~Familjen~, ~Härligt~, ~Helt Galet~

Om 8 minuter…~

Är vår lilla Siggis 7 veckor ung! Och han är så go! Han ger svarsleenden och han ger ifrån sig söta små ljud när man pratar med honom! Han är verkligen så himla go..!!

Nu är vi i Gnesta! Traditionella julbaket har ägt rum :). Idag har Vera styrt upp så först fick barnen baka pepparkakor i omgångar och sen lussekatter. Sen fick de äntligen dekorera sina pepparkakshus! Det är kreativa färgläggningar med kristyr och det är underbar att ha sett hur barnens fantasi fått gått loss 🙂 #pepparkakshuschallange2016

Kommer lägga in bild imorgon på fb och där kan man rösta på vilket bidrag man vill 1 gång och man får även rösta på flera indrag 🙂 

Nu ligger jag och våra kids här nere i källaren och ska sova! Alla mina små sover redan, bara jag som bloggar. 

Men fortsätter med bilder imorgon som sagt och nu återigen ner med näsan i boken!


Några bilder från baket får ni i allafall titta på.. 

sov gott!

~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Inte lätt när det är svårt~

Idag är en dag jag inte vill minnas.. Den behöver inte ens ha funnits.. Redan på morgonen vid 6 började det. Noel hade värsta humöret och attityden, gjorde allt han vet inte är okej. Dessutom skrek han så högt så både Max & Ebba väcktes. Sigge blev oxå väckt och jag försökte få honom att somna om ca 4-5 ggr. Så redan innan klockan 7 var det ren kalabalik här.. Han trissade igång M & E så mycket att jag höll på bli tokig. När han äntligen kom iväg till skolan spårade Dom två små terroristerna ur helt o hållet. Leksaker flög, stolar drogs kors o tvärs, rentvätten fick inte vara ifred, och skrik och vrål för att överrösta sig själva och varandra.. Dessutom har de kommit på att de kan stå och skratta mig rakt upp i ansiktet när jag säger till på skarpen.. Iaf, efter mycket tjafs och vrål, lyckas jag få på alla 3 kläder & även mig själv. Hade tid till Psyk kl 9.45, och min plan var att på väg dit lämna av Max på dagis, för helt ärligt, jag orkar inte med alla 3 hemma.. Men då R har noll förståelse för att det tar tid att få ordning på barnen, och minsta sak som går fel blir ett väldigt stort tidstillägg på ”schemat”.. Så han kommer hem strax innan halv 10 och det första han säger är ”Det blir tajt med tid att hinna lämna Max”… Det kändes i hjärtat.. Varför kunde han inte avsatt mer tid för oss och förstått att jag kanske kan behöva hjälp, speciellt när jag har läkarbesök? Jag kände mig helt värdelös som inte planerat in min tid bättre.. Så Max blev hemma idag oxå. Big BIG mistake

Imorgon upptar jag concertan. Hoppas den kommer hjälpa bra! Ska få börja med Ritalin oxå. Fast det först när jag ätit in mig på concertan så troligtvis i februari. Träffade en Beroendeläkare och kände mig väldigt utbildad när jag gick därifrån. Hon babblade om allt o inget. 

När vi kom hem brakade helvetet loss igen. Max & Ebba provocerade mig till hundra procent. Smet in på toaletten och gjorde bus, in i sovrummet där jag lagt Sigge för att sova, sparkade runt alla lek-bilar på golvet så det skramlade o lät förskräckligt.. Orkar inte ens gå in på vad mer de gjorde. Det slutade med att jag bara grät.. Visste inte vart jag skulle ta vägen.. Jag ville bara gå ut genom dörren och gå. Bara slippa allt för en stund. 

Jag fattar såklart att Max är understimulerad, men jag kan inte gå ut och låte honom agera ut utomhus, då det kan ta timmar, Ebba är inte lika tålmodig utomhus som han är och för Sigge kan det bli lite för kallt. Imorgon ska han till dagis! Inte en dag till hemma med honom. Det är dessutom snart jullov och jag måste få hämta lite kraft innan det. 

