~Bara jag~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Skönt att dagen är över~

Vad händer med mig? Ska det vara såhär?

Idag har varit hemsk!! Jag lixom kokar inombords. Stöter bort allt o alla.. 

Idag bröt jag ihop fullständigt. Jag grät.. Kunde inte sluta, så det övergick i fulgråt. Jag kände verkligen att allt är för mycket. Jag klarar inte av pressen eller stressen över någonting. R försökte trösta, men ändå tänkte han sticka till landet. Och då hade jag förklarat att jag är instabil och mår dåligt just nu. Jag klarar inte av allt själv.. Sen började väl vi småtjaffsa, och det var jag som drev igång det och ville få honom att framstå som dålig! Jag ville inte må dåligt själv, jag ville inte bli kramad, jag ville bara att han skulle dra.. Lämna mig med allt…

Det slutade med noll respons från honom, tackolov, och jag började städa.. Högt och ljudligt.. Lät extra mycket när jag tömde diskmaskin, suckade o skällde när jag bädda rent i sängen, smällde i luckan till tvättmaskin när jag startade den, klagade när jag städade hallen o rensa undan skor, dammsugarn fick lite stryk den oxå. Jag avreagerade mig genom att städa högt! Det var så jävla skönt.. 

Sen släppte det litegrann.. Vi pratade, han tog nog åt sig av att mycket kan bero på att jag själv får ta hand om hemmet. 

Vi åt, sen åkte han och Smasken till landet, och det var någonstans helt okej. Jag fick ut lite av det jag bär på o hoppas jag får må bättre imorgon. En till sån här dag vill jag inte ha….

Tack o godnatt..

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Känslan idag~

Splittrad~

Vet varken ut eller in just nu.. Brukar psykiskt må väldigt bra under graviditeten, men just nu gör jag inte det.. Jag mår skit. Vet inte om det kan ha lite att göra med concertan oxå, att jag inte kan äta den just nu.. Jag mådde nog ganska bra med den i kroppen. 

Imorgon har jag kbt igen. Och det känns inte bra. Jag känner mig inte alls redo för allt som kommer med kbt’n. Jag har inte koncentrationen, inte fokuset, inte ens tiden som krävs för att jag ska klara det här. Jag har så mycket hela tiden, jag gör det jag hinner med i ett ganska aktivt liv med 4 barn, som har olika krav, olika förutsättningar osv. Det finns verkligen inte tid för mig i vår vardag. Och det låter helt sjukt egentligen, men dom få åren som barnen är små är det ändå viktigt att dom får tid. Tid till allt! Jag kan skjuta upp mitt liv ett par år för deras skull.. Jag måste ta upp det här med min kbt terapeut imorgon, och se vad hon tycker. Även om beslutet ligger hos mig, vill jag gärna höra nån annans perspektiv på det hela. Vad tycker Du?

Idag hade Max sin 3 års kontroll på bvc. Det ska skickas remiss till logoped, då han har svårt för ”M” & ”R”. Annars klarade han av allt en 3 åring ska kunna! Hän är hela 95 cm lång och väger nästan 14 kilo

Ebba hade sin 1 års vaccinering idag. Och 1 års kontroll i det, hon är ca 76 lång och väger 11 kilo.

Båda är alltså i tiptop skick! 

Imorgon ska Max få gå på dagis igen, som han längtat! Leka, busa, utvecklas! Även om jag tycker det är såååå mysigt att få ha honom hemma, så längtar han verkligen till dagis och kompisar. 

Igår, oj vad det hoppas mellan idag och igår 👀, efter middagen gick vi ner till Ica för att handla ny tandborste och tandkräm till Ebbis & Smarre, och Ebba fick gå både dit och hem, hon var såå mallig och stolt över att få vara ute och gå. Åkte lite rutschkana ute på gården innan vi gick in 🙂 

   
    
 Faktiskt hur mysigt som helst..

Tillbaka till ingenting då, jag kanske får in en blogg imorgon om hur det gick hos terapeuten. 

Tack för titten!

Puss

~Dagligt~, ~Känslan idag~

Ligger redan i sängen~

Det är så skönt nu att gå och sova tidigt tycker jag.. Oftast är Ebba skittrött runt 20 tiden och då gör jag flaskor och tar henne och Max och går och lägger oss. Ebba somnar inom 5-7 minuter, Max inom 10-15 minuter, sen kan jag ligga och bara vara jag en stund, som nu, hinner blogga, ställa väckarklockan, sen läsa innan jag somnar. Tycker det är så skönt! 

Efter maten klippte jag Max! Han blev som alltid totalt urtjusig!! Älskar min snälla, omtänksamma, lyhörda, kärleksfulla och glada pojke! Han är verkligen lite speciell lille Max! Ett hjärta av guld verkligen!

