~Familjen~, ~Känslan idag~

21 april 2003: Kärleksbrev till min dotter~

Klockan 03:35 föddes en liten flicka som vägde 3295 gram och var hela 49 cm lång.

Efter 15 timmar på förlossningsavdelningen på Södersjukhuset så tog hon sina första små andetag utanför min mage.

Hon mådde lite dåligt då hon trasslat in sig i navelsträngen så hon fick ligga på Barnintensiven.

När jag första gången fick komma in där och träffa dig, så fångade du mig med din intensiva blick, du tittade mig rakt i ögon, de vackraste gröna ögon jag sett, och höll kvar min blick samtidigt som du sög ett ordentligt tag om mitt bröst. Du låg där och sög och tittade mig rakt i ögonen.. Jag fick ett sådant sug i magen, kan nog kalla det för fjärilar i magen, jag blev där och då så villkorslöst förälskad i dig. Du vann mitt hjärta. Även sköterskorna som jobbade där och hade vårdat dig kommenterade hur du tittade på mig. Precis som att du låg och tog in hur jag såg ut, som att du talade om för mig att Du är Min Mamma.. Du ägde min kärlek från första mötet.

Ni vet, det finns dom som säger att man kan bli kär vid första ögonkastet, och jag vet att jag upplevde det när jag fick träffa min dotter första gången. Det är en äkta och vacker kärlek, som nog bara en mamma kan känna till sitt barn. Hon var och är min första och största förälskelse.

I 18 år har hon haft sina fötter på jorden, i 18 år har hon lämnat spår efter sig vart hon än varit, i 18 år har jag idag varit hennes mamma. I 18 år har hon fått kämpa, mer än vad många andra i hennes ålder någonsin kunna tro. Hon har upplevt och genomgått så många kamper och fighter och hon har klarat av allt. Även om det påverkar henne, så står hon fortfarande stark och med styrka i blicken, fantastiskt sjuk humor, ett skratt som smittar av sig & ett leende som får mig att le stort. Hon är ödmjuk och snäll.

Min dotter är en fantastiskt stark och vacker ung kvinna. Hon vill och hon kan göra precis vad hon vill. Jag tror så mycket på henne, och jag vet att de mål hon har, kommer hon att uppnå. Hon är min första kärlek och min idol! Jag ser upp till henne och vill ta efter hennes enorma styrka. Hon får mig att alltid vilja bli lite bättre, vilja göra lite till. Att ”Ge Upp” finns inte i hennes vokabulär, därför finns de inte hos mig heller.

För 18 år sedan, 03:35, föddes en liten Sara. En vacker liten flicka med stora gröna ögon och en sådan intensiv blick. Hon vann mitt hjärta & jag skulle göra allt för henne. Att just hon är min dotter är en av de bästa sakerna i mitt liv, jag är så tacksam och stolt över att hon kallar mig Mamma, jag är så lycklig över att fått den äran att vara just Din Mamma!

2006
18 åringen
Grattis
Världens finaste tjej med ett hjärta av guld

Så idag är det bara din dag, älskade barn, gör den till det bästa du kan! Var stolt över vem du är, följ alltid ditt hjärta och lyssna till din magkänsla, för den leder dig rätt.

Jag älskar dig villkorslöst-Jag älskar dig överallt & Ingenstans-Jag tror på Dig-Stå upp för det du tror på-Skratta högt-Kramas mycket-Du kan allt bara du vill-Stay Strong

Så Hipp Hipp Hurra för världens coolaste Sara på hennes 18 års dag idag!

Puss och Kram & Grattis

//Mamma

~Bara jag~, ~En snabbis~, ~Familjen~

Hemma~

Så himla skönt att fått komma hem! Och den här BB-tiden har varit väldigt annorlunda från tidigare erfarenheter. Jag har haft det bra! Jag har mått bra. Inte alls nattsvart & deppigt som det varit förut. Men ändå, vilken befrielse det är att få komma hem. 

