jag sedan tänker efter och får tid att tänka efter, koppla sammanhanget då kan jag ju detta!!!! Blir så sjukt irriterad på mig själv!

Så hela resvägen hem var jag sur! När jag gick från tunnelbanan var jag sur! När jag kom in hemma vart jag ännu surare och blev tvungen att kasta massa sopor, skälla högt på typ väggen, avreagera mig fysiskt på skräpet. Allt för att jag stressar upp mig själv!

Nu är den absolut SISTA INLÄMNINGEN klar i Medicin 2 kursen! Japp, inlämnad till läraren och Urkund och nu väntar jag på återkoppling! Inom mig bara skriker jag av förhoppningen att ”tänk om jag får full pott även här??” Alltså tänk om!!!!

Nu ska jag resterande dagar av veckan plugga medicin 2 varje dag! Jag ska sätta provet till max och jag ska lära mig allt om respiratorisk alkalos/acidos och metabolisk alkalos/acidos, hjärtat, hålvener, celler, langialiska cellöar, vävnader, melanin och dermis, hypothalamus, hypofys, hormoner, pancreas, lever, sköldkörtel, njurar , neuron, nerver, dendriter osv osv osv!!!!!

Japp! Snart dags för SISTA kursen innan examen!

Hur coolt???

Puss puss

~Bara jag~, ~Känslan idag~

A~

Jag har fått mitt FÖRSTA A i en inlämningsuppgift!

Jag blev så satans lycklig att tårarna rann samtidigt som jag skrattade av lycka! Det blev så mycket känslor på en och samma gång att jag bara fastnade i ful-gråt..

Jag har kämpat med den här uppgiften! Kämpar, letat fakta, gjort egna förklaringar och lagt det i sammanhang för att göra texten mer ”övergripande” eller förståelig som jag vill kalla det. Och att få ett A blev den absolut bästa utdelningen och det mest stärkande betyg jag kunnat få! Jag svävar 10 cm ovanför golvet och känner mig så sjukt stark som människa.

Har påbörjat den sista inlämningen, ska vara inne senast 14/2 så jag har gott om tid att gå tillbaka och fila på texten för att göra mitt absolut bästa även denna gång.

Det känns som att jag äntligen hittat flytet i mitt sätt att skriva. Att jag äntligen förstått hur jag ska formulera mina texter. Haft det lite jobbigt med det och gärna gett upp och känt ”äsch det får bli som det blir typ”

Jag är mallig! Jag är stolt! Jag är så otroligt glad att jag valde att utbilda mig, skaffa mig en yrkesutbildning och faktiskt få en titel i arbetslivet!

*Jag som kommer från ingenstans, där vuxna människor spottandes i mitt ansikte, som redan som litet barn, talat om för mig att min framtid redan är utstakad. Mina bästa kompisars familjer fick höra att de inte skulle låta sina barn umgås med mig, en knarkarunge, ska man inte umgås med.. Jag skulle minsann gå i min familjs fotspår. Jag skulle veta min plats, sitta fint, vila ned min blick, alltid vara tacksam även om min sårade 9 åriga själ blev utan uppmärksamhet.. Jag skulle hålla mig i bakgrunden i min fosterfamilj, jag var trots allt inte en riktig medlem av dom. Jag var där på nåder. Jag fick tidigt veta att mitt värde var lika med noll. Det är vad jag är uppväxt med. *

Men, jag har vänt allt som jag fått höra och kan med stolthet stå rak i ryggen och se dom i ögonen, utan att behöva vika undan med blicken. Jag vet mitt sanna värde. Jag vet att jag är älskad och omtyckt. Jag vet att jag har lika många fel och brister som andra, men jag måste ändå tillåta mig själv att låta mig älskas.

Tack för titten! Glöm inte bort att vara ödmjuk, men kom ihåg ditt sanna värde! Det är bara Du som kan låta det sänkas.. Stå upp för Dig själv!

Puss Hanna 💙