Etikett: ischias

adhd, ~Känslan idag~

AjAjAjAj~

Jojjo

Bokat in sjukgymnast på måndag! I Bredäng! Hoppas så att hon kan hjälpa mig.. För som det är nu går bara inte.

Ringde vc imorse i hopp om att få en tid för att få nytt recept. ”Finns inga tider, du får åka till akuten”

*Men hallå.. Jag satt på akuten i typ 9 timmar i måndags, i rullstol, utan att kunna kissa, gå, eller andas för att få min diagnos ischias, pga att vårdcentralen inte kunde ta emot mig då heller*

Nu är det så att jag har så ont, jag har 5 barn, jag har väldiga svårigheter med toabesök, och jag kommer inte klara helgen om jag inte har smärtstillande..

Du får åka till akuten ändå..

*Ska jag ta med barnen dit oxå???

Tystnad…..

Jag är så jävla less! Jag vet att det finns så mycket värre saker som människor går igenom, det här är ingenting, egentligen!

Men, för mig, som aldrig ber om hjälp, som knappt tar alvedon, som alltid är självgående, som alltid hjälper andra oavsett vad, för en gångs skull verkligen behöver hjälp, kan det då inte bara rulla på så jag slipper gnälla och gråta???? Jag som aldrig brukar gråta, gör nu inget annat pga smärta. Att gråta av sorg är en sak, men att gråta för att det gör ont är inte rättvist. Jag vill ju bli bra. Jag vill kunna gå! Jag vill kunna kissa utan att skrika av smärta.

HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!!!

Att oxå ha adhd, väldiga problem med kontrollbehov, dålig självkänsla, panikångest och 100% ren smärta, det går fan inte ihop.

Så jävla sur just nu på min vårdcentral. Vad det än handlar om tycker de att man ska till akuten. Tror inte dom vill ha patienter här överhuvudtaget. Skit på dig Axelsbergs vårdcentral!!!!

~Känslan idag~

Så ont~

Jojjo

Jag ger upp. Jag inser nu att min envishet och dumhet gör att jag nu behöver ha mer ont än vad som är rimligt. Jag kan knappt gå nu igen. Jag lyckad hasa mig fram med sned rygg och tårar i ögona. Varje steg skär som knivar genom rygg och högra låret. Att sitta gör svin ont, toabesöken är svåra. Kan man inte sitta, ja tänk svälja hur ett toabesök då ser ut.

Jag önskar inte någon ischias. Inte någon. Det påverkar mitt psykiska mående, påverkar min familj, inte bara jag som blir drabbad av det här. Jag har smärtan, familjen måste genomlida mitt humör. Jag är inte van att titta på när andra gör saker. Jag är van att jag gör saker. Nu kan jag verkligen inte göra något.

Måste ringa läkaren imorgon o försöka få mera värkmedecin. Jag hatar ”flum”tabletter och undviker gärna att ta dom, men det här är nog enda ggn i mitt liv jag kan erkänna att utan dom kommer jag gå under. Jag kan knappt andas av smärtan nu, hur det känns då att aldrig ta något för att dämpa det onda, vågar jag inte tänka på. Då går jag sönder i själen.

Jag hatar mitt tillstånd. Jag hatar ischias. Jag hatar att ha ont. Jag hatar att inte kunna gå på vattengympan. Jag hatar mig just nu.

Over and out

adhd, ~Bara jag~, ~Helt Galet~, ~Hysteriskt~, ~Känslan idag~

Fy sjutton~

Jojjo

Efter kräftskivan på landet så blev bara värken i rugg o ben värre än värst. Kvällen/natten till måndagen kröp/ålade jag fram samtidigt som tårarna bara forsade av smärta. Jag har aldrig upplevt en smärta som den här. Att föda barn är ingenting jämfört med det här.

På måndagsmorgonen ringde jag vc för att få tid o rådgivning. Dom skrämde naturligtvis slag på mig genom att misstänka blodpropp och beordrade mig att söka till sjukhus akut.

Åkte till Huddinge.

Träffade läkare som konstaterade att jag har kraftigt inflammerad ischiasnerv i kläm.

Läkaren var lite rolig när han sa-

Diagnos- inflammerad ischiasnerv

Orsak- kan vara 5 barn……

Det blev några timmar i akutens väntrum. Först satt R & Sigge där med mig. Men efter 1-2 timmar tappa Sigge tålamodet och mamma kom dit o bytte av dom. Jag satt i rullstol, oförmögen att resa mig.

Med vila, smärtstillande & sjukskrivning så kommer det att gå över. Så R är hemma med Sigge nu. Ja och assistera mig ganska mycket.

Men det här är ju inte allt.. Idag när R skulle passa på att röja upp i köket så skär han sig i handen på en trasig ugnsform. Så pass djupt att han direkt fick springa till vc och sys med 3 stygn.

Vi är tydligen Familjen Otur…

Nä, vi är fulla av kärlek. Och det slår ju otur med hästlängder.

Skämt å sido, här är vi iaf just nu. Jag mår inget vidare psykiskt på mina smärtstillande, muskelavslappnande osv. Jag hatar att bli flummig, ger mig en känsla av att inte ha kontroll, och då får jag ångest. Idag tog jag mina tabletter så som läkaren rått mig & jag tycker det blev för mycket. Så imorgon tar jag bara den starkaste 1-2 ggr och inte mitt på dagen. Fy vad jag mått.

R mår bra, såklart det bultat & spänt där de sytt men inget mer. Det är blod på väggen i köket och på golvet. Ingen av oss har haft ork eller möjlighet att torka upp det.

Sara fick sina linser till Halloween idag. Skit coola! Önskar så att jag oxå kunde ha linser..

Sista tiden här har varit för mycket! Alldeles för mycket. På så många olika plan, Sara, Mig själv, Robert, tonårsproblem, mmm.

Och det här med ischias och synd hand hoppas jag avslutar allt nu…

Puss Hej