Som sagt, dagen var hemsk. Men vid 13.30 ca somnade E i sängen bredvid S. Jag satte på barn-tv åt Max i v-rum och gick oxå och la mig i sängen. Och somnade. Max har då kommit in och krupit ner i sin säng och somnat han med. Jag och Sigge gick upp runt 16. Jag behövde sova men känner mig fortfarande väldigt ledsen. 

Jag tycker inte om den jag blir när barnen retar & provocerar mig. Jag blir så arg. Så ledsen. Och känner mig helt jövla värdelös som mamma.. Jag känner att jag inte kan ta hand om man egna barn. Sen känns det extremt surt att Noel konstant talar om för mig att han inte vill bo med mig. Att han vill flytta till barnhem, fast helst ska jag flytta. Det gör ont i mitt hjärta.. Riktigt ont..

Puss Hej..

~Helt Galet~, ~Känslan idag~

Lägenhetsbyte~

Är det någon i Sverige som en lyckats byta lägenhet via Lägenhetsbyte.se ? Någon??

Jag skulle gärna vilja höra om hur Du gjorde, vad du bytte med & mot, för jag har nu varit medlem i x antal år på just den sidan men inte ett enda byte blir av! Känns som att folk lägger upp bara för att lixom, men egentligen inte alls menar allvar i att byta även om ”rätt byte dyker upp”. 

Jag vet inte hur många 5or som ligger uppe och jag vet inte hur många som stämmer in på vår lägenhet (för att Dom själva kryssat i dom sökvalen och matchar oss) som inte svara på byten, inte vill, eller tror de ska kunna byta sig till en villa utan att betala en spänn för det.. 

Och alla dessa lägenheter som ligger ute för byte men söker 2 mindre lägenheter, GAAHHHH, inse fakta, dom flesta hyresvärdar har idag satt in en lite klausul i sina kontrakt, har du inte själv en hyresrätt som du står på kontraktet på, då får du heller inte ställa dig på ett nytt kontrakt.. För att förtydliga så tar vi ett exempel=

A & B står båda skrivna på en 5a och vill byta till 2 mindre lägenheter, en 2a & en 3a, för att hjälpa sitt vuxna barn med lägenhet. Barnet C har ingen egen lägenhet utan bor hemma hos A & B. När då ett byte lyckas bli till, så vill A & B flytta in i 3an tillsammans och vill då att C ska flytta in i 2an och skriva sig på kontraktet på den. Men så funkar det inte längre. Hyresvärdar vill att deras hyresgäster redan står på ett kontrakt om det är byte. Alltså kan inte A & B hjälpa sitt barn C att få en bostad via byte & glida för i bostadsköer på ett bananskal. Punkt!!

Så alla som sitter ute i sina stora 5or utan behov av det, byt för att Ni kan och för att ge barnfamiljer en chans att få bo bra! En möjlighet att andas ut och kanske en dörr att stänga om sig.. Sluta sitt och håll på era lägenheter, inse att vill ni ha villa så får ni köpa, behöver era vuxna barn lägenhet får de ordna det själva.. 

Jag vet inte varför jag egentligen skriver om detta, men var ute på appen och kollade efter matchningar och jag har 15 OLIKA möjligheter till byten, men 8 av dom svarar inte, övriga är triangelbyten och där är det en part kvar som måsta tacka Ja. Ledsamt! Tröttsamt! Energitjuv! 

Idag var begravningen för min svägerskas svärfar Larry. Det var fint. Stillsamt och fint.. Vila i Frid nu Larry, kommer aldrig glömma din goda köttfärssås. Hälsa alla Änglar 💙

Efteråt var det direkt hem till Max & Ebba som var med mormor. Och äta någonting! Jag hann inte äta innan begravningen, låg för länge och drog mig i sängen på morgonen med Sigge.. 

Och till något helt annat, vi ska fira Nyår hos svägerska och familj, och i år har de hittat ett riktigt roligt tema! 70-tal!! Hur kul är inte det?? Jag är super exalterad inför att få klä ut mig, kommer köra på Flower Power/Hippie 70-tal! Det kommer nig bli väldigt roligt, om bara alla engagerar sig och gör det roligt! 

