~Bara jag~

Haft en paus~

Från bloggen och från mycket annat.

Så himla mycket har hänt, en hel del på det privata planet kring barn som tillfört oro och rädsla, panik och känslostormar. Det har varit helt kaos. Jag skulle gärna ventilera och skriva om det, men vissa saker får jag inte skriva ner och dela med mig av. Det kan handla om att jag då drar ner oss mer i skiten.

Jag stukade min fot på min födelsedag! Hipp hurra och Grattis till mig!! Blev sjukskriven på 100% i två veckor. I tisdags jobbade jag första dagen på Det Sjuka Huset efter sjukskrivningen och det gjorde ONT! Det gör ont! Foten knakar och knäpper, ibland hugger det till så illa efter ett pass att det typ tar stopp ”mitt i ett steg”. Inte alls kul. Är väldigt tacksam över mina stödstrumpor. Utan dom hade jag aldrig klarat av att jobba.

Den här helgen har varit efterlängtad. Det har varit så mycket på jobbet. Många väldigt sjuka människor med stort behov av mycket omsorg. Självklart brist på personal och då blir det väldigt mycket för oss som är på plats. Och kunskapen hos somliga är skrämmande låg, ytterligare en belastning på oss som kan rutiner och arbetet. Det är så skönt att jobba 4 dagar till och sedan 4 veckors semester!

Mina två första veckor har jag barnen! Nu är det väl mest de 3 små trollen jag kommer att få umgås med, stora grabben är upptagen med sina vänner och stora tjejen kommer nog vara mycket med sin pojkvän. Men något ska jag allt tvinga med även dom på!

Ska bli så mysigt! Hoppas på någorlunda bättre väder, iaf så temperaturen ligger runt 21/22 grader så vi kan hänga lite på stranden. Hittat ett bad som är jätte nära om jag totalt glömt bort. Vet att det finns där men själv aldrig ens tänkt tanken på att åka dit o bada. Men min mamma åkte dit igår med mina 3 små troll & brorsonen och tydligen var det jätte bra strand, varmt i vattnet, lite folk. Så helt perfekt.

Min stora Stjärna har varit i Spanien nu i ca 3,5 vecka. Hon åkte strax efter midsommar, så ja, det är längsta tiden jag varit ifrån henne. Jag saknar henne så mycket. Nu börjar hon o grabbarna iaf avsluta sin resa och ta sig hem mot Sverige! Jag är dock så stolt över henne som reser iväg utan större mål och plan, och får uppleva utlandsresa på ett sätt som inte vanligtvis görs. Alltså, ofta så bokar man ju flyg, hotell och transport i ett paket. Men hon bokar flygstol och sen bor dom i ”vanliga” lägenheter och sköter mat och allt själva. Så inget trist hotell med halvdan all inclusive. De tar sig runt med lokaltrafiken, moppe, cykel eller promenader. Så mycket mer hon får se och uppleva! Jag är lite avundsjuk på det sättet att resa. Så mycket mer för pengarna och så mycket mera minnen. Jag unnar henne verkligen det här. Hon har jobbat hårt för att få ihop pengarna och det har även tagit hårt på hennes kropp, så att hon är en kämpe med stenhårt pannben är det inget snack om! Jag har ju inte den ekonomiska möjligheten att hjälpa till med pengar i den omfattningen så hon har verkligen slitit röv för att kunna resa!! Vilja av stål och envis som fan. Snart är hon iaf tillbaka på samma mark som mig och jag längtar mycket!

Min sista vecka nu på jobbet är även min sista som halvtidssjukskriven. Efter semestern är jag tillbaka på heltid. Känns bra, trodde det skulle vara betydligt mer splittrade känslor, men just nu känns det bra. Det kommer bli en tuff höst såklart, men jag ser ändå fram emot att få göra mitt jobb, för jobbet som Undersköterska är helt fantastiskt givande, även om det är ett jävligt tungt jobb. Ser fram emot den sociala biten med patienter och vissa kollegor. Jag kollar runt lite efter nytt jobb oxå, många av de bästa kollegorna har sagt upp sig, och det säger en hel del om ledarskapet på avdelningen.

