Nu står jag inför nya och främmande utmaningar. Hur kommer jag fixa allt ensam? Det är vad jag tänkt mest på. Men sen kom jag på att jag har gjort mycket ensam ganska länge, samtidigt har jag lagt fel energi på irritation och konstant klump i magen. Ångesten har ibland legat utanpå, så högt och nära att jag nästan kunnat ta på den.
Igår blev vi särbos. På riktigt. Jag fick ta allt med barnen själv, R ”visste inte vad han skulle säga”.. Lite konstigt då när han tänkt lämna mig har dt aldrig varit några svårigheter att prata med barnen. Visst, jag fattar att man tar saker olika hårt vid olika tillfällen i livet. Jag fattar det. Men att lämna allt till den andra vuxna är inte sjysst. Nu gick allt bra. Barnen fattade mer än vad jag förväntade mig och det har nog inte varit allt för ”främmande” eller oväntat. Hårdast tar nog R det, och det är självklart att jag känner med honom. Jag blir ledsen över att jag gör honom ledsen. Det känns i psyket & hjärtat. Men jag måste börja tänka på mig. Hur jag själv ska orka och hur jag vill ha det. Det finns inget värre än föräldrar som håller ihop endast pga sina barn. Jag tror inte det är en hållbar lösning.
Nu börjar vi såhär, som särbos, med varannan vecka ansvar för barnen i deras hem. Jag får flytta ut när han flyttar in. Kanske kan vi äntligen hitta tillbaka till att kommunicera med varandra som vi gjort förut. Vi kommer aldrig komma ifrån varandra ändå. Vi har alltid fem fantastiska barn tillsammans som vi gemensamt ska göra vårt yttersta för! Jag hoppas innerligt att han känner samma sak när det gäller barnen.
Nu är det fokus på att hitta lugnet och tryggheten hemma. Att barnen ska känna att det fortfarande är tryggt och skönt att komma hem, fast med en boendeförälder i taget. Han behöver dock lite mera tid att hitta sig själv och få tid att acceptera hur det nu kommer att bli. Jag önskar oxå att han hittar sin styrka och kommer må bra i sig själv. Jag vill inte honom något illa alls. Men jag tror att det är bra att han får börja själv och bygga upp sig själv igen, hitta sitt egna inte lugn och jobba upp sin självkänsla för att kunna ge mer av sig själv till sina barn.
Jag mår bra. Jag känner inte av klumpen i magen lika mycket. Jag känner mera harmoni i mig själv och känner mig stark som mamma. Jag vet att allt kommer att bli bra. Det kommer att bli bra för alla i vår familj.
Vi är fortfarande en familj, men en ”ny & modernare” familj med olika boenden och vi är nu en varannan vecka-förälder, men fortfarande ett gemensamt hem för barnen har sin trygga punkt.
Idag beställde min chef ett provtagnings kit till mig för ”personal”. Så fort jag fått svar & är jag negativ får jag återgå i tjänst så förhoppningsvis kan jag jobba helgen. Är jag positiv så är det bara stanna hemma tills jag är symtomfri.
Nu ska jag titta på ”Jakten” på HBO innan jag ska hämta barnen och sedan förbereda middag.
Måste dock bara slå ett slag för Lidl! Jösses, jag har handlat frukost– för hela veckan, flingor, youghurt, bröd & mjölk & risgrynsgröt, middag– för tre dagar, frukt-för tre dagar, kattmat/hundmat för 1 vecka för sammanlagt 430:-. Då är vi ändå 6 personer här & två djur! Det är sjukt vad bra priser Lidl har! Hade jag köpt samma mängd på mitt lokala ICA hade summan blivit över 1000:-!! Det är enorm skillnad! Känner mig riktigt nöjd med mina inköp, och att vi har mat för veckan.
Så, ha det fint!
Divan hälsar 👌🏼
~Alltid En Diva~ 