~Bara jag~

Älskade kompisen~

Jojjo

Idag kom TEssA & Nillen förbi en snabbis. Så härligt att se min fina ”pompis”..

Jag måste börja fixa min väska. Känner lite panik inför att packa bara till mig.. Har aldrig hänt förut, van att packa till 7 personer om det behövs packas. Nu är det bara jag.. Konstigt att man kan får hjärnsläpp inför något som borde vara så enkelt. Som att packa kläder för en vecka liksom…?

Idag var N med sin pappa på MM.. Får svar på onsdag med resultat. Förväntningen är tyvärr inte så hög. Ni som fattar, fattar!

Måste ta mig iväg till Lidl & handla mat. Bästa butiken någonsin! Alltid bra priser och bra utbud. Det värsta är att de har så förbaskat bra kläder oxå, och när inte ekonomin är den bästa, så blir jag så jäkla suktad. Nu ska de ha cykelbyxor, jag som verkligen vill ha cykelbyxor. Skönaste plagget!!

Världens tråkigaste inlägg blev det här, men så blir det ibland. Känner mig allmänt kokt i huvudet och så himla trött.

Kram och puss

~Bara jag~

Morbror~

Jojjo
Ditt minne är blått.. Precis som den vackraste rosen i världen ♥️

Åren går, och tiden läker inte alla sår, men livet blir lättare. Även om det är väldigt svårt. Jag tänker på dig varje dag. Du dyker upp i ett roligt minne, eller när jag ser färgen blå, i musiken som spelas på radion, du är alltid med mig. Saknaden är fortfarande enorm, men lättare att hantera när jag vet att du är omkring så många fina änglar där du är. Jag vet att du är i den eviga efterfesten, smärtfri och lycklig. Du skrattar högt, drar så dåliga skämt och har den där fina glimten i ögat som bara Du har!

Jag älskar dig Jonna! Vi ses en dag ♥️

adhd, ~Bara jag~, ~Familjen~

Städa, skura & damma~

Jojjo

Jahopp, så fick dagen börja här, efter att jag och tre små troll rastat vovvarna och intagit frukost. Nu är golv och toaletter rena. Ska gå på bord o bänkar, samt dörrlister. Snuskigt så smutsiga de blir. Varför har man inte svarta dörrkarmar och lister egentligen??? –Jo, för att det är FULT, enligt mig!!

Sitter på ballen och försöker få svettningarna att lägga sig. Blir så extremt svettig av att städa, så svetten rinner ordagrant ner i ögonen och det svider ganska bra.

Mamma är på återbesök på SÖS. Gipset borta och hon har läkt jätte fint! Dock får hon inte bära mer än en kopp te. Så fortsatt sjukskriven till början av september. Jag får helt enkelt hjälpa henne lite till, men det gör jag så gärna. Nu är det nedräkning på riktigt med barnen. Nästa vecka drar skolor igång. Och om 13 dagar reser jag iväg! Det går så himla fort allting nu! Hösten är på intågande och det är skönt! Efter en så här varm sommar så känns det väldigt bra! Jag tror dock att både augusti och september kommer bli varma med mycket sol.

Nä, nu ska jag fortsätta inne, så det är fint när mamma kommer hem från sjukan!

Puss på Er!

~Bara jag~

Ögongodis~

Jojjo

Jag är väl inte sådär super intresserad av OS, kan titta lite eller ”lyssna” när mamma & G tittar. Men idag hade jag fastnade jag framför tv och det var Diskus med herrar. Två svenska män som representerar vårt land. Och jag tycker det blev väldigt intressant. Jag fattar typ noll av själva ”sporten”, men FÖRSTA GÅNGEN JAG KOLLAR så tar båda svenskarna Guld & Silver i Diskus i OS 2021 i Tokyo! GRATTIS STÅHL & PETTERSON!!! Så grymt roligt!!

Sen har jag sett när det varit 100 meter Herrar, och det är ju som Lilla Julafton för mig.. Det är fantastiska PAKET på tv.. Det är en fröjd att se dessa män i tajta små byxor och det finns inte något som INTE syns!! Jag vet att jag framstår som värsta sexistiska människor, men det skiter jag i! OS fick en ny plats i mitt hjärta. Att titta på avstånd är ingen synd, det skadar ingen, men jäklar så det höjer pulsen o får mig att le..