Men men, nu är det helg! Och jag ska koppla bort jobb på min lediga tid.

Ska se om jag kanske tar mig iväg till stranden med barnen idag. Just nu är det ju sol så det gäller att passa på. Igår när jag och 2 av trollen satte oss o käka middag så smällde det till utanför av åska. Jag hoppades på lite busväder men det blev bara en knall och sen kom lite regn och sedan sol och regnbågar 🌈!

En kort uppdatering blev det iaf!

Hoppas Du har en härlig semester, eller Du kanske redan haft och är i full gång med jobb igen, eller kanske har Du som jag= SEMESTERN FRAMFÖR DIG!!!

Hur som, ha det bäst! Ta hand om dig!

~Bara jag~

Den här dagen~

Nu börjar ångesten. Nu kommer allt har och alla nedtryckande o förnedrande ord tillbaka. Samma jävla minnen varje år. Som jag fått med mig från mitt fosterhem. ”1/7 borde inte finnas, det finns inget att fira, du är en knarkarunge & ingen vill fira såna, du är inte viktig eller prioriterad, du är en äcklig unge, förvänta dig inget, ingen minns dig”.. Så är jag uppväxt.

Kanske dags att jag tar tillbaka kärleken o glädjen i att faktiskt låta mig själv och andra fira min födelsedag. Börja värdesätta 1 juli igen. Det är ju ”min” dag. Jag är nu fri från den där hemska familjen o människorna, men orden sitter kvar inuti. De där orden har ett sig fast.

Min stora tjej ringde från Spanien på FaceTime och sjöng för mig! Hur fint o gulligt är inte det?? Självklart grina jag!

Dom hade problem med AirPods’en så S var tvungen att prata via N’s öra!

Jag älskar er, både dig Tuttan & dig Nosis! Som lägger en stund på mig o ringer! Jag uppskattar det så mycket även om jag grät, så var det av lycka.

Grattis Johejna på din 25+ års dag! Fira den!

~Gör Din Dag~ hälsningar Bobben

Ja, idag, när jag vaknat igen, ska jag ha kul! Hela jävla dagen! Jag ska njuta av min födelsedag! Av människor!

Puss Tack Hej!

~Bara jag~

Kaffe på ballen~

Kommit hem från jobbet. Väldigt ”spännande” förmiddag. Lite för många okända ansikten, men det blir en chans att lära känna ”nya” kollegor 🤪

Tagit av stödstrumpor! Det är en sådan underbar känsla att ta av dom, känna blodet röra sig, luft mot huden. Helt magiskt! Av med kjolen och nu i bara linne & trosor dricka en kopp kaffe med havremjölk i skuggan på ballen! Så skönt! Det är så tyst ute. Några fåglar som kvittrar, annars helt tyst. S

å fort grovsoporna öppnar i porten bredvid, imorgon dock, ska jag kånka ner skit från midsommar. Så stört att deras grovsopor har öppet bara en dag i veckan, torsdagar, och under begränsat antal timmar. Det är ju lixom ett flerfamiljshus och då kan det bli en hel del grövre sopor. Nu måste alla ha det stående hemma o vänta in just den där jäkla torsdagen för att kunna rensa ut o kasta större saker. Blev ju en del tomma glassförpackningar och annat här under midsommar för mig o barnen. Så är det borta när mamsen kommer hem från Åland på fredag..

Annars då? Jo, jag är ganska okej. Ganska stabil. Trött som attans, varmt som fan, svettas typ konstant, speciellt på jobbet vid omvårdnads moment, då är det riktigt vidrigt att vara jag. Men rent allmänt, det funkar. Alltid något ☺️

Tror jag ska skämma bort mig med en knoppis på soffan. Tror inte jag kan somna, men en liten vila är aldrig fel att försöka mig på.

