adhd, ~Familjen~, ~Känslan idag~, ~Men USCH~

Inskolning suger~

Förra veckan var Ebbas omskolningsvecka. Den här veckan ska hon då alltså lämnas. Fast hon storgråter! Skriker! Vill inte lämnas.. ”Det blir bättre” får man höra..

Men kan någon förklara för mig, på vilket sätt är en 3 dagars inskolning BRA för barnet? På vilket sätt är det bra att lämna sitt barn, som är litet och som mest trygg med sin egen familj, att efter att ha sett ett ansikte litegrann i 3 dagar, till att bli lämnad helt o hållet hos ”främlingar”?

Jag vet hur inskolning går till. Jag jobbar själv med inskolning. Jag har haft både 14 dagars inskolning och 3 dagars med min barn. Och ärligt, 14 dagars är bättre. Mycket mycket bättre. Ett humanare och tryggare sätt att skolas in på dagis finns inte. Man börjar med 1 timme, andra dagen 1-2 timmar, osv. Sen utökas det sakta under 14 dagar.. Då vänjer sig barnet sakta att bli trygg i nya miljön och nya människor. Som får se deras förälder prata och umgås med dessa ”nya vuxna” och själva sakta bli trygg med dom oxå.

Jag blir så jäkla less på att det ska dras ner på precis allt…

Imorgon blir ytterligare en spännande lämning. Inget jag ser fram emot, men ett nödvändigt ont..

Häromdagen fick jag mail om att min ansökan behandlas av kommunen, har sökt utbildning till Uska. Har sökt olika utbildningar på olika skolor. Idag mailade jag dessutom på en ny utbildning inom kriminalvården där utbildning till Kriminalvårdare ingår. Får se vad för svar jag får. Det är snuskigt spännande att vänta på godkännande om man får börja förändra sitt liv. Eller ta kontroll över mitt nya liv rättare sagt!

Får se om vi blir hemma i helgen eller om det blir landet. Inte riktigt bestämt oss ännu, fast samtidigt måste Tjejen få begravas..

Idag fick jag kaffe besök av Bettan! Hon kom hit och fick tiden att gå några timmar.

Innan hon kom hade jag rivit ner allt i lilla hallen. Vi har haft så sjukt mycket bananflugor i hallen men inte hittat orsaken. Idag hittade jag orsaken. Ett halv ätet RUTTET äpple bakom vår skohylla. Drog ut den, dammsög, skurade golvet med klorin och vatten. Ställde dit nya skohyllan (en sänggavel från IKEA, vi hittade den under bortskänkes på blocket, med utdragbar hylla på sidan) och rensade bland jackor & skor, stuvade om och förbättrade. Blev riktigt bra!

Efter middagen gjorde R en mindre ommöblering i köket, blev oxå bra. Sen skolan började nu igen har jag dagligen försökt rensa ett rum i taget här hemma. Nu först börjar det ge resultat. Och riktigt bra resultat.

Sen är det en enorm skillnad sen Tjejen dog, inget katthår/katt-tussar på golv el köksbord, badrumsdörren kan hållas stängd. Det gör väldigt mycket för renhets-känslan.. Både på gott & ont då.

Oj vilken babbel-blogg det blev, ska se om jag orkar läsa lite nu innan JB kommer med sömn..

Pussen Kramen

Divan

~Känslan idag~

Inskolningsdag 2~

Igår kändes allt hur bra som helst, idag kändes det mindre bra. Max hade det fortfarande bra, upptäckte, hittade en kompis i Milian och dom två busade på ganska bra. Vilan gick över förväntan, han somnade på bara 10-15 minuter. 

Men ingen av pedagogerna har ens försökt närma sig Max, det är jag som leker med honom, jag som pratar med honom osv. Dom har typ fullt upp med barnen som skolades in förra veckan och inte en minut ens läggs på Max.. Hur hade dom tänkt att göra på fredag, när jag går? Ingen av dom har ju ens försökt få en kontakt eller byggt upp ett förtroende i honom, så hur ska han känna?? Att jag överger honom?? Nä, just nu känns det inte alls bra. Med den erfarenheten jag ändå sitter med själv i ryggraden, så brukar jag på inskolningar försöka fånga barnens nyfikenhet och på så sätt locka dom till att leka med mig, med klossar, bilar, dockor, böcker. Här har ingen ens gjort ett närmande, istället är det ju fortfarande jag, hans mamma som är rolig att leka med, och dom andra vet han inte vad dom är där för ens… Idag på fm var en vikarie där, en fast vikarie som känner alla barn, hon var den enda som satte sig på golvet bredvid Max för att locka.. Tyvärr gick hon över till storbarnen straxt efter 10 så det var tråkigt. Men med henne kände jag ett förtroende. Å så var hon bara där en kort stund 😕

 Några bilder jag tog idag när Smarre sov…   
 Robert hämtade oss idag. Det har ju regnat hela dagen nästan och spöregnade imorse och jag vill inte ha vagnen ute (alltså STÅENDE ute i ösregn hela dagen) så vi fick åka bil ner på morgonen oxå. Nu på kvällen har jag fixat iordning Smarres pärm som han ska ha på dagis. Man tar med egen pärm, som man sen får hem allt i :). Så Max och jag ritade, klistrade och skrev namn på hans pärm. Han var lite mallig att få hjälpa till! 

Å Ebba blev nog lite glad Ida när jag kom hem, sken som en sol, gosade med sin panna mot min hals, pratade och log. Undrar vad hon och jag ska hitta på när det bara är vi två hemma? Kommer bli väldigt tyst.. Usch vad jag INTE är redo för att släppa Maxen…

Puss o godnatt!