Ikväll var R ute med jobbet. Dom körde GoCart och åt på O’Learys i Kista. Det var deras ”julbord” från jobbet. Lite tråkigt tycker jag, julbord är ju julbord, inte hamburgare på O’Learys. R tycker lite likadant, men hade trevligt iaf. Jag och barnen åt tacos & sen godis & chips till dom. Mamma kom och hälsa på vid 19.30 och gick väl runt 21.30. Sara drog till kvällsgården, Max & Ebba somnade redan innan 21 & Noel gick å la sig innan mamma gick. Blev helt paff, hade förväntat mig en pain-in-the-ass kväll, men det var bara jag och Sigge som låg på soffan och slötittade på Idol. Grattis Liam förresten. R kom hem tidigt oxå, runt 22.10.. Imorgon ska barnen och R bygga ihop pepparkakshus och Sigge o jag kommer nog slöa i soffan :). Jag har typ noll koncentration att lägga på peppis-hus-bygge.. 

Ska upp o ta mig en halv immo, svårt att sova ikväll. 

Ta hand om Dig och dom Du älskar! Imorgon kan det vara försent…

Puss

~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Inte alltid ”Guld & Gröna”-skogar~

Blir ibland så sjukt irriterad på min man. Vi har 5 barn TILLSAMMANS! Ändå är det så jäkla lätt för honom att pyttsa över allt kring Sigge på mig. Ge mat, byta blöja, trösta, söva,väcka,klä på. Visst, jag njuter av allt kring vår lilla bebis, tycker det är helt underbart med allt som har med honom att göra, men som ikväll, jag var jätte bajsnödig! Som mamma har man inte längre rätten på sin sida att gå på toa när man verkligen behöver, och ikväll var Sigge extra kinkig, tror magen bråkade lite, han prutta och skrek omvartannat. Och jag sitter med honom, kramar, tröstar, vyssar, ger nappen och får honom lugn. Samtidigt är mitt inre i kaos! Jag är så nödig så jag inte vet vart jag ska ta vägen, det trycker på, och man blir nästan lite svettig på överläppen.. Ni vet hur det kan vara.. Lägger honom i babynestet, han är lugn, säger att jag verkligen måste gå på toa. Hinner slå ner arslet på toan och känner hur befrielsen är nära, när Sigge börjar gråta!!! Och han skriker! Inte hör jag min man prata med honom eller lugna honom, hör bara gråt, och jag lyckas tillslut få ut skiten för att sen kunna gå och ta min yngste son. Säger åt R att flytta på sig så jag kan ta min minsting, lägger han mot bröstet i grodställning & han pruttar på o blir helt stilla i kroppen. Får nappen och somnar. Hade min man bara haft vett att lyfta upp honom o lägga han emot sig istället för att lägga honom i knäet på rygg, hade jag troligtvis hunnit torka mig i baken utan skavsår och hunnit ta bort fartränderna ur toan.. Och Sigge hade sluppit ha ont i magen! 

Det här är vad som retat mig ikväll! Att jag ska sitta med bebin hela kvällarna, medans han kan göra vad han vill, gå på toa utan att behöva tala om det till exempel.. För jag kan inte ens gå o kissa utan att först meddela om att jag behöver gå, sen ska såklart Ebba med in på toa & klättra runt annars står hon och rycker i dörren tills den går upp o hon kan komma in. Att låsa är bara att glömma, då vrålas det utanför och jag känner att det är inte värt det.. Hörselskador/sura grannar eller toasällskap? Vad hade du valt? 

Nog om det, men det är lite sånt jag som trött fembarnsmor känner att jag kan bli lite less på ibland..

Vid 10.30 var vi idag i Uppenbarelse Kyrkan i Aspudden och kollade när Noels klass sjöng in advent! Det var riktigt fint! Så otroligt stolt över min adhd-grabb som fixade att stå där framme, sjunga och faktiskt behålla fokus utan concertan. Pga aptiten får han ibland vara utan medicin. 

Det var hur fint som helst, barnen sjöng så vackert och kyrkan i sig är väldigt maffig med dess fönster!! Ebba var med o kolla på storebror och hon skötte sig riktigt bra. Trodde hon skulle ledsna efter typ 10 minuter men det gjorde hon inte. 

Efter det körde vi vaktis ner till skolan och sen vidare till kungens kurva för att kolla efter julklappar! Hittade så nu är Ebba helt klar! Känns riktigt skönt! Bara 4 av våra barn kvar att köpa till och svägerskans 4 barn.. Tur att Sigge är så liten o behöver kläder för det är vad han får i julklapp, kläder, då är inte han så svår att köpa till heller.. Så bara 7 barn att köpa till varav en är en kräsen tonåring.. Suck! Pust! Stön!!