Japp, så får det bli. Ska få i mig kaffet o sedan lägga ner huvudet och bearbeta intrycken från jobbet.

~Bara jag~

Midsommarveckan~

Fy farao! Sådant knas det blivit, men allt löste sig tillslut!!

Jag tappade bort mammas katt. Den 18/6 kom hon inte tillbaka efter att jag släppte ut henne på morgonen. Gick ut på alla ”katt-sidor” på sociala medier och delade bild & info. Ut på vilse.se och la upp annons. En granne skrev ut lappar med bild och info som mina barn sprang o satt upp.

Två otroliga påfrestande grejer till med möten, oro och prat till, men de har båda löst sig bra! Men inget jag vill skriva öppet om, lite väl privat karaktär på det.

På onsdagen skulle S till reumatologen för en ”akut” injektion av kortison i fotryggen pga hela vänstra benet svällt upp o hon ej kunnat gå. Så eftersom hon flyger idag, måndag, småviltet hon ha injektionen innan. Där får hon (vi) jorden smäll i ansiktet av läkaren, inte fysiskt, utan psykiskt!! Hon tror S kan ha propp och skickar en akut remiss till Capio på St Göran. S grät, jag grät. Ingen av oss hittade ord, vi bara grina. Och väntan på det akuta ultraljudet var helt jävla fruktansvärd. Lättnaden när hon ringer o säger att hon inte har propp, där står jag o tre små trollen på Coops godis avdelning, och mina tårar rinner av lättnad. Lyckan var total.

Nu behövde katten hittas så skulle allt bli bra.

Midsommar var vi ute från kl 13. Satt i skuggan med god mat, lugnt sällskap, goda drinkar och massa jordgubbar, melon, gottis, kallt vatten mm. Så varmt men grymt skönt i skuggan o svalka vindar.

Kl 20 ringer en granne till min mamma o säger att katten är utanför hennes port. Jag sprang dit och fångade upp henne. Lite mager o hungrig som sjutton, halsbandet borta, men katten mår bra! Så jäkla underbart!! Så ca 6 dygn utomhus utan mat & vatten innan hon äntligen dök upp!!

Allt ordnade sig till det bästa!

Idag har jag jobbat. Min stora dotter sitter på flyget till Alicante. Jag har pratat allvar med min son och det kändes som att vi förstår varandra. Varit o handlat glass, bubbelvatten, frukt, yoghurt, kattsand. Tömt kattlådan och skurat ur den, kör en maskin tvätt och disk. Kastat sopor i grovsoprummet i två omgångar.

Börjar tidigt imorgon igen, sen tar pappan över barnen.

Just nu ligger jag på rygg i soffan. Tre små troll är ute o sparkar boll o tränar på ”hopp & klättring” innan jag ska fixa mat.

Mentalt är jag helt slut.

Ha en bra vecka!

maskrosbarn, psykisk ohälsa, ~Bara jag~, ~Känslan idag~

Det går ”uppåt” & framåt~

-Veckorna bara springer iväg! Nu jobbar jag 50% på Det Sjuka Huset. Än så länge enbart morgonpass och är nu med på rapport & rond. Och vill inte jinxa, men, det funkar bra.. –

Imorgon tidigt pass, ledig helg och sedan 2 morgonpass innan ledigt med barnen för att fira midsommar. Jösses vad fort det går.

Att arbeta inom sjukvården är på Gott & Ont. Mest ”ont” faktiskt. Det är så svårt att bli hörd. Få bekräftelse av de som är ”högre i rang” även fast jag känner mig som en papegoja som upprepar, säger till, markerar sådant jag tycker kan vara avvikande. Jag är hellre jobbig & tjatig i mitt arbete, än går med skygglappar och riskerar förbi se något. Så är det. Jag är säkert för engagerad i mina patienter, men helt ärligt, det struntar jag i, om andra tycker. Jag vill ha en säker o trygg vård. Vill att patienter ska känna sig trygga & införstådda.

