~Bara jag~

Fotboll~

M är nu med i ett lag och matcherna är i full gång varvat med träning! Önskar att jag lät honom börja tidigare för han är väldigt duktig! Snabb, tuff, och en bra lagspelare! Förra helgen var det bortamatch mot Djurgården på Hjorthagens ip. Igår hemmamatch mot IFK Stockholm. Lite dålig uppställning av föräldrar på matcherna. Igår blev en av ledarna/tränarna akut sjuk så det var en ”vuxen” på matchen. Fler föräldrar behöver engagera sig i matcherna, det är min åsikt!

E hostade lungorna ur sig fram till ca 22-23. Jag är så ledsen över att de tre små trollen är så sköra i sina luftvägar. Minsta lilla spår av förkylning och det blir astma med krupp liknande hosta. Lilla S är den som drabbas absolut värst. Han vaknar och får ingen luft alls. Det låter hemskt. Och att få i sig luftrörsvidgande under panik och inte kunna andas in är inte alls lätt. Det blir att få in honom i badrummet, på med duschen o skållhett vatten, sätta sig på golvet så han får andas in ångan, armarna upp och sen truga i luftrörsvidgande. E har inte samma hemska symtom o problem, men när hostan är så envis så är det jobbigt ändå.

På fredag ska jag iväg på tur bara under ett dygn dock. Ska bli roligt! Ser fram emot maten mest!

Nu ska jag glo teve i väntan på att S & N vaknar till lite så att jag kan ta ett varv med snabeldraken!!

~Bara jag~

Ibland behövs det inte mycket för att jag ska skratta läppen av mig~

Och en person som är jävligt duktig på att få mig att totalt tappa det är min mamma! Idag skulle vi ut i skogen. Sagt o gjort, hon går åt sitt håll med Michonne och jag går åt mitt håll, i min ensamhet.

Första stället hör jag henne ropa efter mig flera gånger, hon ropar om ”mördar fällor” och att ”dom där är ute efter oss” med mycket mera.. På väg tillbaka till bilen så såg vi ett ”matningsplats” för rådjur/älg med ”vakttorn” bredvid. Med andra ord en avrättningsplats. Sjukt!! Och då har mamma skrikit om att det är mördare och spioner i skogen strax innan 🤷🏻‍♀️

På andra stället åker vi förbi ett flera små stugor, helt ärligt, hela området såg ut som ett ”pundarnäste”, ni får ursäkta ordvalet, men det var CREEPY!! På ett hus står det ”Rednex Paradiset”!!

Grannsamverkan= släng er i väggen!!!!!!

Ändå skulle vi bara en snabbis in i skogen en bit därifrån. Vi kommer ca 5 meter in o då hör jag mamma skrika bakom mig, av lycka tänkte jag, men icke, hon har fastnat i en GREN som fällde henne, så det enda jag ser är huvudet på henne!!

Jag går vidare.. Efter ca 10 minuter ringer min mobil, MAMMA står det. Hon sitter då o bilen, och nojar över REDNEX folket i området. Jag trodde vi gick i samma skog..?

Ni fattar säkert att vi har förbannat kul när vi umgås? Ofta sjukt mycket skratt o tårar!!

Tack mamma ♥️

Kräftor på ballen med min bästa mamma
Ut för att möta mördarfällor i skogen 😂

Nu är jag så jävla övertrött och bara skrattar åt minnesbilden av mammas huvud stick upp i skogen och har faktiskt liiiite dåligt samvete över att jag bara vände ryggen till o lät henne ta sig upp själv 😝

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~, ~Varför~

Nä du ligger ner o kvider, finns det alltid någon~

~dom vill sparka dig lite extra så att du inte glömmer bort hur dåligt du redan mår!!

Det är faktiskt sant! Idag blev jag så förnedrad av den som ska ha hand om min ”trauma/ptsd” behandling. Han sa fint, att han inte ville framstå som ”nedlåtande” men han sänkte all min sista självkänsla och ork så pass att jag just nu känner att livet , på riktigt, är meningslöst. Hade jag inte, poängterar INTE, haft barn, hade jag gett upp det här livet för länge sen. Varför i helvete ska jag leva om jag inte kan få den hjälp jag behöver när det behövs? Är jag mindre viktig och mindre prioriterad hjälp/behandling & vård just för att jag har fler barn än 2? För tydligen, om man har barn, som blir sjuka o du måste boka av ett besök, i mitt fall är det 4:ta barn, som ”kan” bli sjuka, och ställa till det med mina inbokade läkarbesök, då är JAG inte längre prioriterad behandling. Nä, då ska jag förklara mig, typ be om ursäkt, för varför jag inte kommit på de besök jag haft, o varför de avbokats.

Herre min jävla gud, att stå o trampa på någon som bönar o ber om hjälp, som NU har den uppbackning i form av barnvakt mm som krävs för att kunna gå en fullständigt traumabehandling, och får mig att känna mig ännu mera värdelös, fast jag förklarar exakt hur det varit, och hur det är nu, och att jag inser NU FÖRST att jag inte klarar av allting själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har alltid försökt att klara allting själv. Aldrig bett om hjälp. Alltid ansett att mina problem enbart är mina o att andra inte ska blandas in, med andra ord har jag ALDRIg bett om hjälp. Nu fattar jag att jag måste be om hjälp. Jag måste ha ett nätverk runt mig för att klara av mitt egna psyke.

