~Bara jag~

Här sitter Jag och är helt fantastisk~

Känner så just nu.. Första gången på 24 år jag är ensam, utan barn, utan vänner, helt själv. Det är väldigt annorlunda och konstigt.. Men jag kan. Jag gör något utan andra. Det är nyttigt.

Andra dygnet ensam. Det går strålande. Katterna springer så fort jag kommer in i samma rum som dom. Tror att dom helt ledsnat på min röst och allt mitt prat. Dom ”mjauar” inte ens efter mat, jag får påminna dom om att det är middagsdags. Dom är så trötta på att behöva lyssna på allt mitt prat, stackars katter.

Dammsög o skura golv här tidigare. Och såg hur jäkla skitig toan var i stora badrummet så blev tvungen att rengöra den. Höll faktiskt på att spy, men nu är den ren.

Hmm, vad mer.? Vet inte. Jag är så otroligt ovan och obekväm i det här att vara ensam och själv. Men jag lär mig. Jag försöker tänka att jag behöver det här. Efter 21 år med en man och våra barn, så har jag inte gått in i ett nytt förhållande. Alltså måste jag ”på nytt” lära mig leva själv och sköta allt ensam. Det är väldigt nyttigt & lärorikt. Hade jag träffat en ny man, då hade jag kunnat undkomma den här erfarenheten, men jag vill inte att mitt liv ska gå ut på att jag måste ha en partner eller en annan person att hela tiden luta mig mot. Jag vill lära mig att vara själv. För först nu uppskattar jag tystnaden, mina tankar, jag kan göra vad jag vill o allt på mina villkor, det är kul. Det är nödvändigt.

Ska fortsätta kolla min serie innan jag får gå o lägga mig. Fast jag kan ju gå o lägga mig nu om jag vill, jag är ju ensam och har ingen att anpassa mig efter. Jo, jag ska gå ut med sopor först, tömma kattlådan i gå ner i kasta det. På ”Gösta” har de nu stängt sopnedkasten och hänvisar till att kasta sopor på gården i nya behållarna. Så det ska jag göra innan jag går o lägger mig!

Glad Påsk på er!

~Bara jag~

Dagens rensning~

…av mitt huvud.. Måste bli bättre och återuppta ett aktivare bloggande. Det är så satans skönt att bara skriva av sig.. Bara ösa ut ord och tankar..

Trots att jag mått piss så fick jag höra bara positivt på Saras utvecklingssamtal. Hon bara växer och växer både i sig själv och utåt sätt. Utvecklas, tar mer plats, visar hur hon tar till sig det hon lär sig och verkligen använder sina nya kunskaper på ett positivt sätt och på ett professionellt sätt. Stolt över hur långt hon kommit efter sina 3 helvetes år i högstadiet i Entré skolan i Gröndal. Fy vilket misstag det var att låte henne börja där.

Men gymnasiet är ”annorlunda”.. Allt hänger på den enskilda individen. Hur han/hon vill ta till vara på skolan, hur mycket tid som ska investeras i skolarbetet osv. Och Sara bara imponerar! Hon bara växer, tar för sig, tar ansvar, vill bara utvecklas och kliva utanför sin ”comfort-zone” och våga fortsätta och kämpa framåt. Från E & D betyg i alla ämnen i högstadiet har hon nu C i medel i alla ämnen!!

Med rätt lärare och mentorskap, uppmuntring och en ”jävlaranamma” klarar man fan precis exakt vad man vill! Det är Sara ett starkt bevis på!

Sen, för att bli lite ”djup”, så vet hon allt om mig. Allt om vad jag gått igenom. Vad jag fått resa mig upp ifrån, alla rykten och all skit jag växt upp med, men hon har sett att jag reste med g och motbevisade skiten ur mitt förflutna. Jag vet mitt värde. Jag vet hur det är att vara på ”botten” och verkligen kämpa sig upp.. På toppen är jag dock definitivt inte, men jag är väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, att jag vågat tro på mig själv, att jag har människor runt mig som tror på mig och älskar mig villkorslöst, att jag är på en plats i livet, där jag är nöjd.

Det bor en ”fighter” i alla. Det gäller att orka ta fram den fightern och hänga med i tempot och inte ge upp. Alla får motgångar. I olika nivåer. Man kan välja att slås sönder & man kan välja att inte låta sig besegras. Alla har ett val. Motgångar är en lärdom. Lär av motgången och gå ut lite starkare, eller ge upp. Det är ett val.

Jaja, nog om detta.

Stolt över mina barn, stolt över min plats på jorden, med eller utan en helvetes kopia-förkylning till Corona, och nu ska jag kräla via golvet in i Ebba & Sigges rum och städa upp.

För inte är jag ”hemma sjuk själv” utan Ebba är oxå förkyld och hostig och tjock i luftrören.

Och nu har hon ”lekt” jordbävning i deras rum o de ser förjävligt ut.. Nu får mamma jobba lite.

Just ja, träffade min bror förra veckan. Han såg ok ut, problem med ryggen dock, lider med honom där. Jag ska röntga om min rygg i april, så vet helvetes smärtan han har.

Ha det!

~Bara jag~, ~Förundran~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Sista rycket innan legitimationen~

Helt otroligt! Men nu är jag precis vid målsnöret.. Snart, mycket snart, tar jag steget över och har en yrkesutbildning med titeln Undersköterska!

Känns så jäkla mäktigt!

Jag har slitigt hårt för att komma hit.. Och snart är jag helt i MÅL!!

Jag är på avd •piiiip• på SÖS och tycker det är spännande och lärorikt. Redan första dagen lärde jag mig massor och kände att jag fick stort förtroende att utföra vissa saker själv. Kändes riktigt coolt att göra saker som vårdpersonal gjort på mig när jag haft behov av det, och jag vet vilket förtroende jag själv haft för de som tagit hand om mig när jag varit på sjukhus.

Fick lära mig journalsystem igår, samt gå på föreläsning om hur nya systemet ska fungera som träder i kraft på måndag.

I mitt huvud rullar truddelutten

•Allting känns så mäktigt….•

Från LEGO-filmen….

Ha en strålande dag allihopa 💙♥️