Nu har mamma börjat resan mot Åland med sina hundar, så nu är jag solo ”i mitt andra boende”. Känns lite konstigt men samtidigt, FAN VA SKÖNT! Det är tyst. Jag har öppnat fönster. Jag kan sitta i soffan. Ingen hund som skäller loss. Det är tyst och så jäkla najs. Längtan efter ett eget hem växer mer o mer. Något som är enbart mitt och barnens. Där allt har sin plats. När jag lämnar så ser det likadant ut när jag kommer hem.. Ahhh, det är drömmen..

Ska slappa lite till & bara vara. Bara andas. Lyssna på fåglarna utanför.

Ha det fint!

~Bara jag~

Nu jävlar~

Nu kommer ett riktigt klag/gnäll inlägg! Jag är så förbannat less på att vara den som håller efter och håller ordning, dammar och putsar i den här lägenheten!

Till Dig som står inför en separation från din partner, det blir inte enklare, SPECIELLT om du som jag, behöver dela lägenheten med den andra föräldern till dina barn, pga ekonomi. Det blir ALDRIG enklare!!!

Jag trodde att allt började gå åt rätt håll för några månader sedan. Såg en klar förbättring när det gällde lägenhetens skick vid byte av vecka. Men icke! Jag misstänkte att det var för bra för att vara sant!

I min terapi jobbade jag med att ”lätta på min standard”. Att själv inte städa ihjäl mig & plocka undan och kasta skit för att det ska vara fräscht när den andre flyttar in. Jag gjorde så under några veckor. Slutade grovstäda och höll ”bara efter” som han gjort. Det slutade med en centimeter av dammlager på hyllor. Dörrposter har fingeravtryck. Golvbrunnen är alltid full av hår och vattnet svämmar ut på badrumsgolv. Tandkrämsfläckar på handfat, golv, tvättmaskin. Speglar blev helt matta. Luften i lägenheten blev unken. Jag klarade inte av smutsen och äcklet. Golven skurades enbart under min vecka. Skrev på almanackan att golven måste skuras en gång i veckan! Det verkade funka, för förra veckan skurades fan golven även under hans vecka! Wow!!

Men allt annat? Att hålla efter? Nä..

Jag rensade och skänkte bort möbler som stod i vägen. Sa naturligtvis till om det och fick godkänt av honom. Han går och skaffar två geckoödlor utan att meddela mig o ställer hemma. Jag hade precis rensat av den byrån för att kunna flytta den, men kommer hem o där står ett jävla terrarium. Ställde krav, HAN sköter ödlorna. HAN håller rent och köper mat. Han köper mat. Bajset ligger i högar. Terrariet ser förjävligt ut. Men för att komma till det jag började skriva om;

EN MÖBEL blev kvar. Trodde i min enfald att han skulle skruva ner den o ta bort den så jag kunde under min nästa vecka möblera och fixa i mitt & barnens sovrum. Men icke. Den står kvar. Och blir bara mer o mer överöst med smuts och skit.

Nu står jag här bitter. Hatar att vara bitter! Jag har dammtorkat, kastat trasiga saker som läggs på varje liten avlastningsyta i den här lägenheten. Det är smutsigt och äckligt fan överallt!!

Min högsta önskan är en egen lägenhet. En liten billig trea är så önskvärt just nu! Jag skiter i om det är trångt under min barnvecka. Så länge jag själv råder över skicket och städning i mitt hem så skulle jag bli lycklig! Det är inte hållbart i längden att dela bostad med någon som enbart bor här för att utfodra sina barn, dricka öl, på sin lediga tid eller under vab åker till sin flickvän, istället för att jobba i sina barns hem och göra det fint & trivsamt för dom! Han borde vilja kunna ta hit sin flickvän och då borde han vilja ha det fräscht och visa att han ”minsann är en skötsam och renlig karl”.. Hur sjutton kan en vuxen människa ha så taskig hygien i en bostad? Det påverkar ju måendet om man bor i en misär och sanitär olägenhet.