Allt som hänt, alla onda minnen, allting som bara växer sig mörkare inombords just nu, är övermäktigt. Jag har ingen glädje kvar. Jag känner verkligen att livet är meningslöst. Alltså MITT liv. Jag lever enbart för mina barn. Jag vill inte lämna dom men jag tvekar enormt på mig själv som mamma o undrar ibland om det inte vore bättre om jag bara inte fanns. Jag orkar bara inte längre & idag bekräftades den känslan ännu mer, att jag, som mamma till många barn, inte är något psykiatrin vill satsa på, just för att jag kanske behöver boka av besök pga sjuka barn. Alltså får en kvinna, mamma, inte ha barn som blir sjuka, för då är du inte i behov av behandling? Eller?

#primaliljeholmen #traumabehandling #ptsd #utmattningssyndrom

~Bara jag~

Svacka~

Är så långt ner på botten just nu. Tårarna bränner i ögonen hela tiden. Jag vill bara lägga mig ner o bryta ihop. Men det är svårt med barnen. Jag måste bara hålla mig stående och försöka ge dom en normal dag. Men det är svårt. Så jävla svårt.

Har fått tid till psykiatrin imorgon. Bara att ta mig dit känns övermäktigt. Men jag har stöd. Känns som att mina ben ska braka. Jag orkar bara inte..

Mycket har hänt de senaste 7-8 månaderna som jag inte skrivit om. Nu är den processen avklarad och jag kan inte göra mer än vad jag gjort. Jag är till viss del stolt över mitt agerande. Samtidigt ångrar jag vissa delar. Jag ska skriva ett inlägg, med vad som hänt, nu när jag äntligen (på sätt o vis) får prata/skriva om det. Det har varit en process av sekretess men nu är det inte så längre. Men, det inlägget kommer. När jag byggt upp styrkan att orka skriva med mina egna ord.

Nu väntar jag in ryggraden & kommer att gråta ut med henne, sen hoppas jag på att få ork att fortsätt dagen med barnen. Möte med skolan (N) via Teams idag & en hantverkare som springer ut o in för ty fixa ett element i ett av sovrummen.

Så, over & out, för nu 🙏🏻

~Bara jag~

En avstickare från den hårda verkligheten~

Wow, vad dramatiskt det där lät, för jag menar att jag bytt ut den ”hårda” betondjungeln mot gräs, grusvägar, fågelkvitter & vingslag och ljudet av absolut tystnad. Det är så befriande härligt och jag njuter och känner mig så välsignad som fått följa med Catten till hennes lilla smultronställe.

Igår badade vi i Östersjön. Det tar ca 10 minuter att gå till stranden och det är verkligen en så vacker och ”murrig” sandstrand. Eftersom jag är lite trög, så gick jag såklart en chock när jag dök i, och upptäcker att det är saltvatten! Tur att det inte var andra badgäster där för det lät så otroligt korkat när jag utbrister att det är ”ju saltvatten”.. Alltså, hallå, du badar i Östersjön..? 😱 Det var iaf otroligt skönt i vattnet!

Jag har nu har sett ”Sagan om ringen”, den första filmen, hela första filmen. Kanske låter konstigt, jag har läst böckerna när jag var tonåring, men aldrig lyckats se filmtriologin. Jag har försökt flera gånger att se just första filmen men det har bara inte gått. Men nu är det gjort så ✅ på den!

Just nu ligger jag på soffan, med en fläkt blåsande mot mig.

Det är just nu svalare inne än ute.

Fullmånen här är så sjukt mäktig. Den känns så mycket närmare än när jag är hemma i betongen.

Inte lyckats redigera bort den gröna pricken, så irriterande!!

Ja, jag har det iaf oförskämt bra och har absolut inget att klaga på just nu!

Puss Puss

~Bara jag~

Plötsligt händer det~

Dagen har varit en berg & dalbana av känslor verkligen och dagen avslutades med så jäkla mycket skratt att tårarna sprutade ur ögonen!

Vi kolla på en ganska spännande film i vardagsrummet, lite så här nerkittlande spänning. Lilla S säger att han vill gå och lägga sig, så jag följer med, pussar & kramar & säger Godnatt!

När jag sitter med som andra i vardagsrummet hörs ett skit konstigt ljud, ungefär som vibrationen från en spelkontroll fast mycket högre. Vi tittar på varandra och då hörs tunga och snabba steg från hallen. In kommer Lilla S, med mungiporna vid fotknölarna och ser helt förstörd ut och säger;

Jag tänker inte vara själv i det där rummet, de där jävla FISKSKÅPET låter!!!!!-

Jag dog inombords! Jag skrattade så tårarna bara sprutade!! Saken är den att igår kväll drog jag ut pumpen till akvariet i N’s rum då det låter som en brusande fors emellanåt, och nu på eftermiddagen kom jag på att jag glömt koppla in den kontakten. Jag tänkte inte på att det inte började låta från akvariet. Så det var det som lät om fiskskåpet! Pumpen hoppade igång med ett sinnesjukt skevt ljud och stackars Lilla S som sett på spännande tv höll på att få en stroke när den där pumpen, från ingenstans, börjar ”morra,myllra,fräsa & brumma” i ett tyst och tomt rum.

