Skönt att dagen är över~

Vad händer med mig? Ska det vara såhär?

Idag har varit hemsk!! Jag lixom kokar inombords. Stöter bort allt o alla.. 

Idag bröt jag ihop fullständigt. Jag grät.. Kunde inte sluta, så det övergick i fulgråt. Jag kände verkligen att allt är för mycket. Jag klarar inte av pressen eller stressen över någonting. R försökte trösta, men ändå tänkte han sticka till landet. Och då hade jag förklarat att jag är instabil och mår dåligt just nu. Jag klarar inte av allt själv.. Sen började väl vi småtjaffsa, och det var jag som drev igång det och ville få honom att framstå som dålig! Jag ville inte må dåligt själv, jag ville inte bli kramad, jag ville bara att han skulle dra.. Lämna mig med allt…

Det slutade med noll respons från honom, tackolov, och jag började städa.. Högt och ljudligt.. Lät extra mycket när jag tömde diskmaskin, suckade o skällde när jag bädda rent i sängen, smällde i luckan till tvättmaskin när jag startade den, klagade när jag städade hallen o rensa undan skor, dammsugarn fick lite stryk den oxå. Jag avreagerade mig genom att städa högt! Det var så jävla skönt.. 

Sen släppte det litegrann.. Vi pratade, han tog nog åt sig av att mycket kan bero på att jag själv får ta hand om hemmet. 

Vi åt, sen åkte han och Smasken till landet, och det var någonstans helt okej. Jag fick ut lite av det jag bär på o hoppas jag får må bättre imorgon. En till sån här dag vill jag inte ha….

Tack o godnatt..