På onsdag börjar R jobba. Då är det dags för mig att börja lämna Smarre på dagis. Ska bli riktigt spännande att hitta en bra rutin som funkar med 3 små barn där alla ska kläs på ytterkläder och vara mätta o nöjda innan vi går ut. Och sen att jag bara har sittplats för Ebba och liggplats till Sigge.. Kommer Max ens vilja gå? Dra pulka är uteslutet, det kan jag inte med tanke på att jag har hunden oxå.. Usch, nu fick jag nog lite ångest över onsdagen oxå..

Dags att läsa, rensa huvudet lite! Längtar till den 14/12 när jag har psyk och vet om jag ska börja med min concerta igen.. Är väldigt jobbigt med fokuseringen just nu.

Puss på Er! 

~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Sigge 1 månad~

Ja, redan 1 månad färsk! 00.48 föddes han för 4 veckor sen.. Kan knappt tro att det är sant faktiskt.

Har idag insett att jag slutat alldeles för tidigt med värktabletterna efter snittet. Haft så sjukt ont att jag knappt kunnat röra mig.. Men så hade jag visst missförstått hur länge jag skulle äta, så tur att R var med och hörde annorlunda, så nu äter jag igen och hoppas snabbt på lindring. För när gaserna rör sig i tarmen, det är fan inte att leka med, gör det så svinigt ont att jag är på väg att bryta ihop. Jag bara hatar kejsarsnitt! På riktigt! Usch och fy för allt som kommer efteråt ett snitt.. Men tack o lov att Sigge finns idag!!

På dagen åkte vi med Sara & Sigge till Lager 157 i kk, hade hoppats på att hitta svarta jeans till Noel men de hade bara blåa jeans så det bidde ett par såna & sen hittade jag linnen för 30:- styck och det gick ju inte att inte köpa! Tack Black Friday!! Sara köpte sig ett par nya svarta jeans för 100:-, väldigt bra pris!! Max & Ebba var hos sin Farmor medans vi var iväg. 

Nu på kvällen har vi kollat på film via Apple tv och C more. Komedier.. Inte min typ av filmer, men sett 2 st helt okej. Sex tape och Mom’s Night Out. Två helt ok filmer att se om det inte finns ett skit på vanliga teven att se! 

Nej, nu ska jag fixa Sigges ”nattamat”, bära in honom, ta mina ömma och gasiga tarmar och krypa ner i sängen. Sent ikväll, inland blir det så..

Har iaf fått upp julgardiner och stjärnor och stakar idag, så nu är vi pimpade inför Första Advent! 

Puss på er

~Familjen~, ~Förundran~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

30/10-16 kl 00.48~

Det här har varit den tuffaste förlossningen jag varit med om. Kan tycka att femte barnet bara glider ut på ett bananskal! 

29/10 vid 4 på morgonen började jag känna av lite kraftigare förvärkar. Vid 9 tiden klev jag upp, åt en fralla o fick andas genom värkarna. Ringde och förberedde mamma på att det var dags. Vid 11 tiden ringde jag SÖS för att kolla så de hade plats för mig! Det hade dom inte! Inte heller Huddinge eller KS. Blev roddad till Södertälje! Nervös, panik, ångest är bara några av känslorna jag hann uppleva.. Sagt o gjort, packar in oss i bilen och börjar åka mot Södertälje! 

Får ett superfint mottagande. In i undersökningsrum och ctg sätts. Jag blir rastlös av att ligga, så jag reser mig upp, då går vattnet! Yes!!! Tänker jag, kommer gå fort denna gång! Öppen ca 4 cm.