🙏🏻Tack för tajta cykelbyxor på OS!!🙏🏻

Löpningen är nästan bland favoriten att titta på, då syns allt!

Grattis till Sverige för första Guldet och Silvret i Diskus! Vilka män vi har som representerar vårt land! I andra grenar är det många mindre och slankare deltagare, men i Diskus är det värsta stora manliga männen! Riktigt glädjande för ögat!

Så, nu fick jag skriva av mig om det här..

Tjo!!!

~Bara jag~

Att leva med PTSD~

Jojjo

Jag har haft PTSD ända sen ganska ung ålder. Den har dock aldrig behandlats eller blivit uppmärksammad förren jag i vuxen ålder utredde mig för Adhd.. Då märkte läkaren snabbt att jag har ganska stora trauman i bagaget som på verkar mig väldigt mycket. När jag nu även fått Utmattningssyndrom, så gör sig PTSD’n till känna. Jag har både fysiska och psykiska symtom. Det värsta är nästan värken i huvud, nacke o axlar. Samt att jag är extremt lättskrämd. Ljud, mobilsignal/meddelande signaler, får mig att rycka till och få panikkänslor. Oväntade ljud, eller som att någon går om mig i matbutiker eller på gatan, kommer bakifrån då alltså, kan få mig att skrika högt och bli livrädd. Det här är extremt jävla jobbigt, och människor måste tro att jag är helt galen. Jag sover inte som jag ska. Jag har vidriga mardrömmar. Ibland låser sig min röst, jag kan inte få fram ett ljud, det är som att hjärna och tunga inte vill samarbeta med varandra. Jag känner inte igen mig själv. Kan titta i spegeln på min egna spegelbild och undra vem är hon i spegeln med helt kall blick, munnen som ett streck, ingen glöd eller glädje i ansiktet.. Vem är hon?

Jag mår väldigt väldigt dålig av att ha PTSD, Adhd, utmattningssyndrom. Adhd släpper eller stänger aldrig av min hjärtverksamhet, utmattningen gör mig totalt slut, bara av gå ut med sopor eller försöka komma på middagsmat.. PTSD har gjort mig skakig, alltså mina händer skakar konstant, värken k huvud och nacke är vidrig, lusten att höra något finns inte, inte något är roligt. Jag är kall och avstängd. De här tre diagnoserna är inte ultimata att ha samtidigt. De vill inte jobba hand i hand och motarbetar varandra ganska intensivt. Har äntligen fått remissen skickad till BPM o hoppas innerligt att de vill ta emot mig. Ge mig en chans att få min hjärna o kropp under kontroll så att jag kan bli mig själv igen.

Jag är glad att jag är singel, och slipper visa eller ta hänsyn till någon annan varannan vecka. Jag har bara mig själv att tänka på just nu. Även om det oxå är ansträngande.. Livet är bara inte så kul just nu..

Jag har en hel del arbete som ligger framför mig, det kommer bli tufft, men förhoppningsvis kanske jag kommer må bättre. Nu är det knappt 19 dagar kvar tills jag ska rehabiliteras i solen och det ser jag fram emot massor. Även om glädjen inte är vad den borde vara. Men det blir bra. Det kommer bli okej allting. Jag måste bara låta allt få ta sin tid.

Bara det här inlägget gör mig helt slut. Känns som att jag sprungit ett maraton. Kroppen är helt svettig, pulsen har gått upp, svetten rinner och ögonen värker. Ska försöka dricka lite vatten och sedan blunda en stund.

Ta hand om er ♥️

~Bara jag~

23 dagar~

Jojjo

Nedräkningen har börjat.. Håller tummar o tår för att allt nu bara fortsätter smärtfritt och utan problem..

Haft en fin dag idag. Mått relativt okej, inte haft någon större ångest eller känt att tårarna bränt sönder insidan av mina ögonlock. Varit ute nästan hela dagen. Varit i parken med barnen och grannflickan. Rastat Ziri. Ett kvällsdopp för barnen i Arken Parken. Vid 20 tiden var alla hemma och då duschades all sand och smutsigt badvatten bort. Sen gick det fort för barnens ögon att stängas och det var dags att hänga med John Blund i drömmarnas land..

