Etikett: adhd

~Känslan idag~

Prima, fotbollsträning m.m~

Jojjo

Ytterligare en dag i stressens tecken avklarad! Rolig men väldigt stressande och uttröttande. 

Max lämnades av R på dagis vid 9.15 ca. Redan när vi klev upp ur sängen gick han här hemma och grät och sa ”Nej dagis,nej dagis”… Kändes inte alls bra. Försökte förklara att det är okej att vara ledsen, att det är okej att gråta, men att han ska till dagis en liten stund sen hämtar jag.. Han grina och upprepade samma ord. När jag sen hämtade 10.45, hör jag honom direkt när jag kommer in på avdelningen, gråta tyst (men lagom högt) o ropa ”mamma mamma”.. Han hade inte sett mig, hade varit så sen R lämnat.. Jag tycker så synd om honom… Det var ändå väldigt skönt att få hämta honom tidigt.. Och åka hem. Väl hemma somnade han på soffan direkt.. 

Vid 11 började jag med att städa och rensa i Sara & Noels rum! Fy helvete vad äckligt det var därinne!! Allt eftersom dom blivit äldre har dom oxå fått börja ta mera ansvar i sitt rum. Förut hade jag att Torsdagar skulle rummet städad, dvs plocka bort papper, kasta all tvätt i tvättkorgen, dammsuga och våttorka osv. Det funkade kalasbra!! I EN vecka!!! Självklart dammsuger jag deras rum ändå 1-2 gånger i veckan. Men just idag gjorde jag en riktig grovrengöring där, hade även i tanken att jag skulle möblera om! Själva städningen slutade med 3 sopsäckar fulla med s k r ä p !!! Under deras sängar hittade jag godispapper, halvätna torra smörgåsar (??!!) dammråttor stora som tennisbollar och glasspinnar till en förbannelse! Medans jag höll på där, kröp runt i skiten, ville jag bara gråta!! Tyckte på riktigt att dom är så slarviga, bortskämda och lata!! Jag har aldrig som barn lagt en halväten smörgås under sängen, eller kastat glasspinnar på golven!!! Just glasspinnar är något jag får tjata om jämt känns det som… Men iaf, jag kämpade på, tillslut var golvet rent, skräp kastat. Dags att möblera om! Det är ju ganska kul! Dum som jag är körde jag över min tå med Noels säng!! Trodde jag skulle dö just där och då.. Kollade senare på tån, hade spräckt nageln och blod överallt. Aj! I slutänden blev det hur fint som helst! Nu behöver man iaf inte skämmas om det kommer folk o sover över, eller kompisar som är därinne o leker! Väldigt nöjd! Efter det hade jag 1 tim & 20 min att andas. Sen var det dags för ett Psykologmöte på Prima i Liljeholmen. När jag kom dit, kände jag först inget förtroende alls för denna människa. Hon frågar mig vad jag tror (tex) en Kbt kan hjälpa mig med, på vilket sätt jag vill ha hjälp osv. Dom frågorna är absolut inte fel, men nu var det första gången hon träffade mig, borde hon inte först ”lära känna” mig genom vanliga samtal för att sedan kunna ”kartlägga” vilka behov jag har? Ja menar, jag har inget större förtroende för Psykiatrin då jag blev helt bortglömd i över 2 år, och sen ska jag göra jobbet åt henne? När jag svarade att jag inte riktigt visste säger hon ”Du kanske inte ens ska vara här?” Det gjorde så jävla ont att höra.. Jag har väldigt svårt att öppna mig för hennes typ av yrkesroll, väldigt svårt pga många svek. När hon sa så, kände jag först, ”Nä det kanske jag inte ska..”  Jag blev lixom osäker på mig själv. Det gjorde mig arg. Efter alla screenings som jag gjort kom han fram till att jag ligger väldigt högt för Adhd och att vi ska börja i den änden. Så nu ska jag fylls i ännu mera skattningsformulär och träffa henne om en vecka igen. Om 2 veckor ska jag träffa en läkare som ska ta ställning till om jag har adhd, eller om jag ska utredas mer, eller om jag inte alls har adhd. Varför är det så jävla svårt att få en samtalskontakt?