Blir inskrivna, in på ett rum, får lustgas. Värkarna klingar av framåt 15 tiden. Händer typ en värk på 10 minuter. Vid 17 är det värk igen var 5te minut! Sen kopplas det till värkstimulerande. Då börjar det.. Bebis hjärtljud går ber, värkarna så sjukt starka att jag inte hinner med, flåsar på i masken. Läkare kommer in och undersöker, sätter skalpelektrod på bebis huvud samt tar blodprov på hjässan. Inga värden är bra. Får bricanyl för att sänka intensiteten i värkarna. Öppen 8 cm men bebis ligger alldeles för högt upp, och jag har haft krystvärkar sedan 18-18.30.. Bebis hjärtljud fortsätter strula. Kopplar på värkstimulerande igen, men det blir värre. Bebisens huvud har fastnat på någon ”flik” inuti mig som svullnat upp, den kan inte komma förbi den. Får bricanyl igen, då värkarna är så intensiva och krystvärkarna gör så ont, känns som att krysta ut en tegelvägg, ingenting händer. 22-23 tiden tas nya prover, dom försöker putta på fliken, bebis hjärtljud sjunker. Vid 22 beslutar läkaren att sätta en Eda, för att kanske kunna få lugnare värkarbete och att bebis då ska kunna glida ner i bäckenet. Edan sätts, den tar bra, men inget händer med bebis. Hjärtljuden sjunker, jag får snurra, stå på knä, ligga sidan osv osv, inget hjälper. 

Sen går det fort. Det blir beslut om kejsarsnitt. Jag gråter, livrädd. Robert kläs i op-kläder. Narkosen kommer och kör i en stor dos ryggmärgsbedövning. Sen ligger jag på operationsbordet, gråter, bedövas, söker Roberts trygghet.. När de väl öppnat mig, sitter bebis fast. Läkaren ligger på mig och drar, puttar och häver samtidigt sin vikt mot min mage. Tillslut är bebis ute. Knäpptyst! Robert följer med teamet in i ett rum bredvid med bebin. Sen tar det lång tid,tycker jag, innan R kommer tillbaka och säger att Han mår bra! Gråter igen.. 
Operationen på mig var komplicerad enligt dom två som utförde op. Dom har aldrig tidigare varit med om den här fliken

Och nu tror vi han avslöjat sitt namn.. Han heter Sigge! Och hans mamma är så kär i honom!!


Välkommen att göra vår familj helt fullständig Sigge! 

Puss

~Familjen~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Tror det börjar hända nåt~

Nu, ikväll framförallt, har det ilat och gjort riktigt ont i bäckenet så jag tror Baby5 håller på att skruva sig neråt. Som det känns just nu kan det inte vara så lång tid kvar innan det drar igång.

Eller, så är det för att jag fick värsta rycket här mitt på dagen & dammsög hela lägenheten och skurade golven. Dom var så gräsligt skitiga våra golv, så redan igår hade jag bestämt att idag skulle det städas! Sen råkade jag fastna inne på toaletten, den var värre än en svinstia, så den fick sig en riktig omgång. Fint och rent blev det, trivs så mycket bättre när det ser någorlunda fräscht ut hemma. 

När jag var klar med städandet, plockade R ner några kartonger i förrådet och kastade en sopsäck i grovsoprummet. Under tiden somnade Bebban på soffan, och R gjorde detsamma när han kom upp. Jag tig tillfället i akt, fyllde upp badkaret och gled ner där i med en riktigt bra bok. Fy vad skönt det var! Senare, framåt 17 ca, kom skrällen, jag fick så ont, bebis glider ner och ett tag visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Sen har det hållit på hela kvällen.. Hoppas innerligt det är dags snart, vill inte ha mera ont!

Inatt drömde jag för första gången om graviditeten & förlossningen. Drömde att jag födde i bilen, en liten pojke, och det gick hur bra och fort som helst. Jag är ju lite nojjig för att inte hinna få någon bedövning. Det är typ min skräck. Även att det ska gå för fort och bebis föds i bilen. Men den drömmen kanske var ett sätt att bearbeta mina tankar och fasor. Vem vet? 

Så, annars idag har inte mycket gjorts, det har varit lugnt. Förutom att Max fick värsta spelet här hemma ikväll. Han skrek, vrålade och gormade i säkert 40-45 minuter. Började med att han blev hyperaktiv efter maten och sprang 711 varv runt vardagsrumsbordet, vi bad honom sluta x-antal ggr, men han fortsatte. Jag satt och betalade räkningar i soffan, och varje gång han sprang förbi mig puttade han på räkningar eller telefon. Tillslut fick R nog och sa åt honom att nu skulle han gå och borsta tänderna och sen lägga sig. Då fick han frispel över att inte få borsta själv (vilket han alltid får efter att vi borstat) och sen var nappen fel, eller låg fel, eller något var iaf fel.. Han skrek så mycket att när han väl lugnat ner sig, somnade han inom 10 minuter! Jag vet inte om det är trots eller om inte mina misstankar om en ev adhd diagnos på honom känns mer riktig. Det är mycket utbrott för hans del, och hyperaktivitet. Men det återstår väl att se.. 

