~Bara jag~

Ångest & huvudvärk~

Första gången på många år jag känner att kommande Julafton känns extremt jobbig. Jag har sådan fruktansvärd ångest och känner sorg konstant.

Känns inte alls roligt.. Jag har jobbat med att älska julen och göra den fin för mina barn. I år är allt bara så svart, kallt och jobbigt. Har enorm prestationsångest då jag vet att jag inte kan köpa o uppfylla mina barns önskningar. Ekonomiskt så suger den här julen redan. Jag är vanligtvis en sådan som försöker förmedla att ”julafton ska handla om familj, umgänge, mat och kärlek”. Att klappar och gåvor är inte det viktigaste..

Men ”Hey”, vem försöker jag lura?? Jag gick igenom det som är inhandlat igår och inser att två av mina barn har typ 3 julklappar, medans den andra tre har ca 10…?? Vad fan hände lixom?? Hur har jag kunnat glömma köpa till just dom?? Kände tårarna ta över, kände bara hur jag ville ge upp och gå ut i skogen och bara gå och gå & fortsätta gå och komma tillbaka lagom till att det blivit 2022.. Jag är så jävlas mentalt slut. Min hjärna har fullständig kaos. Jag minns inget. Jag glömmer allt. Jag blandar ihop saker. Jag blir så frustrerad och irriterad men ändå orkar jag knappt reagera.

Tro mig, är glad att jag upptäckte det här igår, för bara tanken på att detta upptäckts på självaste julafton hade fått mig att skämmas enormt.

Idag ska jag hem till mina barn. Granen ska upp! Jag ska få lukta och krama på mina älskade trollungar. Känna dofterna av mitt hem, och förhoppningsvis känna mera glädje inför den 24:de..

Nu måste jag bege mig ut i julhandeln den 23:dej, något jag hoppats slippa, men paketen måste bli mera jämna.

Så, här kom en liten blogg om ångest, julklapps-knas, julångest, tårar och skam.

God Jävla Jul 🎄

~Känslan idag~

Jävligt Less.Nu~

Vi är drabbade av otur, det bara är så, men tycker att vi nångång ska få andas innan nästa sak drabbar oss..

Robert backade in i en båt på landet, fick buckla under bakluckan, åker och skadebesiktar vilen på verkstad, får besked från försäkringsbolaget om att vi ska få kontantlösen på bilen. Något vi inte vill, utan vi kan åka med en buckla, så vi tänkte ansöka om att få beloppet för vad det kostar att laga och fixa själva. Det sket sig idag. Nu är bilen trasig.. R backade in med backluckan helt öppen in i vår parkeringsficka i garaget. Luckan stod rakt upp åt fel håll 😢 Pga stress…. Han glömde stänga, skyllde på mig att jag gjort något. Nu måste vi låta försäkringsbolaget lösa bilen och pengarna vi får räcker inte till en ny 7 sitsig bil… Inte ens begagnad. Vi kan ju inte köpa en 5 sitsig, det är ju bara dumt när vi är 7 i familjen. R går inte att prata med. Han är så jäkla arg och besviken, jag förstår ju det.. Jag är oxå ledsen att bilen är trasig, men vi kan inte ”lägga oss ner och dö” lixom. Livet går vidare. Ytterligare en motgång vi måste ta oss igenom, men jag börjar undra hur många motgångar mer som vi klarar av… Det finns en gräns för alla människor och vår är nu nådd med maxgräns.

Inget är roligt. Inget känns hållbart. Inget är längre bra… Så om jag är lite tjurig och off så vet ni varför. Jag börjar ge upp.. på riktigt Ge Upp!