Snittet gör ont. Bränner, svider och sticker vilket är helt normalt! Men obehagligt som sjutton. Äter alvedon och probaxen på maxdos och ska göra i 2 veckor. Får ta spruta i magen varje kväll mot blodpropp och ska göra i 6 dagar. Dricker nån lösning varje morgon för tarmarna. Men jag mår ändå bra… 

Jag är så glad över att jag känner kärlek till LillTussen. Jag som var livrädd för att det skulle bli blankt på känslor. Jag älskar honom. Och jag är så glad över att få vara hemma med mina fina och fantastiska ungar. Allihopa

Jag är nu sjukskriven i 4 veckor pga snittet. Känns skönt, är ju lite rädd för att få bråck eller att det ska gå upp eller något. Nu har jag hjälp i vardagen med Ebba, och det är väldigt avslappnande att veta. Ekonomiskt är det mindre sköj.. Men det här är nu, bara att acceptera. 

Amningen går sjukt bra just nu. Kommer att amma och ge ersättning fram till min tid på psykiatrin 14 december, för då vet jag när jag börjar med concertan. Fram tills dess får han tutten när han vill och sen tillägg på det. 

Vill att alla ska veta hur otroligt bra Södertälje Förlossning & BB är. Fantastisk personal! Omvårdnaden och peppning har varit fenomenal. Dessutom att barnmorska som skulle tagit emot Sigge var även på bb så vi träffades även där! Världens mysigaste och GOASTE Lisa

Tack för idag 💜

~Bara jag~, ~Familjen~, ~Härligt~, ~Men USCH~

Härliga helg~

Vi har som tidigare nämnts varit på landet i helgen. Typ ”sista” för året.. M kom inte ut, men familjen Lord/Tekkel kom och det har faktiskt varit supermysigt att tillbringa en hel helg med dom på landet, bara vi lixom. Med allt oljud och kaos som kommer av att man då är 4 vuxna och 7 barn och 2 hundar! Det blir livat, men den här helgen har ändå varit lugnare än vad jag trodde. De tre stora barnen var så sjukt duktiga och kämpade på så förbaskat bra när det höströjdes på tomten på lördagen. Dom lyckades, med gemensamma krafter, såga ner en ”ung” tall med bara handsåg och jävlaranamma


Och dom 3 mindre barnen hjälpte till efter sin förmåga. Släpade grenar och ris upp till eldningstunnan. Har dock ingen bild på det, men de var så himla bra allihopa. 🙏🏻

Jo, medans Vera, R & M körde motorsåg och fällde träd så satte jag mig mitt i gräset med barnen och byggde ”kottdjur”. Det var riktigt mysigt ❤️


Jag & Victor var väl latast, haha, men det är inget jag direkt kan ”skämmas” för. Inte Victor heller, han är ju en bebis! Och jag bakar bebis 🙂

Han, Victor alltså, lille gobiten, som jag skrämmer slag på varje gång jag tar fram min mobil och ska fota honom. Han gillar inte blixten! Så jag lyckas typ ta bilder på honom där han ser totalt skräckslagen ut för att straxt efter bryta ihop totalt


Igårkväll körde R lite pyromanlek eller ”bonfire” i mörkret. Lite coolt faktiskt! 


Tyvärr ville inte min kamera fokusera riktigt som jag ville, men ni kanske fattar vad jag menar ändå..

Så idag fixades leksaker bort, storstädning av huset av Kåka, storstädning och travande av ved utomhus av R & M. Jag orkade så mycket som att plocka ihop mina barns smutskläder & ta ur sängkläderna ur sängen. Sen protesterade min kropp totalt. Bäckenet nästan skrek åt mig..

Vi åkte nångång runt 14.15 & 14.40. Jag har nog aldrig längtat hem så mycket som jag gjorde då. Till min säng! Min toalett! Min äckliga” soffa! Och toapapper!!!!!!! (det sista förstår man bara om man hängt med oss på landet i helgen) Känns riktigt riktigt skönt att stänga landet för i år. Att veta att vi inte har någon press på oss att åka ut dit. Nu är det annat vi kan hitta på på helgerna, och bara fokusera på att vara tjock o gravid med konstant värk, kanske försöka hitta njutningen av att vara gravid för sista gången.. Nu tvivlar jag på att jag hinner hitta den sistnämnda känslan, men slippa måsten och stress kommer vara skönt! 

Har förresten fått för mig att det är livsfarligt att föda barn, och att jag inte kommer klara av det…!! Blir så trött på mig själv, det är femte barnet, varför ska skräcken inför förlossning komma nu????

Hej hopp! 

Puss