Nu ska jag läsa, Ebbis somnade inte förren 22.50 ikväll, och jag har typ velat gå och lägga mig sen 21.. Men nu fick jag det och nu ska jag läsa och förhoppningsvis sova riktigt gott inatt.

Puss & Natti 

~Familjen~, ~Helt Galet~

En ”tröttis”-söndag~

Sovit som en ”påse hundskit luktar”, Ebba har vaknat några ggr inatt och jag har vaknat av att det är varmt, obekvämt eller akut kissnödigt. Då blir sömnen lidande av alla uppvaknanden och ibland är det så svårt att somna om. 

Men då jag är gift med en riktig man, som förstår min trötthet och smärta såhär i slutet på graviditeten, så låter han mig sova dagtid. Somnade med Ebbis på soffan vid 13 tiden, vaknade vid 16 nånting av att det doftade NYBAKADE vanilj&mandelmassa bullar! Med andra ord vaknade jag typ i en ”munorgasm” 😂

Blev att käka rester till middag, kyckling faijitas och hemmagjord pizza med egen pizzasallad. Jättegott! Sen bulla på det! Måstenog smita ut i köket och sno en bulle till innan jag ska gå och lägga mig. Fast jag sovit idag känner jag mig så sjukt trött nu ändå. Men det känner jag igen från tidigare graviditeter oxå, sista tiden innan förlossning kan jag sova dygnet runt. Min kropp som laddar inför jätte jobbet att föda barn. Är riktigt less på att ha ont nu och börjar n ä s t a n längta tills när den här Babyn är född. Lite skräckblandad förtjusning kan man säga..

Sammandragningarna är dryga som attan. Nu känner jag mera tryck neråt varje sammandragning, så den håller väl på att lägga sig längre ner i bäckenet.. 

Ja, så idag har det inte varit så mycket mer som hänt hos oss. Förutom att Niels adhd idag skenat iväg med honom. Vi har honom medicinfri på helgerna just för att han ska äta upp sig, men sista helgerna har vi insett att det funkar inte för honom eller oss utan concerta. Vi ska testa att bara låta lördagen vara medicinfri, för söndagar är läxdag & duschdag och han får frispel så fort det är dags för läxan. Det drabbar hela familjen. Han har idag kallat mig tjockis, pissjävel, idiotjävel med mycket mera. Han smäller i dörrar, ställer sig och stänger/öppnar dörrar med en smäll, kastar allt omkring sig, slår i väggar osv. Finns såklart mycket positivt att skriva om Noel oxå, det är inte alltid såhär, eller jo ofta men…. Iaf vi får testa med en medicinfri dag i veckan och se hur hans vikt reagerar på det och om husefriden blir bättre. Själv avskyr jag att han ens behöver medicin, tycker inte om att ge honom den alls men vi ser så mycket positivt som sker när han tar den.. Jävla dilemma. 

Nej, nu måste jag nog sno en bulle..

Tack för titten ❤️

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~

Mvc~

Var och träffade Lotta idag, alltid lika trevligt! 

Magen mäter 37 cm, Hjärtat slog 135 slag/min, mitt blodtryck 👌🏻 som alltid. Hon tog tack o lov inget järnvärde, så jag slapp bli ”uppläxad” för det idag! Nästa tid jag har till henne är den 19/10. Alltså dagen efter Bf. Hon frågade om hon trodde att vi skulle ses då, ”Jahadå det gör vi garanterat” var mitt svar! Varför skulle den här komma tidigare om ingen av de andra gjort det? Blir nog iaf minst 5-6 dagar över… Minst!

