På dygnet. Nu!
Det är en önskan som aldrig kan bli sann, men något jag verkligen behöver. För att minska alla ”möten” och arbetstid är inget alternativ. Inte just nu. Alla möten är av stor vikt att delta i, det är bara lite för många. Minst 3 möten i veckan. Och på det ska jag jobba och ge kärlek och omsorg till alla barn. Det är svårt & tufft just nu.
Väntan på det oundvikliga är olidlig. Även om jag måste säga att det i den här väntan är ganska skönt att vara ovetande.. Men det är mera som ett litet skydd, ett skydd som kommer brista.
Idag började jag dagen med mina 3 små troll och lämna på skolan. Sen åkte jag o hämtade Pepzie som hade tid för operation idag kl 8:30. Det gick bra att lämna över henne, även om det nog blev lite fuktigt i ögat när jag sa Hej då och gick därifrån utan henne. Hoppas verkligen att allt går bra. Det finns stora risker när man söver och operationen är väldigt omfattande. Men jag håller tummarna och jag får träffa henne när jag slutat mitt kvällspass. Idag är det byte av vecka, så nu är det 7 dagar utan barn. Saknaden känns redan nu!
Imorgon ska jag på utbildning på jobbet. Hatar den typen av utbildning, Simulering, men det är ett jobbigt måste, så bara att genomlida och se glad ut. Är väl iof oxå bra att ha avklarat som utbildning och bra att ha som grundläggande kunskap i det yrket jag har.
Jag jobbade helgen, men i söndags blev det vab. Max vaknade på lördagsmorgonen och kaskad kräktes. Stackars! Nu har vi hållit stenhårt på 48 timmar innan han fått träffa andra, och jag hoppas att Sigge klarar sig. Ebba har redan haft en magsjuka, min senaste vecka hemma, och hoppas innerligt att Sigge klarar sig! Inget mera kräks!
Nu ska jag glo klart lite på nyheterna, sen åka mot det Sjuka Huset!
Hej hopp
~Alltid En Diva~ 