Jag hoppas bara på att få svar! Få någon form av förståelse själv.. Tömma ryggsäcken lite, bli starkare i mig själv och gå vidare ännu mer rakryggad. 

Nog om det, efter psykiatrin åkte vi och hämta Noel på skolan, hem värmde på plättar till honom, han böt om, ner till Aspudden igen för fotbollsträning. Jag hade med min virkning och headset så jag kunde lyssna på ljudbok och virka, sitta ostört i 1 tim & 40 minuter! Vilket jag bara längtat efter!!!!  Men, väldigt gulligt egentligen, men just idag var det irriterande, självklart kommer R, Max & Ebba ner oxå! Bara avsluta virkningen och ta hand om barnen.. Just idag hade jag verkligen behövt fått vara själv med mina tankar, virkning och ljudbok. Låter säkert oerhört egoistiskt, men efter psyk blir jag väldigt låg.. Många minnen jag gömt vaknar till liv och jag behöver vara själv för att kunna hantera dom. 
Sen har kvällen bara rullat på. Nu hoppas jag min propavan kan hjälpa till så att John Blund hittar mig snabbt idag..

Ha en godnatt!

Puss

~En snabbis~, ~Känslan idag~

Så dålig humor~

Jojjo

Alltså, såg nyss ett klipp på Facebook, hahaha, ett kattklipp, hihihi, och jag satt självklart på toa när jag tittade, så nu måste grannarna tro att jag blivit helt tokig, hahaha, jag skrattade så jag riktigt TJÖÖÖT!!! Jag har verkligen så sämst humor!! Inte nog med att jag är lite trög oxå, såg klippet 3 gånger på raken och skrattade bara mer och mer, högre och fruktansvärdare!!! Hahahaha!!! Katter är förbannat roliga djur, det går inte att komma ifrån. Roligare än hundar!! 

Idag hade jag BUP med Noel. Det gick bra. Jag trodde han skulle gått upp lite i vikt till det här besöket, då han varit medicinfri hela sommaren, men Nej, vikten står stadigt på 22,8 kilo. Inte mycket på en 8 åring. Men nu ska vi sänka dosen ett tag och se om det hjälper, annars är steg 2, att byta medecin. Vi får se om en månad. 

R hade läkarbesök idag, återkontroll efter lunginflammationen, och smärtan i armen/axeln. Fick nya värktabletter & tog nya blodprover och förlängd sjukskrivning.. Herregud vilken massa skit han har åkt på i&med den här dubbelsidiga lunginflammationen och bakterieinfektionen. Helt sjukt. 

Själv har jag som sagt haft bup, sen hem och virkat klart Max docka.. Blev lite bättre än den jag gjorde till Ebba, men är ändå inte nöjd..  

Fast ungarna är nöjda, och det är ju huvudsaken egentligen! Max ska ha med sin till dagis säger han :). 

Annars, jag har åkt på sådan irriterande hosta. Riktigt jävlig rethosta. Skit jobbigt! Jag bara vägrar bli sjuk. Har inte tid. Imorgon tänkte jag, om orken finns, rensa ut massa skit här hemma. Kolla igenom vinterförrådet med kläder, rensa ut det som inte ska vara kvar och kasta. Få bort trasiga leksaker, ja, rensa ordentligt. Hoppas jag känner mig lika taggad för det imorgon. 

Nästa helg ska Sara ha födelsedagsmiddag/tjejmiddag för sina kompisar. Så skulle gärna få plockat grundligt inför det. 

Hej hopp!