I helgen ska vi till Gnesta och kolla på en lägenhet. 120 kvm, öppen spis, men bara 4 rum. Vill gärna se planlösningen och se hur det är planerat och om vi kanske har möjlighet att dela av något rum alt sätta upp en vägg någonstans. Hyran är bra oxå, bara synd att det verkar vara väldigt ont om inomhus garageplatser i Gnesta! Det har vi ju lixom vant oss vid att ha och det är så guld att aldrig behöva SKRAPA rutorna på bilen! Men, det finns fel på allt, hur man än vrider o vänder på det, vi måste kolla för att bilda oss en uppfattning. Kanske är Gnesta vår nya hemort? Hemstad? By? Hmm, vad kallar man det? 

R har bakat så goda bullar idag, han är missnöjd, men jag som älskar mycket kladd i bullarna tyckte de var ljuvliga! Massa smör, vaniljsocker och mandelmassa i. Mumma!! 

Nä, kort blog, är inte så många som läser ändå, men för min del är det grymt skönt att rensa huvudet här innan det ska krocka med kudden.. 

Så, Tingeling alla Gullfisar där ute! Sov gottis!!

Puss Divornas Diva🌺

~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~, ~Tråkigheter~

Graviditeten 2016~

Nu är jag (vi) inne på slutspurten, vi är nästan i mål. Snart kan jag röra mig mer normalt & det kommer vara fantastiskt! 

Sammanfattningsvis så har den här graviditeten bara ”varit”. Jag har inte njutit direkt, har inte haft tid. Det har varit så mycket med dom 4 barn vi har ich tiden har ibland spurtat iväg och ibland stått helt still. Jag mådde ganska mycket illa ända fram till vecka 22-24. Jag har även haft flera tillfällen senare i graviditeten då jag kräkts helt utan förvarning. Tidigt började jag få ont. Väldigt ont i bäckenet, det är väl inte så konstigt med tanke på att det här är tredje barnet 3,5 år som växer i mig. Fogarna är väl helt utslitna 😮 Jag har varit väldigt deprimerad. Kännt mig ledsen, nere och haft mycket ångest. Kännt panik inför Baby5’s ankomst, rädd att jag inte ska älska det här barnet (sjuka tankar jag vet) ,oro över vår boende situation, hur ska vi få plats(?), kommer tiden räcka till(?), kommer jag att hålla ihop som människa & fembarnsmamman(?). 

Ja, det har varit väldigt mycket oro. Oro som jag har valt att inte prata med någon om. Jag har inte delat mina tankar med min äkta hälft, inte mamma, inte närmaste vänner. Jag har knappt yppat ett ord om oron, utan valt att hålla allt inom mig. Det är ju fel! Samtidigt som det är ”fel” att inte vara sjukt lycklig ich glad över en graviditet, inte längta efter bebisens ankomst, inte längta sig sjuk efter sitt ofödda barn.. Så när jag då kännt som jag gör, har jag valt att lägga locket på.. Trott att om jag inte nämner det finns det inte! Är ni med på hur jag menar? 

Nu är det svårt att förneka att snart finns ingen återvändo. Snart ska den här bebin ut. Det skrämmer mig! ÅngestDeLux! 

Jag är livrädd. Jag vill inte föda! Jag vill stoppa tiden helt! Jag vill känna kärlek till det här barnet NU, iaf känna någonting.. 

Våra 4 barn har jag alla längtat efter, redan när de legat i magen! Jag har njutit av att vänta barn, njutit och kännt mig så stolt över minsta spark & buff. Blivit kär i barnet redan då de legat och grott i mig. Varför är det inte så nu? Kan kärlek ta slut? Har jag förbrukat den? Vafan gör jag för fel? 

Tidigare graviditeter har jag tyckt att det är superkul att fota magen! Filma rörelser osv. Jag har en magbild som jag typ tvingade mig att ta idag. Bara för att ha till babyboken.. kanske går det åt rätt håll känslomässigt om jag nu tagit en magbild? Jag tänker ju ändå på baby5’s babybok.. 

Måste väl vara ett friskhetstecken oxå att jag nu skriver ner hur jag känner? Har inte sagt ett ord till ”mina” barnmorskor heller.. Har ju haft så många olika & inte kunnat känna förtroende för någon direkt. Nu har jag träffat en o samma iaf 3 ggr, på hela 9 månader.. samtidigt är det skämmigt att känns som jag gör.. 

Här är iaf en bild på magen.. 


Tack för att du läste. 

Hej!