Jag vill inte. Jag tänker inte höra.. Jag köper inte det här. Jag lyssnar inte. Jag lägger locket på.. Jag har stängt av..
Jag är så vansinnigt arg. Så jävla förbannad!! Varför? Jag skulle upp till honom imorgon! Jag skulle upp och träffa honom och ta ett litet avsked medans han fortfarande andades samma luft som mig.. Nu kan jag inte det. För han andas inte längre. Han slutade andas idag. Ungefär samtidigt som jag började hälsa på mina patienter.. Då slutade han att andas.. Hur kan han inte andas mera? Han skulle ju finnas framför mig imorgon. Jag skulle ge honom en kram. Jag skulle visa honom bilder & säga att jag älskar vem han varit för mig. Nu kan inte jag göra det. Jag är så jävla arg. Än en gång så är det jag som får ångra mig. Varför skulle jag dit just imorgon?? Varför inte igår? Varför?
Och att sedan öppna upp det här förbannade Facebook.. Där skriver man att han är död! Hur kan man göra så? Hur kan man lägga ut en människas sista ögonblick med puls och hjärtslag på Facebook?? Vilken glädje har man i att lägga upp en sådan sak…? Vad vinner man på det?
Hade inte jag haft fullt upp på jobbet ikväll hade dödsbeskedet av min logiska pappa nått mig via Facebook…. Vill någon få ett sådant besked där?
Jag är arg. Jag är ledsen. Mest förbannad. Känner mig tom och iskall.. Jag hör inte. Jag vägrar acceptera. Jag tänker inte lyssna längre. Jag är inte här. Jag vill inte. Jag kan inte. För jag var för sen.. Alltid försent..
Men tack Poppsie för vad du gav mig. Tack för att du ville ha mig. Tack för all kärlek & alla varma kramar. I din famn kände jag mig så jävla trygg. Tack för att du blev min logiska pappa när min biologiska svek.. Du såg mig, och jag älskar dig!
Jag stänger av och lägger locket på..

……
Snälla, Ring inte! Jag kommer inte att svara. För jag är inte här….
En stor stor stor kram!!!!