~Bara jag~

Stress stress stress~

Den här dagen har bara in burit en massa åkande hit o dit. Och då har jag inte ens kommit till jobbet ännu.

Imorse hade jag ombesiktning av min bil. Handbromsen behövde spännas, så nu är den godkänd för ett år! Känns så skönt! Passade på att tanka upp bilen och pumpa däcken på macken i Bredäng! Berömde personalen på PREEM i Bredäng för deras fina bidrag till Vid din sida!!

Sedan var det att åka o handla, då min mamma hjälper till att hämta mina barn, vill jag ha mat och frukt hemma till kvällen! Efter det hem, packa in alla varor, duscha, på med stödstrumpor, sedan skjutsa N till skolan. Hem och dammsuga och skura av golven. Nu har jag haft 15 minuter att bara sitta i soffan innan det är dags att åka mot Det Sjuka Huset!

Har även tjafsat med vissa, pratat med andra, bla min fina T som jag inte träffat på evigheter nu, gnällt till en vägg, skällt ut alla skor i hallen, gosat med min gosiga älskade knäppa pälsboll, och lyssnat när S har distansundervisning. Hon vann en tävling förrförra veckan i skolan och idag fick hon sitt pris. Oväntat och kul belöning!

Nu börjar klockan gå för fort känner jag, det är snart dags att börja bege sig mot jobbet. Känns iaf underbart att få jobba med min älskade Fru ikväll! Blir så trevligt när hon är där och förgyller mina timmar!

Imorgon ska jag njuta av att alla barn är på skola & dagis, jag kommer få vara ensam hemma i mitt hem några timmar. Kommer säkert gå åt till att städa, förbereda middag osv, men ändå. Ljuvligt!

Ha en strålande Torsdag!

~Bara jag~

Snart dags för avsked~

Det där sista, ni vet, som gör allt så ”skrämmande” på riktigt..

Känner ångest som pendlar upp och ner, orolig mage. Vill inte att dagen ska komma, men vill ändå få den avklarad.

Lever i förnekelse? Är det kanske det jag gör?

Förra veckan fick I beskedet att det fick vara 20 st på Bobbens minnesstund/avskedsstund. I och de är 19 st. Mamma var inräknad i de 19.. Sedan var det en plats kvar och det stod mellan mig och en till. Skulle den inte komma så var den 20:de platsen min. Jag bröt ihop. Jag kände bara nej nej nej, först missar jag att träffa honom och nu får jag inte delta i sista avskedet.. Jag vet att jag behöver det där sista, för att kunna acceptera. För att gå vidare, någorlunda.. Bara 2 dagar efter får jag ett sms från I att jag är välkommen att delta i minnesstunden. En plats är bokad för mig! Jag blev så glad. Jag blev så ledsen och glad. Andades ut. Vet inte hur det hade känts att inte få vara med. Självklart hade jag gått dit på ”öppna” avskedet efteråt, då det finns möjlighet för alla att ta farväl. Men det hade inte känts rätt. Min älskade Bobben. Kan inte fatta att du inte är kvar här.. Obegripligt!

~Bara jag~, ~Dagligt~, ~Härligt~

Mamma-vecka~

Jag trodde aldrig att jag så snabbt skulle uppskatta att vara varannanvecka-mamma!! Jag som låg i fosterställning hemma hos min mamma och grät första gångerna jag och R byttes av. Nu är det så fantastiskt skönt att få vara Johanna varannan vecka och vara Mamma Veckan efter!! Jag känner mig så mycket mera tålmodig, energisk, stark och glad när jag har mina barn. Och när jag är borta från barnen, då är jag bara mig själv och kan vara en grym undersköterska på jobbet och en gladare människa. Jag är väldigt nöjd med vart jag befinner mig i livet och ångrar absolut inte mitt beslut om att separera. Det är helt rätt beslut och i helt rätt tid. Jag mår toppen!!

Dock blir jag så himla irriterad över att R inte fattar vad det innebär att dela en lägenhet varannan vecka. Att även han ska sköta om hela hemmet och ta sitt ansvar för städning. Jag får alltid grovstäda på onsdagar.. Och då menar jag grovstäda. Han kan dammsuga av golven. Men att skura, det händer inte. Han står och kissar. Alltså borde han se hur äcklig toan är. Men att städa toan, nä, det finns inte. Sånt här bygger upp irritation i mig, men jag försöker att inte kommentera till honom. Han måste någon gång lära sig att se själv, tycker jag. Varför ser alltid kvinnor allts om behöver göras, men inte män?? Varför?

Skit samma.. Jag lämnar alltid ett rent vem till honom och barnen. Jag har gott samvete när jag lämnar över. Det får räcka för mig.

Jag har kommit närmare min målvikt. Jag har nu gått ner 18,5 kilo! Och detta genom en jävlaranamma och promenader och jobbet. Inget mer än så. Nu väger jag 78,5 kilo. Sist jag vägde det vet jag inte. Känner mig så sjukt stark i min kropp och mitt psyke tar efter. Jag är på väg åt rätt håll. Jag kommer att klara vad jag än tar för mig. Jag Kan & Jag Vill! Jag väljer Mig! Så himla kul oxå när S rensar sin garderob och jag tar över kläder av henne 😂 Trodde jag aldrig skulle hända.

