Idag är en dag jag inte vill minnas.. Den behöver inte ens ha funnits.. Redan på morgonen vid 6 började det. Noel hade värsta humöret och attityden, gjorde allt han vet inte är okej. Dessutom skrek han så högt så både Max & Ebba väcktes. Sigge blev oxå väckt och jag försökte få honom att somna om ca 4-5 ggr. Så redan innan klockan 7 var det ren kalabalik här.. Han trissade igång M & E så mycket att jag höll på bli tokig. När han äntligen kom iväg till skolan spårade Dom två små terroristerna ur helt o hållet. Leksaker flög, stolar drogs kors o tvärs, rentvätten fick inte vara ifred, och skrik och vrål för att överrösta sig själva och varandra.. Dessutom har de kommit på att de kan stå och skratta mig rakt upp i ansiktet när jag säger till på skarpen.. Iaf, efter mycket tjafs och vrål, lyckas jag få på alla 3 kläder & även mig själv. Hade tid till Psyk kl 9.45, och min plan var att på väg dit lämna av Max på dagis, för helt ärligt, jag orkar inte med alla 3 hemma.. Men då R har noll förståelse för att det tar tid att få ordning på barnen, och minsta sak som går fel blir ett väldigt stort tidstillägg på ”schemat”.. Så han kommer hem strax innan halv 10 och det första han säger är ”Det blir tajt med tid att hinna lämna Max”… Det kändes i hjärtat.. Varför kunde han inte avsatt mer tid för oss och förstått att jag kanske kan behöva hjälp, speciellt när jag har läkarbesök? Jag kände mig helt värdelös som inte planerat in min tid bättre.. Så Max blev hemma idag oxå. Big BIG mistake!
Imorgon upptar jag concertan. Hoppas den kommer hjälpa bra! Ska få börja med Ritalin oxå. Fast det först när jag ätit in mig på concertan så troligtvis i februari. Träffade en Beroendeläkare och kände mig väldigt utbildad när jag gick därifrån. Hon babblade om allt o inget.
När vi kom hem brakade helvetet loss igen. Max & Ebba provocerade mig till hundra procent. Smet in på toaletten och gjorde bus, in i sovrummet där jag lagt Sigge för att sova, sparkade runt alla lek-bilar på golvet så det skramlade o lät förskräckligt.. Orkar inte ens gå in på vad mer de gjorde. Det slutade med att jag bara grät.. Visste inte vart jag skulle ta vägen.. Jag ville bara gå ut genom dörren och gå. Bara slippa allt för en stund.
Jag fattar såklart att Max är understimulerad, men jag kan inte gå ut och låte honom agera ut utomhus, då det kan ta timmar, Ebba är inte lika tålmodig utomhus som han är och för Sigge kan det bli lite för kallt. Imorgon ska han till dagis! Inte en dag till hemma med honom. Det är dessutom snart jullov och jag måste få hämta lite kraft innan det.
Som sagt, dagen var hemsk. Men vid 13.30 ca somnade E i sängen bredvid S. Jag satte på barn-tv åt Max i v-rum och gick oxå och la mig i sängen. Och somnade. Max har då kommit in och krupit ner i sin säng och somnat han med. Jag och Sigge gick upp runt 16. Jag behövde sova men känner mig fortfarande väldigt ledsen.
Jag tycker inte om den jag blir när barnen retar & provocerar mig. Jag blir så arg. Så ledsen. Och känner mig helt jövla värdelös som mamma.. Jag känner att jag inte kan ta hand om man egna barn. Sen känns det extremt surt att Noel konstant talar om för mig att han inte vill bo med mig. Att han vill flytta till barnhem, fast helst ska jag flytta. Det gör ont i mitt hjärta.. Riktigt ont..
Puss Hej..
~Alltid En Diva~ 