Nästa vecka, eller från tisdag, är min vecka borta från barnen, sedan ska jag ha dom i två veckor. Blir nog ett byte på söndagen v 32 så jag hinner fixa det sista, slippa kaoset som lätt blir.

Imorgon blir det en tur till CityGross, fylla upp kyl, frys och lite skafferi inför en vecka borta. Ska hjälpa mamma att tvätta i veckan. Hon kan ju inte bära o kånka själv med tanke på gipset. Sedan tänkte jag försöka satsa på att komma igång med träningen. Dags att få in ett mönster/schema nu innan hösten kommer. Så jag har hittat en någorlunda fungerande rutin. Kommer inte bli sådär super ”seriöst” nu, avvaktar till efter sommar & semester, men måste försöka komma igång för mitt psykiska måendes skull. Kan inte bara sitta o glo in i väggen eller titta på värdelöst skit på tv.. Blir knappast piggare eller friskare av det. Nu väntar remiss till PBM oxå, hoppas jag kan få tid dit om ca 1-1,5 månad. Och att dom är villiga att låta mig gå ett av deras program.

Nä, nu är det dags att fightas mot månen 🌕 och överlista fanskapet så jag får sova. Fasiken vad månen stör min sömn och mitt mående. Otroligt irriterande.

Ha det bäst!

~Bara jag~, ~Känslan idag~

Gå i frid~

Jojjo

Med stor sorg och enorm saknad har ”Vovve, Pappin, Ove” lämnat jorden och gått över till den evighetslånga Efterfesten. Den 16/7 gav hans kropp upp och hans varma, roliga & kärleksfulla själ lämnade hans sjuka kropp! Tack för all kärlek 💓!

Varma och kärleksfulla kondoleanser till hans fina barn, Tessa, Tobbe, Ted. Hans kärlek Irene, och till Alla hans syskon, svågrar/svägerskor, syskonbarn och anhöriga! Jag beklagar 💙

Just nu händer så mycket på en o samma gång. Jag har fått diagnosen Utmattningssyndrom. Men rehabiliteringen tycker mitt liv är för stressigt för att vilja behandla mig i deras 12 veckorsprogram.. Det kom lite som en chock faktiskt. Som om mitt liv kommer ändras nämnvärt de närmaste 5-10 åren!! Är jag ett hopplöst fall??

Jag är trött.. Ibland nästan trött på allt. Jag är less på att känna mig så fullkomligt avtrubbad och samtidigt så superkänslig hela tiden.

Jag tror oxå att den här extrema värmen vi haft, gjort människor fullkomligt galna! Jag tror både 1 & 3-4-18 st människor blivit fullkomligt knäppa av värmeslag.. Det har på riktigt brunnit i huvudet på folk.. Och jag har haft den enorma turen att drabbas av 3 av dessa människor. Och det känns otroligt knäckande. Ungefär som att sparka på någon som ligger ner redan.. Sista tiden har varit helt galen. Både på Gott & Ont dock. Varit mycket glädjetårar och skratt, samtidigt som det varvats med att hjärtat dig lite av sorg över Pappin, och sedan andra som jag tycker så mycket om men som verkligen inte kan välja när det är lämpligt att kasta ur sig onödiga beskyllningar och kommentarer, som verkligen sårar mig på djupet, speciellt då jag redan sörjer. Fullkomligt omtumlande har senaste 2,5 vecka varit.

Jag försöker resa mig. Jag saknar min bästa vän! Jag blir så ledsen och arg när jag inte blir förstådd och respekterad. Varför kan människor inte ta in att ett Nej är ETT NEJ! Släpp taget. Gå vidare. Lyssna på vad jag säger. Kärlek kan inte tvingas fram, respekt kan inte köpas, känslor styrs inte av vilja, allt som ska ske och kännas kommer när det ska. Allting annat är bara nonsens..

Låt mig andas. Låt mig känna det jag känner. Låt mig vara. Respektera min tid och ge mig utrymme. Jag väljer Mig.. Jag måste få bli hel, både inuti och utanpå.

Så… Låt mig va!!!