Planerar att ta en tripp upp till NorrlandsBlondie, få se Luleå igen n och kanske få se ett riktigt Norrsken!

Nä, nu kastade jag ut trollen i snön för lite aktivitet, jag har tömt diskmaskinen. Nu lite film och fix, innan middag och dusch ska tas tag i!

Ha en fin dag!

adhd, ~Bara jag~, ~Familjen~, ~Hysteriskt~, ~Varför~

”Ledig dag= Städa,diska,plocka,tvätta,damma,handla”~

Börjar lite smått ledsna på varannanvecka livet i mitt hem. Jag städar och fixar så det är helt rent och fräscht när jag går på tisdagar och R ska ta över.. Glömt en soppåse någon gång, men annars är det rent på diskbänken, rent på golv och toaletter, renbäddat osv. Nu måste jag tyvärr göra exakt samma sak när jag kommer hem tisdagen efter. Frågar mig själv VARFÖR det är så, och svaret jag kommer fram till är, ”det är så det alltid varit”.. I 20 års tid har jag tagit huvudansvaret för städning. Så varför blir jag ens förvånad?

-Jo, för att delvis så trodde jag att när man ”SEPARERAR” så betyder det att man då tar fullt ansvar för barn och hem den veckan man är i FÖRÄLDRATJÄNST, och då innefattar det städning, mat, tvätt, barn, dusch, djur, plocka efter barn, läsa, Ja ALLT som man ska när man är förälder! Eller en ansvarsfull vuxen!

Men när jag kommer hem och får ta hand om rentvätten, för att han inte orkar vika in den barnens lådor som står 20 cm ifrån tvättsäcken, jag får städa av spisen från gamla intorkade matrester, städa toaletten från papper som hamnat bredvid toan istället för i, plocka papper och leksaker från golven, dammsuga och skura golv, då det är så allmänt skitigt, då börjar jag ledsna. Jag vill oxå komma hem och bara fokusera på barnen när det är min vecka. Inte behöva storstäda det första jag gör. Nu behöver jag alltså lägga mitt arbetsschema så att jag har onsdagen ledig för att städa mitt hem varje gånga jag flyttar hem, och så städar jag varje måndag/tisdag innan jag flyttar ut. Jag vet att det kanske framstår som att jag gnäller, men varför kan inte vuxna män bara ta sitt ansvar? Är de så sönder curlade av sin mammor/flickvänner/sambos/fruar att de aldrig lär sig hur man sköter om ett hem? Det måste bli en ändring på det här.. Jag gör mitt yttersta för att fostra mina söner likadant som mina döttrar. De ska veta hur en tvättmaskin funkar. De ska kunna fylla på/ur en diskmaskin och se när den behöver köras.. De ser när golven behöver dammsugas. De kan lägga sin kläder i smutstvätten, ibland med lite påputtning, men de kan. Det finns snart inga kvinnor kvar som orkar bo och leva ihop med lata män. Har man dessutom barn ihop så vill man ju lägga energin på barnen, inte behöva städa och fixa efter en vuxen oxå? Eller har jag fel?

Gemensamt Ansvar= D E L A T A N S V A R !

SAMMARBETE= inte MOTARBETA!!

Igår jobbade jag som koordinator. Jösses, vilken kväll.. Jag var så inte upplagd för jobb igår, kände mig låg, trött och irriterad pga den här fega människan som skickade meddelanden till mig. Men nu vet jag hur personen hittas, och det ska bli mig ett nöje att se till att inte flera MAMMOR råkar ut för en sådan skev människa. Eller troll är nog mera rättvist.. Ett jäkla nät-troll som njuter av att förnedra, trycka ner, hota och skrämma ensamma kvinnor. Jag är så förbannad innerst inne, men det här ska lösas på rätt sätt, och det kommer bli mig ett sant NÖJE! Iaf, kvällen var både tung, lite galen, hysterisk, mycket ringande, problemlösningar osv, kul oxå såklart, och alltid lär man sig något nytt! Mycket då jag har fantastiska kollegor och arbetar på Stockholms bästa Sjukhus! Det Sjukaste Huset, min arbetsplats.

Självklart skulle det snöa fööör mycket på eftermiddagen. Vid 9 var jag på P i Lilje, fick såklart ”sopa” fram bilen (med armar och händer) o skrapa. Sen när jag skulle till jobbet hade det kommit 10 centimeter snö över hela bilen, så det blev att upprepa det jag gjorde på morgonen. Efter jobbet hade hela 30 centimeter lagt sig över bilen. INSÅG ATT JAG MÅSTE SKAFFA EN BORSTE TILL BILEN!!! Jag ser nog ganska kul ut när jag försöker ”åla” över bilen och klättra för att få bort snön på taket.. Tog ca 15-20 minuter att bara få fram plåten på bilen under all snö..

Idag åkte jag förbi K i M-höjden. Han fixade min handbroms! Så nu ska jag boka en ombesiktning så är älskade bilen godkänd i 1 år till!

Nu har jag så sjukt ont i min rygg efter allt städande. Ska bara slappa o chilla framför teven innan det måste handlas och fixas för kväller!

Ta hand om Er!

Tack för titten!