möten – ~Alltid En Diva~

”Semester”~

juli 17, 2024 Jojjo

Nu är barnen med sin pappa. Så nu har jag ”solo-semester”. Det ekar i tystnaden, men försöker att njuta och bara ta det lugnt.

Inatt drömde jag en riktigt jobbig mardröm, jag minns den inte helt, men vaknade strax efter kl 02 och var sådär obehagligt ”rädd”.. Kände mig för i sängen efter Sigge, för att låna lite av hans trygga sömn, men så insåg jag snabbt att barnen är inte hemma. Ett tag tänkte jag gå in till min äldsta dotter och lägga mig bredvid henne, men vet inte om hon skulle uppskattat det jätte mycket 🙃

Veckan på Åland gick alldeles för fort. Jag njöt av att ha alla mina barn samlade. Att höra deras röster, skratt och skämt, se dom alla 5 på samma plats.

Utsiktsplats vid Solis, här höll ryssarna till 1816-1819 & försvarade den ryska Tsaren.

Det var så otroligt uppskattat av mig och den kärleken och glädjen jag kände där, den tar jag vara på och håller varm i mitt hjärta & minne! Jag älskade att höra min äldsta sons skratt, dåliga skämt, hans jobbiga visslingar, hans höga nysningar.. Jag älskade varje sekund!! Tack Mamma ♥️ För Du gjorde det här möjligt!!

För Alltid så tacksam

I måndags var vi alla lagom trötta. Luftombytet slog till, men vi kämpade på med tvättstugan mellan 13-19. Lyckades få dubbelpass, så alla sängkläder och all packning blev rent och torrt.

Igår hämtades barnen redan vid 12 av deras pappa och nu ska de vara med honom i 2 veckor. Jag och äldsta dottern var ute och åkte lite med bilen, jag hade ett möte kl 11 i Telefonplan och efter det hälsade vi på min mamma på jobbet & tog en kaffe.

Sara har fixat lite med jobbintervjuer, jobb prov mm & jag har tvättat en maskin med kläder, sedan legat på soffan och bara vilat.

Imorgon ska vi två gå ut och äta. På Mandarin City. Ska bli både gott och mysigt. Lite egentid, mor & dotter.

Ikväll hoppas jag på lite tidigare i säng och inga mardrömmar under natten. Sovit så sjukt dåligt under flera nätter och jag känner det i huvudet dagtid. Vill inte sova på dagarna, vill verkligen få min återhämtning och vila under natten. Kanske är det inatt jag får en ordentlig fullträff med John Blund!!

Tack o Hej!

~Bara jag~, ~Familjen~

Fler timmar Tack~

november 14, 2023 Jojjo

På dygnet. Nu!

Det är en önskan som aldrig kan bli sann, men något jag verkligen behöver. För att minska alla ”möten” och arbetstid är inget alternativ. Inte just nu. Alla möten är av stor vikt att delta i, det är bara lite för många. Minst 3 möten i veckan. Och på det ska jag jobba och ge kärlek och omsorg till alla barn. Det är svårt & tufft just nu.

Väntan på det oundvikliga är olidlig. Även om jag måste säga att det i den här väntan är ganska skönt att vara ovetande.. Men det är mera som ett litet skydd, ett skydd som kommer brista.

Idag började jag dagen med mina 3 små troll och lämna på skolan. Sen åkte jag o hämtade Pepzie som hade tid för operation idag kl 8:30. Det gick bra att lämna över henne, även om det nog blev lite fuktigt i ögat när jag sa Hej då och gick därifrån utan henne. Hoppas verkligen att allt går bra. Det finns stora risker när man söver och operationen är väldigt omfattande. Men jag håller tummarna och jag får träffa henne när jag slutat mitt kvällspass. Idag är det byte av vecka, så nu är det 7 dagar utan barn. Saknaden känns redan nu!

Imorgon ska jag på utbildning på jobbet. Hatar den typen av utbildning, Simulering, men det är ett jobbigt måste, så bara att genomlida och se glad ut. Är väl iof oxå bra att ha avklarat som utbildning och bra att ha som grundläggande kunskap i det yrket jag har.

Jag jobbade helgen, men i söndags blev det vab. Max vaknade på lördagsmorgonen och kaskad kräktes. Stackars! Nu har vi hållit stenhårt på 48 timmar innan han fått träffa andra, och jag hoppas att Sigge klarar sig. Ebba har redan haft en magsjuka, min senaste vecka hemma, och hoppas innerligt att Sigge klarar sig! Inget mera kräks!

Nu ska jag glo klart lite på nyheterna, sen åka mot det Sjuka Huset!

Hej hopp

~Bara jag~

Midsommarveckan~

juni 26, 2023 Jojjo

Fy farao! Sådant knas det blivit, men allt löste sig tillslut!!

Jag tappade bort mammas katt. Den 18/6 kom hon inte tillbaka efter att jag släppte ut henne på morgonen. Gick ut på alla ”katt-sidor” på sociala medier och delade bild & info. Ut på vilse.se och la upp annons. En granne skrev ut lappar med bild och info som mina barn sprang o satt upp.

Två otroliga påfrestande grejer till med möten, oro och prat till, men de har båda löst sig bra! Men inget jag vill skriva öppet om, lite väl privat karaktär på det.