  
Igår åkte vi, alla utom Noel, till Liljeholmen och bytte ut lite kläder Ebba fått i födelsedagspresent, min kära mamma köpte alldeles för stora kläder. 98/104 i storlek… Hmm, Max har typ 98.. Ja, så det blev lite stort, men bytte till 86 som hon har, så det löste sig i slutänden ändå :).   

Här är vår mini-donna i garaget innan vi ska åka.. Storebror Max’s första gympadojjor har hon fått ärva! Funkar perfekt! 

Idag har jag försökt att plocka, dammsuga, försökt få med R i mitt ryck, men näe, det var hopplöst.. Fick fixa själv, men det är jag van vid. Går ingen nöd på mig..

Nä, nu boken, innan jag måste upp o kissa..

Godnatt! Sovgott!!

Puss

~Familjen~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Inskrivning på Mvc~

Ja, blev helt plötsligt lite mer verkligt att vi väntar barn igen, igår hade jag inskrivning hos min nya barnmorska, och även helt ”för mig” nya bm-mottagning. Den här ggn valde vi Södermalms Barnmorskemottagning, provar på något nytt nu när det är vårt sista barn. Barnmorskan var helt underbar! Så himla skön, trevlig, öppen och vi klickade väldigt bra kände jag. Hon skickade iväg kallelse för ultraljud, och idag redan kom tiden. 27 maj ska vi få se den inneboende på bild! Hon frågade om vi ville göra Kub-test, men avböjde. Ser ingen mening med att välja bort ett barn pga ett handikapp. Dessutom visar testen bara sannolikheten, INTE verkligheten, och ”Ettanfinns med på alla svar, oavsett. Så, nej, det fick vara. Det är ju vårt barn oavsett.. nästa besök hos vår barnmorska blir 1 juni.. Det är väl både fördelen & nackdelen med att vara omföderska, besöken blur väldigt spridda, graviditeten går väldigt fort, och innan man vet ordet om något, så har man en ny familjemedlem i famnen. 

Måste påminna mig själv om att imorgon måste jag ringa till Fritidsresor och se hyr sent/tidigt i graviditeten man får flyga med dom, om de behöver ett läkarintyg osv. Bm tyckte att jag borde få, men man vet ju aldrig. På deras hemsida står det att väntar man tvillingar får man flyga fram tom v 32, ett barn fram tom v 36… Lika bra att kolla upp innan, så jag slipper tänka på det, eller ännu värre, glömma bort!! 

I EN veckas tid har jag glömt bort att gå till APOTEKET!! Mitt sertralin var slut, ny dos på levaxin som jag måste ta, ändå glömmer/skjuter upp/skiter jag i att göra det!! Idag först fick jag tummen ur… Riktigt less på mig själv när jag gör såhär..

Imorgon ska Sara till reumatologen ALB, hoppas på att få positiva besked, men hon har tyvärr sagt ofta på sistone att hon har värk 🙁. Kan inte den där jäkla skiten bara växa bort? Eller låt mig ta över smärtan, så hon kan leva ett helt normalt liv med rörlighet och ork som andra friska 13 åringar… 

Nej, nu måste jag springa och kissa… i g e n !!!! Sen blir det några sidor i boken innan sömnen får komma! 

Ta hand om Er!!

Puss

~Bara jag~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

En hel fantastisk grej~

Idag har jag fått bevittna ett av de största fenomen som finns. Sett hur mycket styrka det finns i en kvinnokropp, när hon ger liv..

I morse klockan 06.50 födde Veronica fram deras fjärde barn, en liten pojke på 48 cm och vikt ärm 3438 gram. Alldeles blond på sitt lilla huvud. 

Vattnet gick vid 03, då ringde hon mig och sin mamma och vi åkte ut till Gnesta på en gång. 03.10 satt vi i bilen, 03.41 parkerade vi utanför deras hus. 

Veronica, Mattias och jag åkte ganska snart iväg till Mälarsjukhuset i E-tuna. Tror vi var framme runt 5.30. 

Sen gick det undan.. Endast lustgas tig hon som smärtlindring, och endast öppen 5 cm när lille ”David” ( inte helt 100 på att det var det han presenterade sig som, men eventuellt, kan hända han säger tydligare snart vad han bestämt sig för att heta) gjorde sin entré. Jag kände så himla mycket på så kort stund, jag fulgrina, jag skrattade, försökte le och hålla mig samman.. Men när jag såg hans ögonbryn var det kört.. Sen kom en liten nästipp & då rann tårarna. 

Att föda barn är det häftigaste, mäktigaste man som kvinna kan göra, utan tvivel, och att som kvinna ha fått se En annan kvinna föda, se ett nytt liv födas, det går inte heller av för hackor! Jag kommer nog leva på det här väldigt länge.. Ett minne till att bevara i hjärtat o plocka fram när något är tungt!  