~Dagligt~, ~Härligt~, ~Känslan idag~

Riktigt ”extra”-stolt över Noel~

Jojjo

Som vi väntat på den här dagen!!! Noel, min 8 åring, har aldrig vågat gå ut utan mig eller Robert. Aldrig!! Rädd för precis allt har han varit.. Men idag hände något.. Viggo kom och plinga på och frågade om Noel ville leka! ”Kom in” säger Noel. Jag föreslår lite hopplöst men ändå försökande, Ska ni inte gå ut o leka?

Jo,okej svara min son. Han fick en mobil i handen sen drog dom iväg!!!!!!!!! Jag bara stod o gapa… Tänkte att snart kommer han in igen, ledsen och säger att han inte vågar.. Det gjorde han inte!!!

Såg sen Noel cykla fram å tillbaka på gatan, ropa, skratta och skämta.. R & jag bara tittade på varandra! Händer det verkligen? Är det nu det släpper?? Ringde Noel 19.40 och sa att det var dags att komma hem. Det gjorde han. Och han gick här hemma och pratade högt och lyckligt om hur roligt han haft och imorgon prick klockan 16:on måste han ringa Viggo för då ska dom träffas ute och cykla och leka!! Han var så stolt min älskade son, vi körde high five och vi kramades, sen utbrister han att ”man blir trött av att vara ute” gick och borsta tänderna och stöp i säng och sover som en beeebis nu.. Så grymt glad att Viggo är en envis pojke som kommit ofta och plingat på och försökt locka medNoel ut! Idag hände det!! Så jävla glad över Noel! Går inte att beskriva med ord hur det känns, och kan inte sätta mig in i hur stort det här faktiskt är för honom. 

Hans diagnos Adhd/ATS har satt många käppar i hjulet för honom. Medecinen får honom att dra sig lite tillbaka. Det är ett jävla velande inuti mig om hur vi ska göra med medicinering.. Mycket hänger på skolan oxå, hur han hänger med där och hur koncentrationen funkar på lektionerna. 

Shit vad häftig han är min Noel! Så jäkla cool kille! 

Annars idag har det städats. Dammsugit och skurats golv, hängts tvätt. Sånt där kul skit som måste göras, tyvärr. Till middag blev det traditionella söndagspizzan. Noel städade deras rum, så jag kunde dammsuga och skura av därinne oxå. 

Inatt har han sovit hos sin mormor. Haft myspys med tända ljus, spelat schack, ätit ostbågar. Han kom hem idag vid 12 tiden. 

Imorgon är det skola igen för barnen. Jag sitter redan och planerar veckans middagar, vad som behöver tas fram och förberedas inför vilken dag osv. För att jag ska slippa stå helt handfallen och behöva tina i micro bara för att jag kommer på försent vad jag ska laga. Nä, jag gillar att ha sånt klart och veta vad, när och hur. Lite kontrollfreak bara ☺️ Men just nu när jag gör det mesta själv, måste allt planeras.. Hunden ska ut och ha mat och det ska gå ihop med ungarna. Alltså deras mat-tider, läxor, duscha, leka, tandläkare, utvecklingssamtal, dagisstart och allt. Den här veckan händer mycket! På tisdag är det dags igen för Max att börja dagis. Nu hoppas jag att vi kan klara av det. Att ingen blir sjuk. Lite orolig för hur R ska klara av Ebba själv i 6 timmar.. Han har knappt orken att gå till toaletten, kan knappt lyfta en mineralvattenflaska för att den är för ting (!!!) och Ebbisen väger ju härliga 8 kilo och hon vill vara med på dagarna, inte bara ligga vagnen och glo. Han måste klara av det. 

Oj oj, nu blev det en novell igen. Den som tänker på mycket, har mycket att få ur sig” så är det ju. Och jag har väldigt mycket i mitt huvud. Totalt fullproppat därinne. Och jäkligt stökigt.. Svårt att sortera bort skiten och ge utrymme för det som är bra.. 

Har inga nya roliga bilder att dela med mig av heller, så jag lämnar den här bloggen bildlös. 

Tack för titten! Lämna gärna en liten hälsning bland kommentarerna! 

Puss puss Divan