Hans uttryck i ansiktet, hans små ben som både är tunga och supersnabba & hans uttryck om F I S K S K Å P E T , blev bara helt underbart! Där släppte en ventil hos mig. Det var så befriande roligt!

Och ja, Lilla S skrattade själv sen när jag visade vad det var som lät och kopplade ur kontakten för att slippa flera anfall, både från fiskskåpet, Lilla S & mig själv!

Barn!! Är de inte för jäkla roliga ibland??

Håll till godo med denna!

Kram Divan (världen sympatiska mamma)

~Bara jag~

”Kära dagbok…~”

Ibland blir jag galen på ”unga vuxna”.. Jag vet fan aldrig vad som är rätt eller fel, vad som får andra att bli sura, när jag ska ge tips, när jag INTE ska ge tips, hur jag ska uttrycka mig, Ja, jag vet inte När, Var, Hur, Varför…? Har inget minne av att jag själv varit så ombytlig i mina känslor som yngre..?

Visst att jag kan ha ett jävla humör och kan skifta från glad till arg, eller vice versa, på två sekunder.. Men det här är ju inget jag kan relatera till.

Idag är en bajs dag! Det är morbrors födelsedag. Har känt mig lite tjurig, lättirriterad & känslig, och sen slog det mig, att det är mitt undermedvetna som talar om för mig vilken dag det är.. Och nu är saknaden efter honom enorm. Saknar honom varje dag, tänker ofta på honom när något händer och jag vill berätta för honom, eller dra ett skämt, eller helst att han ska berätta ett skämt för mig! Hans humor var en så stor del av hans personlighet. Många skulle tycka att han hade dålig humor, och den biten hade vi gemensamt. Jag har oxå sjukt dålig humor. Och när jag väl skrattar slutar det med tårar. Han va likadan, fast en sak han gjorde var att skratta åt sina egna skämt, riktigt så dålig humor har inte jag.. Men jag skulle kunna göra vad som helst för att få höra honom skratta åt sina dåliga skämt just nu! Fan vad jag saknar min morbror. Jag kommer aldrig att acceptera att cancern tog ditt liv ifrån dig. Alldeles för tidigt och alldeles för fort. Äckliga jävla cancer! Jag hatar dig!!!

Den här dagen kommer vara tung i sinnet, psykiskt värdelös, men jag får ingen förståelse från min omgivning. Jag ska vara koppla bort allt jag känner, fixa & knäppa med fingrarna så ska jag ha en miljon på kontot, värsta snabba bilen, all tid i världen, lösa allas rastlöshet, och det var ska jag bara göra!

Vafan har hänt med människan egentligen? Vad har hänt med empatin? Vad har hänt med att ta eget ansvar? ”Att göra något åt situationen?”

Nä, fy, nu blev min sorg istället ilska och aggression.

Så, Fuck Off världen! Fuck Cancer!

~Bara jag~, ~Familjen~

Ensamhet & tystnad~

Att vara ensam hemma är något som jag sällan upplever..

Att ha tyst runt omkring mig, även fast tv är på, jag hör bilar genom fönstren, så är den här typen av tystnad nästan öronbedövande!!

Stora sonen är på landet med kompisar. Mellan sonen & yngsta sonen är och spelar fotboll med deras kusin. Yngsta dottern hänger med två tvillingflickor från hennes klass. Äldsta dottern, ja, hon är där hon är 🍆

Jag har dammsugit, filat och bytt färg på mina naglar, inte alls nöjd med färgvalet, men nu får de fan se ut såhär.. Blev en höstigt mörkgrön färg som skiftar till ljus grönt vid värme och mörk lila vid kyla..

Jag har som sagt teven på men ändå känns det så himla tyst & ensamt. Vet inte vad jag ska göra. Som jag skrev, dammsugningen är avklarad, behöver inte skura, har hängt tvätt.. Har inget jag måste göra, vilket är ovanligt. Och blir nästan irriterad på mig själv som just nu typ gnäller över att jag inte har oljud och måsten runt mig & att utföra. Det är fan ett jävla lyxproblem.. Skäms Johanna!!

Imorgon är det söndag. Nu när det närmar sig byte av vecka går det så himla fort. Imorgon kommer bara swosha förbi, sen är det måndag, en rent allmänt tråkig skit dag, sen är det dags för barnen att hänga med sin pappa en vecka. Jag har lite att fixa under min barnfria vecka. Måste till psyk, boka in några besök, förnya grejer.. Min lediga vecka går ofta väldigt fort!

Nä, nu ska jag nog försöka att njuta av att absolut ingenting händer runt mig!

Pöss