Välkommen till Världen Lille vän!! Och stort Grattis till tillskottet HELA familjen Tekkel-Lord ❤️

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Som vissa vet, och som jag hoppas annars kan få stanna här på Bloggen några veckor till, är att vi väntar tillökning. Jag är gravid i v 11. Nedkomst beräknad i mitten/slutet av oktober. Dom få som vet är jätte glada för vår skull, men det finns såklart en som ”rynkar på näsan” eller himlar med ögonen, och väldigt tydligt visar att ett barn inte är välkommet. Men jag tror det är för att jag är bäraren av det här barnet som det inte är så populärt. 

Jag blir bara så ledsen över det här mottagandet av nyheten, och vet att när en bebis väl är född, då ska det hållas, bäras, visas upp, fotas osv, men jag tycker inte det är ett okej beteende. 

Jag har fått nog!

Nä, nu bli det läsa, sen sova, varit en ting natt 😜

Och snälla, att jag ventilerar här, betyder inte  att jag vill att det ska komma ut på Facebook, instagram eller liknande, låt oss få sprida nyheten efter ultraljudet!

Puss DIVAN och gravidkossan 👀

~Bara jag~, ~Härligt~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~, ~Varför~

Riktigt jobbig dag~

Vissa dagar bara är ”PAIN in the ass”-dagar, det går inte att komma ifrån. Och jag har så jäkla svårt att kliva ur ett beteende.. Alltså, har jag blivit riktigt riktigt ledsen, så jag gråtit, då är jag ledsen i flera timmar. Oavsett om jag bara gråtit i 5 minuter.. Jag avskyr själv det här. Att jag inte bara kan vända på allt, känna att nu är det över, och bara bli typ glad och se det som är roligt just då.. Nä, flera timmar tar det.. Imorse grät jag.. För att jag vart riktigt ledsen. Jag gråter ungefär vart annat år.. Om ens det, och det behövs en del för att jag ska gråta för att jag blir just ledsen. Jag kan bli arg, förbannad, men sällan ledsen. Däremot kan jag börja gråta av skratt väldigt mycket oftare, eller lycka nån enstaka gång. Har självklart fälla fylle-tårar, men dom räknas inte, för det är alkoholen som frammanat dom. 

Jag tänker inte skriva öppet om varför jag blev så ledsen, det är inget jag tycker jag har rätt att göra. Jag kan prata om det, idag pratade jag med Kåka om det, och det kändes bra. Jag brukar inte ”erkänna” gör andra, eller mig själv, om något är jobbigt, eller om jag blivit ledsen.. 

Jag hoppas så att vi snart kan få den hjälp vi behöver, dels för att hjälpa piiip och dels för att kunna stärka upp familjen lite mer. Vet inte annars vad jag ska göra längre, allt har lixom gått för långt. 

Idag hade jag även min kbt. Session 2. Klarade min hemuppgift till denna vecka, att införskaffa ett anteckningsblock samt läsa en bunt med papper.. Säkert 15 sidor.. Om adhd och om kbt, om moduler, verktyg, tjatande osv. Dagen session gick ut på att Prioritera olika sysslor. Oftast gör vi människor, oavsett om man har en diagnos eller inte, den sysslan som är lättast att utföra.. Tex ”boka tid hos frissan” eller ”boka tid i tvättstugan”.. Automatiskt gör vi det första för det är inte jobbigt. Jag förstod iaf vad hon menade, och ska börja tänka och lära in ett nytt sätt att prioritera. Ska även varje fm sätta mig och göra en ”Att-göra-Lista” som jag ska utgå ifrån varje dag. Än så länge känns det lite spännande och roligt, även om det är otroligt krävande för mig, just det här med koncentrationen. Är som en spräckt ballong när jag går därifrån. Trött i huvudet och mentalt färdig. 

Nä, nu kallar boken på mig, blev sent i säng idag, var ju tvungen att se Black Widows!

Pussenutte 💞

~Förundran~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Inatt.. Ska jag förhoppningsvis S O V A~

Nu när kära Kåka kläckt det på den världsberömda Facebook, kan jag nog, utan att hon flippar på mig, skriva här på bloggen vad jag gjort inatt. Jag har sovit på ett kallt hårt golv!!!

Hahaha, just kidding!!! Jag har sovit kanske 1 timma på ett hårt kallt golv. 