På onsdagen skulle S till reumatologen för en ”akut” injektion av kortison i fotryggen pga hela vänstra benet svällt upp o hon ej kunnat gå. Så eftersom hon flyger idag, måndag, småviltet hon ha injektionen innan. Där får hon (vi) jorden smäll i ansiktet av läkaren, inte fysiskt, utan psykiskt!! Hon tror S kan ha propp och skickar en akut remiss till Capio på St Göran. S grät, jag grät. Ingen av oss hittade ord, vi bara grina. Och väntan på det akuta ultraljudet var helt jävla fruktansvärd. Lättnaden när hon ringer o säger att hon inte har propp, där står jag o tre små trollen på Coops godis avdelning, och mina tårar rinner av lättnad. Lyckan var total.

Nu behövde katten hittas så skulle allt bli bra.

Midsommar var vi ute från kl 13. Satt i skuggan med god mat, lugnt sällskap, goda drinkar och massa jordgubbar, melon, gottis, kallt vatten mm. Så varmt men grymt skönt i skuggan o svalka vindar.

Kl 20 ringer en granne till min mamma o säger att katten är utanför hennes port. Jag sprang dit och fångade upp henne. Lite mager o hungrig som sjutton, halsbandet borta, men katten mår bra! Så jäkla underbart!! Så ca 6 dygn utomhus utan mat & vatten innan hon äntligen dök upp!!

Allt ordnade sig till det bästa!

Idag har jag jobbat. Min stora dotter sitter på flyget till Alicante. Jag har pratat allvar med min son och det kändes som att vi förstår varandra. Varit o handlat glass, bubbelvatten, frukt, yoghurt, kattsand. Tömt kattlådan och skurat ur den, kör en maskin tvätt och disk. Kastat sopor i grovsoprummet i två omgångar.

Börjar tidigt imorgon igen, sen tar pappan över barnen.

Just nu ligger jag på rygg i soffan. Tre små troll är ute o sparkar boll o tränar på ”hopp & klättring” innan jag ska fixa mat.

Mentalt är jag helt slut.

Ha en bra vecka!

~Bara jag~, ~Familjen~

Söndag den 2 maj~

maj 2, 2021 Jojjo

Redan majmånad.. Det går bara för fort just nu.. Mamma fyller 63 om några dagar. Känns väldigt skönt dock att mina aprilbarn fyllt färdigt för i år.

Jag vill ha en fest när jag fyller ”DENFÖRBJUDNAÅLDERN” och har planerat att ha ett gemensamt party med min numera MYNDIGA dotter. Har under ett år suttit och tänkt och fnulat på hur jag skulle vilja ha vår fest. Men så kom det här äckliga Corona och satte käppar i hjulet för allt. Men jag hoppas ändå på att vi kommer kunna ha fest. UTOMHUS givetvis och under en varm sommarmånad. Nu kommer vi behöva begränsa antalet inbjudna, så vi kommer nog få välja bort barn som inte är helt självgående. Med andra ord så ingen under 15 år. Vilket känns så tråkigt egentligen, fast samtidigt är en FÖRBJUDNAÅLDERN-fest inget för barn och ungdomar som egentligen. Det ska vara 💯 fest, party, skratt, alkohol & musik, och då är ju åldersgruppen lite äldre.

Jag har haft en plan, att festen ska ha olika teman, vilket betyder att alla som får en inbjudan ska följa ett visst tema att klä ut sig efter. Inbjudningskorten visar vilket tema som gäller. Nu kanske det inte kan bli så, men tänk vad roligt det skulle vara om det gick att genomföra??? Jag har flera karaktärer jag skulle vilja vara, bla :

Groot
Harley Quinn
Gamora

Men nu tror jag inte det kommer bli möjligt, men kul hade det varit. Å andra sidan, har man för en gångs skull tur med vädret så skulle det vara svårt att vara helt grön och få sminket att sitta kvar.. Skulle se ut som en urvriden disktrasa efter någon timme bara..

Jaja, det är iaf kul att drömma och tänka, även om det inte blir av. Jag måste ju hitta något att se fram emot, och då får man tillåta sig att drömma lite..

Just nu sitter jag i soffan och kollar på repriser av ”Sommarlov” med E & S. M är hos M och leker. N är otroligt nog (kors i taket) på väg hem. Har inte sett honom sen i fredags vid 15:45. Pratat med honom, Ja, men inte träffat honom. Får hoppas att jag får ha hans sällskap i några timmar idag. Imorgon ska jag skjutsa till skolan, på tisdag skjutsa till skolan och sedan hämta honom för möte i TP.. Och där slutar min fysiska vecka. Så jag har träffat honom sammanlagt 6-7 timmar på 7 dagar. Känns otroligt tungt och ledsamt i hjärtat.

Det är bara kämpa på. Ligga på och aldrig låta styrkan och kämpaglöden helt dö ut. Då är det kört.. Även om jag gärna vill ge upp, så får jag inte tillåta mig att göra det, för ger jag upp är det nästintill OMÖJLIGT att hitta styrkan att bygga upp en ny kämpaglöd.. Så bara hålla ut och hoppas att om några år är den här tiden ett grått minne som vi överlevt..