Jag har börjat jobba igen. Det sista jag behöver nu är att börja stressa över hur det ser ut när jag kommer hem till barnen. Jag behöver fokusera på barn & jobb & mig själv. Inte över sopor, damm, äckligt smuts.

-Så du som står inför en separation, och är tvungen att dela bostaden med föräldern till era barn varannan vecka, det kommer bli riktigt jobbigt. Mest tjafs blir kring städning & hygien, inte kring barn. Det blir inte enklare. Men förhoppningsvis, en dag, har du ditt egna hem, din egen standard, det ser ut som du lämnade det när du kommer hem, och det är det Du får kämpa för. Att en dag….-

Kram Puss

~Bara jag~

Onsdag= ledig~

Tre små troll kom iväg utan minsta problem idag! Glada & pigga!

Men så har vi den dära lite trögstartade 16 åringen, som aldrig går upp av något av 47 ställda larm! Inte vaknar även fast solen ligger på och lyser upp hela hans rum, aldrig störs av att jag ställt upp sovrumsdörren och ropar på honom ca var 3:dje minut, inte hör att jag står bredvid hans säng och knackar i väggar, garderobsdörr eller i händerna!!!! Jag blir som less på dessa förbaskade mornar! Denna trötta 16 åring! Jag tjatar & tjatar & tjatar! Jag vet att jag var morgontrött i tonåren, men såhär jäkla illa minns jag inte att jag var.. Fy farao!!!!

Har du en del att försöka hinna med o fixa idag, men när han strular då förskjuts mina planer och jag blir jäkligt stressad!

I helgen har Maxi hemmamatch, ska bli kul att gå på! Igår var det bara jag & Sigge som hängde efter skolan, Ebba stannade till hos två kompisar på väg hem från skolan och Max hade fotbollsträning.

Sovit piss dåligt inatt. Haft ont i ryggen som bara den. Blir så arg på vårdcentralen och läkare. Det står att alla ska förnya recept i GOD TID, minst så du har medicin för 5 dagar innan du behöver nytt recept. När Jag då följer den uppmaningen, men Läkaren inte förnyar ändå, vad fan ska man då göra? Jag har ätit medicinen i flera år, inget nytt som uppkommit där. Är det såhär vården ska vara? Ska det behöva bli en ekonomisk fråga för att få vård och jag är tvungen att gå till privata läkare för att klara av mina dagliga sysslor utan att gråta av smärta? Inte kunna sova pga ryggvärk? Blir så förbaskat trött på det här!!

Klagat nog nu, ska väl in o ställa mig o applådera över huvudet på sonen igen!!

~Bara jag~

Blir bättre dag för dag~

Varje pass på jobbet känns lite liiite lättare för varje gång. En dag avslutade jag med att skratta hjärtligt ihop med en kollega. Det trodde jag inte skulle hända på länge. Så tråkigt att hon ska sluta, jag kommer verkligen att sakna henne. Hon är en glad, hjälpsam, noggrann, omhändertagande & fantastisk undersköterska. Önskar henne såklart all lycka på nya arbetsplatsen!! Hoppas hon får ett lönelyft oxå!

Jag är långledig då en röd dag infaller då jag ska vara på pass. Men inga chefer är på plats då och då inte jag heller. Nästa gång Det Sjuka Huset kallar är på måndag.

Idag sällskapade jag & mamma till Arken Zoo, Hemköp, Lidl. Nu är hon på Mindrullness & jag har kastat in en fläskytterfilé i ugnen på 125 grader och hoppas få en fin Pulled Pork till kvällen. Ska hämta henne 16:00.