Kåka fick förvärkar igår. Hon åkte in på koll, vilket efter en lång historia, slutade med att hon fick åka ambulans till Eskilstuna sjukhus. Hon är bara i v 34+3 så bebisen får komma, men det är bra om den ändå stannar kvar där inne ett tag till. Det ökar ju den lill*s chanser till att må bättre när den väl fötts. Nu ligger Kåkisen inlagd på E-tuna, för att dom vill hålla koll på henne o bebis. Så i tryggt förvar är de, båda två

Men, mer inkompetent personal får man nog leta efter.. Och iskall & opersonlig läkare, hon var helt hemsk som människa. Helt fel människa för det yrket hon valt. Och ingen vet något, men alla ska ha svar på sånt någon annan bett om, men hur de ska få svaret vet de inte!?! Förstår ni?? Nä, misstänkte det, då kan ni tänka er hur Kåka har det!

Men iaf, natten spenderades på ett golv, men en barnmorska var snäll o kom in med ett sjukhustäcke till mig… Att ligga på 😂😂.. Täcket som blir ca 2 mm tjockt när du ligger på det.. Men det blev mindre kallt underifrån. Låg bredvid ett element och fick värme därifrån.. Jag klagar inte, utan se det sjuka o ironiska i hela situationen.. 

Jag har hört 5 bebisar födas, och sett 3 nya små människor. Vilken känsla det är.. Vill mer än någonsin bli barnmorska eller Usk’a, och söka jobb där Kåkis ligger nu, för att visa dom hur en god patientkontakt ska vara! Jag måste kolla upp utbildningar och vad som krävs..

Jag vill bli barnmorska! Jag vill ta hand om blivande mammor, finnas med dom genom skratt & tårar, stå vid deras sida med en varm hand,  och få se deras kamp och styrka när hennes barn kommer till världen. Jag vill bli nån som gör en skillnad och ett avtryck i någons liv!

   

 
”Älskar dig babygirl, Du är en kämpe och de här få dagarna där ska du ta till dig av. Att inte göra någonting, att samla styrka i energi, inför dagen D”

Puss tillgivna DIVAN Hanna 💞

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Lågtryck~

Är inne i en riktigt lågtrycksperiod i mitt liv. Jag vet att allt kommer att bli bättre. Det kommer att lätta, jag kommer att någonstans fatta rätt beslut i rätt tid, för mig. Det kommer gå upp och ner, det kommer att bli tufft, men prövningar är inget som skrämmer mig. Som jag tidigare skrivit så tror jag att mycket (inte allt) som sker i ens liv, sker av en anledning, då är det upp till en själv att komma på vad det ”betyder” och hur jag vänder det hela till något bra, eller så står jag mellan två val, och måste själv räkna ut vilket val blir bäst för mig i slutänden. 

Jag är otroligt dålig på att prioritera mig. I mitt liv kommer barnen på första plats. Sen familjen, där även barnen är med igen, sen vänner, sen någonstans längre bak i kön, där står jag. Jag har inte några problem med att välja mig själv långt bak, det har nog ingen med barn, dom går alltid före allt. Men nu har jag insett att jag är inte 20 år längre. Jag måste någon gång, inom rimliga gränser, börja prioritera och lyssna på mig själv och min kropp. Jag måste. Hur skönt skulle det inte vara egentligen att bara köra på, ett race somjag tycker passar oss för stunden, sen vakna upp och vara 47 och undra ”vad fan hände egentligen???  Nej, det kan inte vara så. Att jag själv inser detta, och inte bara låter mig förföras av den söta, ljuva, naiva tanken på något, utan faktiskt tar & tänker efter, bollar med mig själv, inser vad som är rätt, nu & i framtiden, är väldigt stora framsteg för mig. Ibland gäller det att se & uppskatta det man har, nära eller runtomkring och faktiskt bara vara nöjd med det! 

Jag vet att det här är luddigt att läsa för många, och säkert väldigt obegripligt, men tex,

Ta ett val Du måste göra, kan handla om nästan vad som helst, men som påverkar ditt liv på många sätt. Och istället för att bara kliva i och göra vad som egentligen vore enklast, roligast så tänker Du verkligen efter.. 

  • Du vill skaffa hund
  • Hundar är söta och roliga
  • Hundar är enkla djur

Men

  • En hund kräver mycket
  • En hund kostar pengar
  • En hund behöver oxå tandvård & försäkring
  • Måste ut och promenera minst 3-4 ggr om dagen, även när det blåser storm, regnar, snöar.
  • Du kan inte längre hänga med polarna varje helg, vovven behöver dig

Osv osv osv..

Nu förstående kanske mitt tanke sätt.. Det här kan lika gärna handla om godis lixom… Jag har många ggr stått inför liknande val och väldigt ofta tagit den roliga vägen, och betalar dyrt för konsekvenserna.. Nu är det slut med det. Nu är det dags att prioritera & prioriteras!

Just nu vill jag inte gå in för mycket på detaljer, rädd att såra någon, riva upp ärr hos någon, glappa bredvid käft, men det kommer att uppdagas, jag kommer skriva senare vad det handlar om!

Tack för titten! Ber om ursäkt för massa svammel!