Hej~

Träffade min läkare på Prima idag första besöket hos henne. Vi gick igenom skattningar, papper, svarade på nya frågor, svarade på ”tidigare-ställda-(typ 8-10 gånger)frågor” igen. Fram och tillbaka, hit o dit, ut o in. I slutänden måste det vara värt det! Eller??

På måndag 15.30 kommer jag träffa min läkare och psykolog samtidigt. Då ska jag få den slutgiltiga domen. Då ”vet” de om jag är färdigutredd för Adhd eller ej. Känns konstigt ändå. Från att psykiatrin totalt tappade bort mig i 2 år, så pass mycket att de inte ens ringde upp fast jag ringde dit och lämna namn & nummer & allt man ska, så var jag bara ”borta” ur systemet, och nu på bara 3 månader har det börjat hända grejjor. Förhoppningsvis kommer samtalen igång oxå, kbt, fort. Det är nog det jag på nåt sjukt sätt oxå längtar efter. Med tanke på att jag ligger högt på poustramatiskt stress syndrom.

På nåt sätt är det oxå en Aha-upplevelse för mig! Jag kanske äntligen förstår varför jag gjort vissa saker jag gjort, betett mig som jag gjort. Alltså, söker inte efter en Ursäkt, mer en förklaring till vissa av mina beteenden. 

Nog om psyk. Det kan jag, om jag vill, skriva om på måndag. 

Igår hade Noel fotbollsträning. Vi åkte med ner hela familjen. Medans Noel träna så gick vi andra upp till Aspuddsparken och lekte! Hade riktigt roligt faktiskt! 

  
    
   Dom har byggt om så mycket där och det hade blivit jättefint! Självklart gick vi ner och kolla lite när Noel tränade oxå :). Han är duktig! Växer in mer och mer i laget på varje träning! Vågar mer! Riktigt imponerad av hans framsteg. För lite mer än en månad sen klev inte min älskade grabb utanför dörren själv ens. Nu är han med i ett lag, han är ute och cyklar och leker varje dag nästan. Han är COOL min Noel!!

Och Ebba växer och utvecklas! Idag, 1/10-15, är älskade lilla Snufflan 6 månader!!! Kan inte fatta det! Hon föddes ju inte alls för så länge sen! Min lilla bebis! Hon är så vansinnigt rolig oxå. Skrattar och ler mot allt och alla. Vill vara med o titta på allt. Vet nig knappt hur hon gör för att gråta! Hon älskar Max! Skrattar mot honom så hon kiknar, skrattgroparna syns och ögonen bara glittrar! Min blåögda tjej. En grönögd tjej & en blåögd tjej! Mina killar har ”pepparkorns-ögon”. (alltså mina ögon)

Störd som jag är, verkligen älskar jag att hösten har kommit! Älskar löven, dofterna & längtar lite efter svalkan och kylan i luften som hösten ska komma med. Än är det lite för varmt för min smak. Idag, när vi var ute på kvällspromis, så njöt jag av den lite svala kvällen med gula löv. Tycker det är så mysigt. Föredrar höst framför en varm sommar! 

Nä, nu blir det läsa lite om Barnmorska Cecilia!! 

Godnatt & Kyss💋