Min arbetsplats är verkligen annorlunda sen innan sjukskrivning. Det är stor omsättning på personal, då inte enbart undersköterskor som söker nytt, utan 3 fantastiska läkare har slutat, ssk är det flera nyutexaminerade (noll erfarenhet av arbete på avdelning) och undersköterskorna flyr avdelningen. Dessutom är vårdtyngden så mycket högre nu. Många med mera behov av stöd och hjälp med allt för daglig hygien, stöttning med mobilisering. Det känns inte som att det är en avdelning som är vad den heter, utan att vi blivit en Geriatrik. Det är så sorgligt. Det ska inte vara en sådan omsättning av personal. När så många byter på så kort tid så är det ett tecken på att något är mindre bra. Och ofta är då problemet ”Ledningen”.. Men ingen säger något. Alla går tysta & missnöjda. Jag älskar mina usk-kollegor. De är helt otroliga människor som är fantastiska på sitt jobb. Men utan rätt stöd och backning o uppskattning av befintlig personal så söker man nytt.

Usch vad jag klagar. Men vad vore livet utan att få gnälla lite, speciellt på sitt arbete. Det sker inom alla olika arbetskategorier.

Nä, ska kolla klart nästa avsnitt av Modern Family innan jag måste åka o hämta mamsen!

Ha de!!

~Bara jag~

Kolla blodtrycket~

Halvårskontrollen är redan här igen. Kolla blodtryck så mina adhd mediciner kan förnyas.

Igår kom jag hem till barnen. Max hjälpte mig med middagen, köttfärssås & spagetti, den blev jättegod och han är så duktig & hjälpsam.

Imorse körde jag först de tre små trollen till deras skolor, sen hem & hämta Noel o skjutsa honom till hans skola. Nu sitter jag här i väntrummet och väntar på Sjuksköterska.

Tog fram Bobbo & Doris igår. Märkte då att Bobbo luktade ”surt”.. Vände upp honom och ser att det framträtt 2 kulor/bollar mellan svans & mage. Vet inte om stackars varit/är förstoppad eller om det är hans testiklar som blivit inflammerade. Ser hemskt ut. Eftersom jag inte har någon kunskap krock gecko ödlor så började jag googla. Hittade bra svar från en veterinär som svarade på två olika personer frågor kring deras geckohanar som beskrev precis samma problem som Bobbo har. Jag hoppas verkligen inte han blivit så dålig att han måste tas bort.

Stackars Bobbo

Hemskt tråkigt om så är fallet.

Nu ska jag koppla av helt. Sköterska vill det inför blodtryckskontrollen. Så pulsen ligger 👌🏼!

Ha en fin dag!

~Bara jag~

En sak mindre~

Bilen fixade besiktningen! Japp, så min ”SYC’o” får åka iaf ett år till! Så himla skönt!

Har precis lagt ny färg på naglarna. Jag har sådan beslutsångest.. Har jag termo-lack så ledsnar jag inte alls så fort, men nu hade jag lagt en mörkblå metallic i förrgår, idag blev de mörklila. Jag som älskar blått, men klarade inte av att ha blå på naglarna. Så nu har jag andats in en jäkla massa damm från allt filande. Inte najs, men naglarna är fina 😈

Är trött. Längtar till att sova. Är trött men ändå så jäkla rastlös. Men orka göra något, nä den orken finns inte.

Börjar längta lite till vår. Bar mark, sopade trottoarer, grönska, lagom värme med sol. Ljusare ute. Den här perioden på året är så ”mähä’ig”. Det är blött, ser smutsigt ut ute, massa grus & sand.. Bara deprimerande att se.

Imorgon hem till alla mina trollungar! Saknar dom och längtar efter deras röster.

Ska ta & äta lite mat innan jag ska se ”The Stray” på Netflix.

Ha det!